Utgiven av Statens fastighetsverk 0 nr 4 . 2003 0 Torphagen s. 3 Vågen och banken i kvarteret Pluto s. 16 Under kristallkronorna s. 34 Innehåll Ledare: Respekt, mod Respekt, mod och glädje och glädje __________________ 2 I dessa dagar har etik och moral hamnat högt på dagordningen i den Torphagen _________________ 3 allmänna debatten. Kan det bero på att våra värderingar, attityder Harpsund _________________ 10 och förhållningssätt inte diskuteras tillräckligt ofta och kontinu- erligt i organisationer av olika slag? Det är kanske bara när något Svanhuset på går fel som det tas rejäla tag i dessa frågor. Det är kanske också bara Drottningholm ____________ 12 då det går att få ett riktigt engagemang och tid för diskussion om Vågen och banken dessa mycket grundläggande frågor. i kvarteret Pluto ___________ 16 Dessutom krävs att den högsta ledningen är engagerad och ger «Jerpar, krams- och Hara; förutsättningar för medarbetarna att dyka ned i de frågor som i Åkerhöns och Foglar rara»___ 28 själva verket är av avgörande betydelse för om en organisation ska Under kristallkronorna______ 34 vara framgångsrik eller ej. Som ny generaldirektör i Statens fastig- Tio år med Kulturvärden ____ 39 hetsverk kändes det naturligt att som en av de första åtgärderna få En ny katt i stallet __________ 40 en diskussion i verket om vilka grundläggande värderingar som ska prägla vårt gemensamma arbete. Under det gångna året har vi hållit ett antal seminarier med möjlighet för alla medarbetare att medverka. Som ett resultat av dessa seminarier har tre ord vaskats fram – tre ord som förekommit mycket frekvent. Det är ord som ska ge möjlighet till reflektioner och eftertanke i de olika situa- tioner man konfronteras med i sitt arbete. Utges av Statens fastighetsverk Respekt har vi för vårt fantastiskt fina uppdrag, för våra kunder, med fyra nummer om året allmänheten och för varandra. Postadress: Box 2263, 103 16 Stockholm Gatuadress: Packhusgränd 7 Mod har vi att ta ansvar, att våga ta ställning och att våga tänka Telefon: 08-696 70 00, Telefax: 08-69670 01 i nya banor. E-post: [email protected] www.sfv.se Glädje har vi i vårt dagliga arbete tillsammans med kunder och ISSN 1104-845X kolleger. Ansvarig utgivare och redaktör: Innebörden i dessa ord och uttolkningen av dem är något som, Hans Landberg tillsammans med de förutsättningar som i övrigt gäller för vår verk- Artikelförfattarna svarar för artiklarnas samhet, nu närmast åligger var och en att reflektera över och ta innehåll. Endast artiklar signerade SFV samt s. 2 uttrycker myndighetens åsikt. upp till diskussion i det dagliga arbetet. Inte minst chefer på olika Medverkande i detta nummer: nivåer bör lägga dessa värderingar till grund för sitt ledarskap. För Marianne Aaro, Catrine Arvidsson, att understryka vikten av en levande diskussion och ett Bo Jonsson, Hans Landberg, Jan Lisinski, Staffan Nilsson, Monica Strandell. förhållningssätt som grundas på de värden de tre enkla Foto/Illustrationer: orden står för, kommer krav att ställas i verksamhets- Marianne Aaro 24; Nina Broberg 2; planeringen och i uppföljningen av verksamheten Göran Fredriksson 28b, 30, 31a–b, 33; Hans Landberg 40; Åke E:son Lindman 25; även i dessa delar. Detta räcker säkerligen inte. Det Peter Han 16, 27; Magnus Persson 15a; som krävs är att den högsta ledningen håller våra Pressens bild 10b–c, 11b–d; RA 6a; Scanpix 10a, 37b; Slottsarkivet 4; SFV 26; SSM 8a, ledord mycket högt inte bara i retoriken utan 19, 20, 23, 28, 31c, 32; Stadsbibl. Mariestad också i praktiken. Är vi framgångsrika här 8b; Monica Strandell 34, 35, 36, 37a, 38; Studio Toivo Steen 11a, 12, 13, 14, 15a; har vi också stora förutsättningar att lösa vår Sven Tideman 3, 6b, 7, 9; UUB 5. uppgift på ett framgångsrikt sätt. Omslag: Bancohuset i kvarteret Pluto känner de bo jonsson flesta igen från 500-kronorssedlarna. generaldirektör Förlagan är hämtad från W. Swiddes kopparstick i Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna. Produktion: Statens fastighetsverk Layout och typografi: Marie Glase Tryckeri: Trydells, Laholm Prenumeration: Se sista sidan! 2 Ålkistekanalen i oktober 2003. Torphagen en del av nationalstadsparken Invid Roslagsvägen, strax efter Natur- ten, och Statens fastighetsverk upprät- historiska riksmuseet och avfarten till Bara murrester och tar en plan för det framtida underhållet Bergianska trädgården, ligger ett grön- husgrunder återstår av den i samråd med Djurgårdsförvaltningen område som lite svepande kallas Torp- tidigare bebyggelsen vid och stiftelsen Bergianska trädgården. hagen. Området sträcker sig ner mot Brunnsviken i väster och gränsar mot Torphagen. I samband med Mark under Klara kloster bostadsområdet Ekhagen i öster. Ålkis- att marken nu övergår i och kronan tekanalen och Lilla Värtan är gräns statlig ägo kommer Områdets äldsta historia är utredd av mot norr och Bergiusvägen mot söder. Martin Olsson i Studier i Djurgårdsområ- Det är ett märkligt bortglömt område i Fastighetsverket att börja dets invid Stockholm historia före år 1700. Ekoparken. En del av området har se- återställa den hagmark Norra Djurgården var under 1300- och dan länge varit tillgängligt för allmän- som fanns innan 1400-talen indelat i byarna Övre, Yttre, heten och det går en fin promenadväg Östra och Nedre Liderne. Genom ett utmed Brunnsviken och Värtan. Nu området en gång bebyggdes. flertal komplicerade ägobyten kom övergår en större del av marken till sta- Sten Sture d.