SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 1 Sveriges Televisions public service-redovisning 2005 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 2 Sveriges Television AB 2006 Kontakt: SVT:s Programsekretariat, 105 10 Stockholm eller e-post [email protected] Redaktion: Arne Cederberg, Margareta Cronholm, Christina Forslund, Hans Hernborn (projektansvarig), Thomas Håkansson, Nils Patric Larshamre, Anna Stål Isaksson, Jocke Norberg SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 3 Avsnitt Innehåll Sidan 1 Inledning 5 2 Public service-redovisningen 6 3 Tillståndsvillkoren och redovisningen. 8 4 Sveriges Television AB 11 4.1 Organisation 4.2 Konkurrens 4.3 Produktion 5 Programkanaler och tjänster 16 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 5.2 Regionalt utbud i SVT2 5.3 SVT24 5.4 Barnkanalen 5.5 Kunskapskanalen 5.6 SVT Text 5.7 svt.se 5.8 SVT Europa 6 Programutbudet i SVT1 och SVT2 24 6.1 Faktautbudet 6.2 Nyhetsutbudet 6.3 Fiktion och långfilm 6.4 Musikutbudet 6.5 Nöjesutbudet 6.6 Sportutbudet 6.7 Service 7 Program för barn och ungdom i SVT1 och SVT2 39 8 Program för språkliga minoriteter 42 9 Program för funktionshindrade 44 10 Folkbildning 46 11 Ideella insamlingar i programverksamheten 48 12 Spegla hela landet 49 12.1 Ett mångsidigt utbud på svenska språket 12.2 Kulturlivet i hela landet 12.3 Det mångkulturella Sverige 13 Internationell spegling 57 14 Jämställdhet 59 15 Kvalitetssäkring 61 16 Tillgodose publikens intressen 65 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 4 17 Typer av produktion 67 17.1 Allmänproduktion 17.2 Mångfald ur produktionsperspektiv 17.3 Utbudet fördelat på produktionstyper 17.4 Program av europeiskt ursprung 17.5 Formatproduktion 18 Myndighetsmeddelanden 72 19 Granskning av programmen 73 20 Forskning om programmen 75 21 Utomståendes bedömningar 79 22 Publiken 80 22.1 SVT:s ställning hos publiken 22.2 Utbud och konsumtion för SVT:s båda huvudkanaler 22.3 Räckvidd 22.4 Tittartid 22.5 Tittandet på kvällstid 22.6 Publikens val i SVT1 och SVT2 22.7 Publiken och SVT 24, Kunskapskanalen och Barnkanalen 22.8 Publikens värdering av SVT 22.9 Publiken och SVT Text 22.10 Publiken och svt.se 23 Publikkontakt 92 24 Sveriges Televisions ekonomi 94 24.1 Finansiering 24.2 Verksamhetens intäkter 24.3 Verksamhetens kostnader 24.4 Prestationer och resursinsatser i programverksamheten 24.5 Produktivitet 24.6 Programproduktion för funktionshindrade 24.7 Programproduktion för minoritetsspråk 25 Planer för 2006 100 26 Källor, definitioner, begrepp 102 Bilagor: Tabellförteckning och tabeller Bilaga 1 Programtitlar 2005 Bilaga 2 Produktionen utanför Stockholm Bilaga 3 Programscheman Bilaga 4 Revisorernas intyg Bilaga 5 Sidnumreringen i denna utskrift och i den tryckta versionen är ej densamma. SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 5 1 Inledning År 2005 kunde en vanlig TV-tittare under ett genomsnittligt dygn välja bland 62 timmar program i Sveriges Televisions rikssändningar. Utbudet under hela året omfattade 22 800 timmar vilket var 14 400 timmar mer än bara tio år tidigare då dygnsutbudet var 23 timmar. Denna public service-redovisning beskriver 2005 års programutbud i både riks- och regionalsändningarnas siffror och statistik och ger den intresserade läsaren möjlighet att granska och reflektera över förutsättningarna för programmens och det samlade programutbudets bredd, mångfald och kvalitet. SVT:s utbud präglas främst av de båda huvudkanalerna SVT1 och SVT2. Kring dessa finns ett tilläggsutbud av temakanaler, text-TV, webbportal och andra tjänster. SVT1 är den mest angelägna kanalen för svenska folket, en nationell arena. Under 2005 var SVT1 fortsatt landets största TV-kanal mätt i såväl räckvidd som tittartid. SVT2 är en av landets tre stora kanaler med många experimentella program. Utbudet i huvudkanalerna kompletteras med temakanalerna: nyhets- och sportkanalen SVT24, Barnkanalen, Kunskapskanalen samt utlandskanalen SVT Europa. Det totala TV- utbudet kompletteras genom tjänsterna SVT Text och svt.se. I den tilltagande konkurrensen, med etablering av nya kanaler, har SVT genom åren successivt tappat andelar av tittartiden. Det strategiska målet för SVT:s satsningar är att med ett starkt programutbud behålla och stärka ställningen som hela svenska folkets public service-företag. I detta ingår att man för TV-avgiften ska få tillgång till