"Judarnas Wagner" Moses Pergament och den kulturella identifikationens dilemma omkring 1920-1950 Rosengren, Henrik 2007 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rosengren, H. (2007). "Judarnas Wagner": Moses Pergament och den kulturella identifikationens dilemma omkring 1920-1950. Sekel Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 10. Oct. 2021 Judarnas Wagner Moses Pergament och den kulturella identifikationens dilemma omkring 920-950 Judarnas Wagner Moses Pergament och den kulturella identifikationens dilemma omkring 1920-1950 HENRIK ROSENGREN SEKEL Denna bok publiceras med stöd av Nationella forskarskolan i historia, Kungl. Musikaliska Akademien, Harald och Louise Ekmans Forskningsstiftelse, Craafordska stiftelsen, Letterstedtska föreningen och Stiftelsen Elisabeth Rausings minnesfond. © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2007 Omslag och grafisk form: Lotta Hansson Omslagsbild: Moses Pergament i fotomontage ISBN 978-9-85767-0-4 Till Sofia, Julia och Astrid Innehåll Förord KAPITEL 3 ”Slagsmålet på Rådmansgatan” En nyckel till folkhemmet Moses Pergament biograferad 5 Problemet 23 KAPITEL 2 33 Den biografiska utmaningen En genre- och metoddiskussion Motståndet 35 Biografin – en kategorisering 37 Det unika i det generella 40 Perspektivvalen 4 Den mångtydiga människan 42 Identifikation – en förmedlande länk 43 KAPITEL 3 47 Diskursiva föreställningar Nationell kultur och kulturell identifikation 47 Rasföreställningar och synen på ”juden” 54 Modernism 62 KAPITEL 4 67 Judarnas emancipation och ambivalens i nationalstaten Polyvalens, monovalens och nonvalens 7 En teoretisk sammanfattning 72 KAPITEL 5 75 Material, etik och metodaspekter Materialets karaktär och placering 75 KAPITEL 6 83 ”Judarnas Wagner” Den kulturella identifikationens dilemma 83 Wagner, antisemitismen och Sverige 84 Den tidlöse Wagner som ”konstnär och odjur” 89 Wagners ”kosmopolitiska cachet” 9 Beckmesser – den ”judiske kritikern” 93 Pergament och ”Das Judentum in der Musik” 98 Wagner och nazismen i svensk kontext 02 Den offentliga barrikadens bräcklighet 05 ”Striden mellan Wagner och judendomen” 07 Sammanfattning 08 KAPITEL 7 ”Jag är jude! I själ och hjärta” Judiska identifikationstrategier i emancipationens kölvatten ”Min stora judefilm/Ahasverus” 920 6 Kurt Atterberg – ”svenskhetens” gårdvar 34 Sammanfattning 54 KAPITEL 8 57 ”ett visst upphävande av de nationella gränserna” En ”modern människa” med ”modernt sinne” 57 Konsten i samhället 59 Nationen i fara 60 Modernismen och ”juden” 62 Modernism, nationalism och allosemitism 66 Modernismens revolt mot det ”nationella” 69 ”hr Pergament, de perversa modernistorgiernas högljudde propagandist” 7 En universell judisk tradition 76 Sammanfattning 78 KAPITEL 9 8 ”Det är inte så svårt att leva sig in i en främmande nations sätt att tänka och känna” Nationalismen i Sverige 8 Nationalkaraktärer 83 ”Nationaltonsättare” 92 Personligheten eller nationen? 97 Folkmusiken som det nationellas primat 99 Rasföreställningar 203 Sammanfattning 20 KAPITEL 0 23 ”…främmande inför den svenska musikens sanna väsen” Den nya musikens 920-tal 23 ”fientlig mot all svensk musikkultur” 25 ”En nationell kulturfråga” 230 Det fascistiska Italien – en förebild för integrativ nationalism 234 ”En musikpolitisk appell” 235 Biskop Thomas frihetssång 238 Folkvisan som svensknationellt uttryck 240 ”Ett stycke svensk tonlyrik med konstnärligt värde” 243 Den judiska sången som svenskt verk 246 Dalarna – det ”svenskaste” av svenska landskap 247 Sammanfattning 25 KAPITEL 253 Jazzen. ”En doft av giftblomma” ”Modernisten” Pergament – en prisare av jazzen? 253 Artikeln ”Jazzen” 925 255 ”Negroid melodik” och ”musikalisk förflackning” 257 ”Finns det ingen lag som förbjuder det?” 26 ”Kärlek till fosterlandet” 265 Jazzen och arbetarklassen 267 Sammanfattning 270 KAPITEL 2 273 ”den tyska kulturen anno dazumal” Bildningsresa i den tyskspråkiga kulturen 274 Svensk opinion i relation till Nazityskland 282 Pergament och den nazistiska kulturpolitiken 295 Protesterna mot Furtwängler 39 Sammanfattning 327 KAPITEL 3 329 Från ”judarnas Wagner” till ”folkhemmets Pergament”? Summary 34 Källor och litteratur 343 Förord ty böcker liksom menniskor äro ofullkomliga VERNER VON HEIDENSTAM En mängd