ä. och efter honom fru 3 Birgitta Olufsdotter, att äga två mark- rendera ut Bergshammar till sitt hov- kan vara någon annan egendom än det land i Övre Liderne, som var beläget råd Samuel Barck, som hade adlats tidigare kvarntorpet som fått nytt på nuvarande Norra Djurgårdens 1705. Barck byggde ut och förbättrade namn. Han hade fem kor och inkomst nordligaste del. Birgitta Olufsdotter gården och år 1711 förordnade änke- av försäljning av grödor och uthyrning. skänkte marken till Svartbrödraklost- drottningen att Barcks besittningsrätt Vid den tiden fanns det i övrigt ingen ret, och området kom då att kallas skulle gå i arv som ett arrendefidei- bebyggelse i området. Svartbrödraliderne. kommiss utan tidsbegränsning. En avmätning av terrängen söder I enlighet med ett reduktionsbeslut På en karta över Bergshammar från om Ålkistan från 1827 visar att området vid riksdagen i Västerås 1527 drogs 1709 är området söder om Ålkistan be- delats upp proportionerligt mellan går- Svartbrödraklostret in till kronan. Den nämnt Bergshammar äng. Vid Ålkis- darna Bergshammar, Sveden och forna klostermarken lades under en tan, som då var en farbar å, finns en Stocksund, och det anges särskilt att kungsgård, den så kallade Nya ladugår- «qvarn» och söder om ån ser man ett det är hagmark. Bergshammars hage den, som avvecklades omkring år 1620. litet hus benämnt «Mjölnarstugu». omfattade all mark väster om vägen Marken donerades då, eller en kort tid Förmodligen fanns där en damm och ner mot Brunnsviken och en del av därefter, till rikskanslern Axel Oxensti- en mindre vattenkvarn. På 1794 års marken öster om Roslagsvägen. Områ- erna, men drogs genom reduktionen karta över Djurgården ser man tre det gränsade i öster till Svedens hage, åter in till kronan på 1680-talet och la- byggnader alldeles söder om Ålkistan eller Sveden i och ii, som var den for- des under Ulriksdal. När Karl xi:s sto- där den tidigare mjölnarstugan låg. mella fastighetsbeteckningen. Öster ra jaktpark inhägnades vid samma tid Under Bergshammars gård låg tre om denna låg Stocksunds hage, som på och bildade Norra Djurgården, gränsa- torp – Grindtorpet, Sveden och Stock- 1930-talet blev bostadsområdet Ekha- de den i norr mot det aktuella området sund – samt värdshus och kvarn vid gen, och alltså ligger utanför det nu ak- och längs Roslagsvägen i väster. Fram Ålkistan. Grindtorpet återfinns på äld- tuella området. På samma karta, tvärs tills dess hade Norra Djurgården hört re kartor intill Roslagsvägen i den söd- över Svedens och Stocksunds marker, till Solna socken och tionde utgick till ra delen av området. Dess hagmarker har lantmätaren skrivit Torphagen, prästerskapet i Solna. Nu överfördes låg väster om Roslagsvägen. Värdshu- som sannolikt var ett vedertaget äldre hela Norra Djurgården till Stockholm, set låg norr om Ålkistan och mjölnar- namn på området. medan det lilla området mellan Djur- stugan söder om ån. Enligt en jordför- Först 1868 införlivades området med gården och Ålkistan fortfarande hörde teckning från 1790-talet hade arrenda- Stockholms stad, och tre år senare be- till Ulriksdal och Solna socken. torn till Åhltorp, bergsrådet Johan stämde Kungl. Maj:t att Ålkistekanalen Olof Rudbeck, rätt att bruka ängen också skulle utgöra gränsen mot norr Bergshammar, Sveden och ta timmer och gärdsel i skogen för Kungl. Djurgården. och Stocksund samt fiske i Saltsjön och Brunnsviken. Under Ulriksdal fanns det ett flertal En bouppteckning från 1848 visar att Områdets exploatering torp och några större gårdar, bland an- den dåvarande arrendatorn hovkamrer På 1860-talet börjar Svedens hage ex- nat Bergshammars gård norr om Ålkis- Anders Carlsson avlidit på egendomen ploateras för bebyggelse. På okänt vis tan. År 1707 lät Hedvig Eleonora ar- Åminne i Solna socken, som knappast hade en grosshandlare Theodor Meijer fått rätt att odla och bebygga Torpha- gen. Han överlät 1862 denna rätt till en man som hette Alfred Brink, men ef- tersom Meijer bevisligen finns kvar som arrendator 1866 måste han ha be- hållit en del av marken för egen del. Inom fyra år stod det två byggnader på Svedens hagmark, Östra respektive Västra Torphagen. Vid samma tid be- slutar också Nils Barck att upplåta tomtarrenden för bebyggelse på Bergs- hammars hagmark. År 1866 stod det ett hus öster om Roslagsvägen, från början kallat Södra Anneberg men snart änd- rat till Montebello, som blev det ge- mensamma namnet för flera byggna- der på samma tomt. På andra sidan vä- gen byggdes Sofielund. Inom ett par år hade det tillkommit ytterligare ett hus i Torphagen, ett nybygge vid Monte- bello och dessutom Norra Anneberg, beläget mellan Montebello och Åmin- Detalj av karta från 1794.