Västboloppet under 19 år. En tävling bygges upp från ”bygdeträff” till internationellt meeting, ett stycke cykelhistoria. Namnet Västboloppet och idén till en cykeltävling för föreningarna inom Västbo framlades vid en sammankomst mellan häradets föreningar i Reftele den 10 april 1932. Smålandsstenar med sitt centrala läge ansågs lämpligt att göra tävlingen men avböjde, varför förslagsställaren, Burseryds Idrottsförening, åtog sig att bli arrangör, trots att föreningens erfarenheter om cykelsporten inskränkte sig till en klubbtävling föregående år. 1932-1934. Första Västboskölden till Värnamo. De tre första åren kom därför att kännetecknas av föreningens strävan att finna den rätta formen för tävlingen. Banan ändrades varje år, likaså klassindelningen. Man skilde först på cyklister, som åkte s.k. racercyklar, och de som trampade vanliga cyklar. Sedan måste de som tillhörde specialklubbar sammanföras i en klass. Tidtagningen var ej heller den nu brukliga. Gunnar Fager, Värnamo, segrade i de tre första loppen och Värnamo Cykelklubb i lagtävlingen och tog sålunda hem det första vandringspriset i lagtävlingen för tremannalag. Priset var den s.k. Västboskölden, ett vackert mosaikarbete av trä, tillverkat och skänkt av Joh. Hultqvists Snickerifabrik. Denna firma har sedan haft vänligheten att i fortsättningen skänka ytterligare tre liknande pris allt efter som de hemförts under de nitton åren. Bland segrarna i de olika klasserna märktes Börje Johansson, Reftele, Simon Johansson, Skeppshult, Gert Alvén, Smålandsstenar och Ivan Linderberg, Torup. Gösta Persson stod som tävlingsledare de tre första åren och han hade stor del i det banbrytande arbetet och förtjänsten att intresset för tävlingen grundlades. Deltagarsiffrorna var 75, 55 resp. 58. 1935. Omlagd bana – loppet växer. Föreningen var nu medlem i Svenska Velocipedförbundet och årets tävlingar fick därför särskilda klasser för cyklister med B- och C-licenser. Därjämte fanns en s.k. propagandatävling för icke licensierade cyklister, vilka indelades i fem olika klasser. En ny bana utstakades ca 78 km lång och passerade Sandvik-Broaryd-Smålandsstenar- Gislaved och Bosebo. Denna bana användes sedan oförändrad fram till år 1948 och blev mycket omtyckt av cyklisterna. För propagandatävlingen utlades två mindre banor på 22 och 38 km Deltagarantalet i året tävling steg till 129- Segrare blev B-klassaren Oliver Hallberg, Örgryte Velocipedklubb och Cykelklubben Star. Varberg vann lagtävlingen genom Ernst Andersson, Eric Andersson och Bror Andersson. Som tävlingsledare debuterade Clarence André som alltsedan dess skött denna syssla. 1936. Fix-stjärnor tändes…… A-klassen var även införd i årets tävling, men segrare blev en B-klassare, Vald. Hagberg, Klubben Cyklisten, Malmö. Hugo Olofsson, Burseryd blev nia i C-klassen och Tage Larsson, Burseryd vann propagandans seniorklass. Lagtävlingen hemfördes av Cykelklubben Fix, Hälsingborg som deltog med en grupp unga, inte särskilt rutinerade cyklister, men med mycket god sammanhållning och framåtanda. Dess ledare, en trevlig yngling med öppen blick hade sina kamraters fulla förtroende och förmågan att sporra dem. CK Fix fick ledsamt nog inte längre behålla denne, ”sin eldsjäl” – ty han omkom vid en trafikolycka året efter. Klubben råkade efter förlusten av sin pådrivare in i en downperiod. 1937. Fisken lekte – nytt rekord. A-klassaren Lennart Johansson – ”Fisken”, Jönköpings CK vann tävlingen på rekordtid 2,08,12 och Einar Carlsson från samma klubb vann C-klassen. Hilding Bergkvist tog B- klassen. Börje Johansson, Kållerstad hemförde genom sin tredje seger i propagandatävlingens seniorklass ett vandringspris. Juniorklassens segrare hette Folke Nilsson, Dalsjöfors och Sven Olausson, Dalsjöfors blev femma. Lagtävlingen hemfördes av Borås Cykelamatörer. 1938. Från tempo- till linjelopp. ”Tvärreds” första start. Västboloppet hade hittills startats som tempolopp med en minut mellan varje cyklist. Linjeloppen hade nu kommit på modet och detta år släpptes alla de tio A-klassarna iväg på en gång. Tävlingen hade totalt 142 deltagare. Segrare blev B-klassaren Stig Wiqvist, CK Star, Varberg och A-klassen kom hela fem minuter efter med Waldemar Johansson, ”Tvärred” och Harry Snell samt ”Fisken” Johansson i nämnd ordning. ”Tvärred” Johansson deltog för första gången i vår tävling. Han blev sedan Västboloppets trägnaste och mest framgångsrike deltagare. Tre Äldre oldboys från Malmö deltog och de återkom sedan troget ett par år trots att de så småningom kom upp i 60- årsåldern. Cykelklubben Wano, Varberg uppträdde för första gången mangrant och vann lagtävlingen. De har sedan alltid varit starkt representerade vid Västboloppet. 