hängivna, vänliga, kritiska, kärleksfulla och entusiastiska män- niskor har bidragit till denna boks slutförande. Utan dessa personers stöd och delaktighet hade tanken på att jag skulle kunna skriva en vetenskaplig avhandling i historia aldrig väckts, än mindre realiserats. Inledningsvis går mitt tack till min huvudhandledare, Kristian Gerner, som med värme, stor entusiasm och ett aldrig sinande flöde av idéer och uppslag lotsat mig genom det vetenskapliga arbetets snårskog. Lars M Andersson, min biträ- dande handledare, har varit en sällsynt, sannolikt oöverträffat engagerad handledare som med kritisk och noggrann läsning, otrolig beläsenhet och humor inspirerat mig och gjort avhandlingen mångfalt mycket bättre. Lars introducerade mig också i det tvärvetenskapliga projektet FFF, Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska kulturlivets och vetenskaps- samhällets relation till nazism och fascism 1930–1950 inom ramen för det nationella forskningsprojektet Nazismprogrammet. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen under ledning av Klas Åmark och finansierat av vetenskapsrådet. Delaktigheten i dessa projekt har varit mycket stimulerande för avhandlingsarbetet. Via FFF kom jag dessutom i kontakt med min tredjeläsare, Greger Andersson. Gregers engagemang har vida överskridit vad man kan kräva av en tredjeläsare. I samband med ansökningsperioden till Forskarskolan våren 2002 fick jag särskild uppmuntran från Lars Edgren och lektorn på Katedralskolan i Lund, Bengt Nilson att söka forskarutbildningen. Tack för detta stöd. Utan er upp- muntran hade sannolikt ansökningshandlingarna hamnat i papperskorgen. Att skriva en biografiskt inriktad avhandling är ett vanskligt projekt, inte minst i relation till hur den biograferades efterlevande mottar projektet. Den välvilja till mitt avhandlingsarbete och generositet mot min person jag mötte hos Leo Pergament och Ann-Charlotte Pergament kan inte skattas nog. En mängd personer vid de arkiv jag tillbringat åtskilliga timmar i förtjänar att tackas. Deras professionalism och beredvillighet att göra arkivmaterialet FÖRORD tillgängligt har varit en oumbärlig hjälp: Hans Riben, Musikmuseet; Vesle- möy Heintz, Anna-Lena Holm och Inger Enquist, Statens musikbibliotek; Leif Jonsson, Sigtunastiftelsens klipparkiv samt Lars Hallberg, Riksarkivet. Ett stort tack till Henrik Karlsson och Ulf Zander som tog sig tid att läsa hela manusversioner och ge värdefulla synpunkter i stort och smått. Även Martin Wiklunds kommentarer till delar av inledningen har sporrat till eftertanke. Rita Bredefeldt, Harald Runblom, Henrik Bachner, Boel Lind- berg, Ursula Geisler och Petra Garberding har genom tips och synpunkter bidragit till min forskning. Den stimulerande arbetsmiljön vid Historiska institutionen har gjort doktorandtiden till ett nöje, inte minst gäller det samvaron med Magnus C. Persson och Cecilia Riving i vårt gemensamma arbetsrum. Mitt tack riktas också till Kenneth Johansson för datorhjälp och Mark Davies för engelsk språkgranskning. De biografiprojekt som jag och Johan Östling har genomfört har innebu- rit åtskilliga timmar av mycket stimulerande och lärorikt samarbete. Johan har också bistått med sina tyska språkkunskaper. Tack även till Nationella forskarskolan i historia och dess doktorander som både vetenskapligt och socialt präglat min tid som doktorand på ett ytterst positivt vis. I dessa sammanhang vill jag särskilt nämna Eva Österberg, Lars Edgren, Klas-Gö- ran Karlsson, Lars Berggren och Barbro Bergner. Som ledare för projektet The Holocaust and European Historical Culture gav Klas-Göran mig också möjligheten till en oförglömlig Israelresa. Genom stipendier och ekonomiskt stöd från Nationella forskarskolan i historia, Kungl. Musikaliska Akademien, Harald och Louise Ekmans Forskningsstiftelse, Craafordska stiftelsen, Letterstedtska föreningen och Stiftelsen Elisabeth Rausings minnesfond har detta arbete kunnat färdig- ställas. Carsten Jinert och Lotta Hansson på Sekel Bokförlag har med stort engagemang förvandlat wordsidorna till en tilltalande bok. Sist men inte minst vill jag tacka min familj. Mina föräldrar, Gun och Ingvar, som uppmuntrat mig, läst korrektur och bistått med barnvakts- assistans med genant kort varsel. Mina syskon Tomas och Lena har visat entusiasm