Örebro universitet Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Höstterminen 2014 Den amerikanska drömmen Rika fruar och lyxproblem En kvalitativ fallstudie om hur familjerelationer ironiseras i Svenska Hollywoodfruar C-uppsats 2015-01-08 Medie- och kommunikationsvetenskap C Handledare: Göran Eriksson Uppsatsförfattare: Rebecca Foss och Tamara Gutemyr Abstract The purpose of this study is to identify how the production uses semiotic resources to create the Swedish Hollywood Wives’ family relationships in an ironic way. We have made a qualitative case study of the Swedish Hollywood Wives, season 6, which includes ten episodes. We have used a multimodal critical discourse analysis method. The analysis for this paper is derived from gender theory, class theory (middle-class gaze) and Van Leeuwens discourse theory about recontextualization. Our result shows that the central part of the production of the Swedish Hollywood Wives ironically presents the housewives’ family relationships, through representation of each characters action. The production has accomplished this, by semiotic resources. Keywords: Multimodal critical discourse analysis, reality television, recontextualization, middle-class gaze, gender theory, Swedish Hollywood wives. Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ........................................................................................................................ 3 1.1.1 Reality- TV ............................................................................................................... 3 1.1.2 Svenska Hollywoodfruar .......................................................................................... 4 1.2 Syfte ................................................................................................................................. 5 1.3 Frågeställningar ............................................................................................................. 5 1.4 Uppsatsens disposition ................................................................................................... 5 2. Tidigare forskning ............................................................................................................... 6 2.1 Klass ................................................................................................................................ 7 2.2 Genus och familjerelationer .......................................................................................... 9 2.3 Ironi ............................................................................................................................... 11 3. Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 12 3.1 Genusteori ..................................................................................................................... 13 3.2 Klassteori ...................................................................................................................... 14 3.2.1 Medelklass-blicken ................................................................................................ 15 3.3 Rekontextualisering ..................................................................................................... 15 4. Material och metod ............................................................................................................ 18 4.1 Urval och material ....................................................................................................... 18 4.2 Metod ............................................................................................................................ 20 4.2.1 Multimodal kritisk diskursanalys ............................................................................ 20 4.2.2 Representation av handlingar: transitvitets- och verbprocesser .............................. 21 4.3 Metodproblem .............................................................................................................. 24 4.3.1 Reliabilitet och Validitet ......................................................................................... 24 5. Resultat och analys ............................................................................................................ 26 5.1 Omredigering och upprepningar ............................................................................... 26 5.2 Tillägg & borttagning .................................................................................................. 35 5.2.1 Ljudeffekter ............................................................................................................. 35 5.2.2 Bakgrundsmusik ..................................................................................................... 38 5.3 Kontrast mellan ord och handling ............................................................................. 43 6. Diskussion ........................................................................................................................... 54 6.1 Representation av handlingar (transitivitets- och verbprocesser) .......................... 54 6.2 Medelklass-blicken ....................................................................................................... 55 6.3 Genusaspekter .............................................................................................................. 57 6.4 Intressanta bidrag till forskningsfältet ...................................................................... 59 7. Slutsatser ............................................................................................................................. 62 8. Sammanfattning ................................................................................................................. 64 Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................. 65 1. Inledning Reality TV är en förhållandevis ny genre (Kavka, 2012) och i Sverige dök de första reality programmen upp på 1990-talet. Det blev inga omedelbara succéer men med programmet Robinson som sändes på SVT slog denna genre igenom på allvar. Idag är TV-tablåerna fullmatade med reality-program i alla möjliga format, allt från “make-over”-program och gameshowes till reality program om diverse mer eller mindre kända personers vardag eller sysselsättningar. En trend bland dagens reality TV är program som på olika sätt förlöjligar och ironiserar deltagarna i programmen (Eriksson, 2015). Ullared, En stark resa med Morgan och Ola- Conny (spin-off av Ullared), Böda Camping, Sveriges värsta bilförare och Paradise Hotel är bara några exempel på sådana program. Ett annat reality program som kan ses som en del av denna trend där deltagarna ironiseras är Svenska Hollywoodfruar. Svenska Hollywoodfruar påstås vara Sveriges mest välkända, om- skrivna och framgångsrika program (TV3). Det amerikanska produktionsbolaget Bravo var först med denna programidé (Magnusson, 2009), men idag är formatet väl etablerat och finns utspritt över hela världen. Bland annat har Australien, Frankrike, Grekland, Sydafrika, Israel och även våra grannländer Norge och Danmark anammat programidén. Det finns tidigare studier av den amerikanska versionen The real housewives (TRH) som pekar på att produktionen ironiserar och förlöjligar fruarna (Lee & Moscowitz, 2013). Fruarnas liv i TRH handlar om att leva i lyx, konsumera dyra produkter och kläder samt att åka på lyxiga resor. Kvinnorna lever därmed inte som traditionella “hemmafruar” och serien handlar sällan om barnuppfostran eller vardagliga sysslor. Lee och Moscowitz (2013) använder begreppet “ironi” för att analysera hur producenterna av TRH skapar dessa kvinnors karaktärer. Produktionen betonar gärna fruarnas misslyckanden på ett ironiskt sätt, inte minst när de ska utföra vardagliga sysslor. Genom att klippa ihop en sekvens där en fru exempelvis uttalar sig om något som hon sedan i nästa sekvens visar motsatsen på skapas en ironi som förlöjligar kvinnorna, vilket produktionsbolaget Bravo kallar för “the Bravo wink”. Trots att kvinnorna är rika porträtterar produktionen dem som olyckliga. Gång på gång får 1 publiken ta del av fruarnas misslyckade moderskap, vilket gör att publiken kan känna sig bättre, oberoende av vilken samhällsklass de tillhör. Men vad är det egentligen som gör att människor vill se på reality program? Reiss och Wiltz (2004) menar att vad som motiverar människors lust att se på dessa program, främst handlar om att ha en hög status i det sociala livet, det vill säga; människor vill mäta sin egen status mot de “riktiga” människorna som de ser på TV, i förhoppning om att kunna gynnas av denna jämförelse (Brancato 2007, s. 55). Detta kan även vara en förklaring till varför människor väljer att titta på exempelvis Svenska Hollywoodfruar säsong efter säsong. Vi finner en brist inom detta forskningsområde och anser att det är högst relevant att fylla ut forskningen ur ett svenskt perspektiv. Det finns studier om hur fruarna i det amerikanska programmet TRH ironiseras men vi finner ett gap i forskningen vad det gäller den svenska versionen. Vi anser att exempelvis Lee och Moscowitz (2013) inte är tillräckligt detaljerade i sin studie av TRH och vi vill därför bidra med en mer detaljerad och mer djupgående analys. Under de senare åren har amerikanska reality-serier presenterat program med olika titlar som syftar