1939. Hjortvall och Stella. År 1939 startade även de nitton B-klassarna på linje, sju kom i mål i klunga och satte tidtagarna på eldprov. Lennart Hjortvall, Stella, Dalsjöfors vann loppet och A-klassen, ”Fisken” blev tvåa och ”Tvärred” trea. I B-klassen segrade Otto Rothén från Gislaved och Västbo. Lagsegern togs av Jönköpings Cykelklubb tätt följd av CK Stella, Dalsjöfors. Båda klubbarna var väl representerade i alla klasser. 1940. Halvlyckad ”Adam” blev 4:a. Göteborgs Cykelamatörers uppåtgående stjärna, Arvid Adamsson, ansågs vara att räkna med bland segeraspiranterna men han lyckades inte helt. Han vann B-klassen och blev fyra i hela tävlingen. Åke Johansson, Södertälje CA vann slutspurten och A-klassen med en hjulsbredd före Boråscyklisterna Bror Olsson och John Larsson. Kurt Andersson, Örgryte vann C- klassen. Burseryds Gustav Sjöberg tog olicensierade seniorklassen. CK Stella, Dalsjöfors bärgade lagsegern. 1941. ”Tvärreds” rekordlopp. Snell med i leken. Tionde Västboloppet hade tur med vädret, mulet och vindstilla och det blev också nytt rekord. Waldemar Johansson ”Tvärred” vann på 2,04,29 och den tiden stod sig till år 1948. Lennart Hjortvall blev tvåa och Harry Snell trea. Stella fick sin andra inteckning i Västboskölden genom Lennart Hjortvall, Harry Snell och Artur Bengtsson. Bland ynglingarna i C-klassens topp var Harry Johansson, Borås, Folke Nilsson, Stella, Henry Wahlström, Värnamo och Hagard Jonasson, Jönköping. Trettio hemvärnsmän deltog för första gången i propagandatävlingen. 1942. Kristid . men friskt lopp ändå. Inkallelser och bensinransonering fick årets deltagarantal att sjunka till 78. ”Tvärred” vann och hemförde för alltid vandringspriset i A-klassen. Otto Rothén, Gislaved blev tvåa och ”Fisken” trea. Stellacyklisterna tog lagsegern. De fick sin tredje inteckning och hemförde därigenom 2:a Västboskölden. I B-klassen segrade Artur Bengtsson, Stella och i C-klassen Gösta Fransson samma klubb. Bland de 11 hemvärnsmännen var Arne Johansson från Burseryds hemvärn snabbast. 1943. G.P. skänker pris – ”Tvärred” tar. ”Tvärred” vann även detta år och fick första inteckningen i Göteborgs Postens nya vandringspris i A-klassen. Karl Gustavsson, Jönköping belade andra platsen och Artur Bengtsson, Stella den tredje. Annars var dagen Örgryte Velocipedklubbs som fick första inteckningen i 3:e Västboskölden, tack vare att Ivar Johansson segrade i B-klassen och Kurt Andersson i C. Som fyra bland ungdomarna i C-klassen märktes Stig Andersson, Wano, Varberg senare känd under smeknamnet ”Kocken”. 1944. Gummibrist – ack så trist. ”Mälaren Runt” gick samma dag som Västboloppet och drog storåkarna till sig. Det blev en B-klassare, Folke Nilsson, Stella som vann ungefär 2 minuter före en klunga på fem man. Stella vann lagtävlingen. På grund av gummibristen hade Svenska Cykelförbundet rekommenderat att de som ej hade racerdäck skulle tävla inom särskilda klasser. Årets tävling hade därför samma indelning som de första Västboloppen, nämligen racerklass och turistklass. Ett vandringspris i propagandaklassen (vanns för tredje gången) och hemfördes för alltid av Örby Cykelklubb. Särskild tävling för cyklister boende inom Västbo, inlagd i propagandatävlingen var en nyhet för året. Kortaste tiden hade junioren Allan Lindqvist, Burseryds IF. 1945. Uppsvenska stjärnor komma. Deltagarsiffran var nu åter på uppåtgående, nämligen 103. Tävlingen blev mycket jämn i både A- och B-klasserna kom cyklisterna in i klungor. Tre från Stockholmstrakten placerade sig bland de bästa. Folke Andersson, Fyrishov, Uppsala vann loppet med Gunnar Jonsson, Hammarby som andre man och i B-klassen blev Arne Gozzi, Uppsala tvåa efter Henry Frohm, Malmö CK. IK Ymer, Borås fick inteckning i lagpriset genom B. Lundgren, Nils Johansson och Sven Olausson. Även i detta lopp fanns särskild tävling för Västbo och Stig Pohl tillhörande Anderstorps Boxningsklubb blev bäste Västbocyklist. För att stimulera debutanterna utdelas varje år ett stort antal priser av enhetlig typ, för året en bronsstatyett i form av en cyklist. 1946. 142 klär om i Kiviks tält. Åter tog deltagarsiffran ett steg uppåt till 142. Segrare i årets tävling blev Folke Nilsson, Ymer, Borås som vann i en spurtuppgörelse med ”Tvärred” och den tippade segraren Folke Johnsson, Göteborgs CA. I B-klassen blev det också en hård kamp där Hagard Johansson, Revanche, Jönköping ute på banan bröt sig loss ur tätklungan och gick ensam i mål. I C-klassen vann Erik Ander, Örby, Kinna. Bland debutanterna märktes på de båda första platserna Jim Dahn, Borås och Kurt Thudén, Jönköping. Bäste cyklist inom Västbo blev Gösta Albertsson, Gislaved. Lagsegern hemfördes av CK Wano, Varberg. Då utrymmen för omklädning vid starten börjat bli otillräcklig hade i år på försök förhyrts ett större tält från Kiviks marknad. Detta befanns mycket lämpligt och kom till användning även under de följande åren. En annan nyhet för året, som fått efterföljd