de stora internationella sportevenemangen. Av de 100 mest sedda enskilda programmen år 2005 sändes 95 i SVT:s kanaler. På public service-redovisningen ställs många olika krav. Den ska vara tillgänglig för en intresserad allmänhet och inte alltför omfattande och svårgenomtränglig. Den ska innehålla relevanta faktauppgifter som svar för den vetgirige som vill granska alla delar av public service-utbudet. Och den ska, sist men inte minst, uppfylla de redovisningskrav som följer av riksdagens uppdrag och sändningstillståndet och som tas upp i nästa avsnitt. Avsikten är inte att alla ska behöva läsa all text och alla tabeller. För många är det tillräckligt att använda redovisningen som ett slags uppslagsverk över det gångna SVT-året. För en översiktlig orientering i materialet hänvisar vi till innehållsförteckningen på föregående uppslag. SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 6 2 Public service-redovisningen för Sveriges Television Sveriges Riksdag beslutar inför varje tillståndsperiod om riktlinjer för public service- uppdraget för Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). I respektive bolags uppdrag ingår sedan 1998 även att i årliga rapporter redovisa hur public service-uppdraget har uppfyllts. Redovisningarna ska utgå från riksdagens riktlinjer genom det av regeringen utfärdade sändningstillståndet samt de årliga anslagsvillkoren. Syftet med redovisningen är att ge ett strukturerat underlag för statsmakternas beslut om framtida riktlinjer och för den fortlöpande allmänna debatten om public service- verksamheten. Förutom att redovisningen brukas som allmän referenskälla används även uppgifter och material i SVT:s kommunikation med publiken och olika intressegrupper. SVT:s public service-redovisningar inges av SVT till regeringen och till Granskningsnämnden för radio och television. Det är nämnden som bedömer om redovisningarna ger tillräcklig information för att regeringen och allmänheten ska kunna bedöma hur public service-uppdraget har fullgjorts. Inför den nuvarande tillståndsperioden konstaterade regeringen år 2001 att public service-redovisningarna har ett stort informationsvärde och att de visar att ett stort arbete lagts ned för att ta fram materialet. Regeringen ansåg emellertid samtidigt att ett viktigt syfte med redovisningarna inte hade uppnåtts i tillräcklig utsträckning, nämligen att ge ett lättillgängligt underlag för en mer levande offentlig debatt om public service- företagens programverksamhet och hur TV-avgiftsmedlen används. Regeringens uttalande var allmänt och ej riktat mot något enskilt bolag (prop. 2000/01:94 s. 57). Det är naturligt att mängden uppgifter blir avsevärd i en rapport som tar sikte på att beskriva SVT:s omfattande utbud. Samtidigt är det viktigt att framställningen är tillgänglig för läsaren. Mot denna bakgrund har SVT fr.o.m. rapporten för 2002 förenklat redovisningens struktur, särskilt beskrivningen av programutbudet i tydliga programkategorier. I likhet med tidigare år tar även den nya redovisningsmodellen sikte på förändringar i SVT:s verksamhet över tid. I första hand sker jämförelse med 2004 och 2001 (basår) men även andra år förekommer. De uppgifter som lämnas om utbudets sammansättning bygger på SVT:s egen programstatistik och de avgränsningar och definitioner som där tillämpas. Program för barn och ungdom, minoriteter och funktionshindrade redovisas under respektive programområde och i särskilda uppföljningsavsnitt. En utförlig programtitelkatalog enligt de använda programkategorierna redovisas i bilaga 2. Redovisningen syftar till att ge svar på främst följande huvudfrågor: - Hur ser utbudet som helhet ut vad gäller programbredd och mångfald i olika programkategorier, sammansättning över dygnet, veckan och året, inriktning och utformning med hänsyn till olika gruppers behov m.m.? - Hur tillgodoses olika intentioner med programverksamheten utifrån publikens intressen och behov? - Hur utnyttjar publiken det samlade utbudet och hur värderar den olika delar av det? - Hur använder SVT tillgängliga ekonomiska resurser? SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 7 Sifferuppgifter redovisas som indikatorer på hur verksamheten genomförts. Flertalet av dessa uppgifter har tagits fram ur den interna utbudsstatistiken, produktions- redovisningen samt den produktionsrelaterade ekonomiska redovisningen. Beskrivningen av publikens utnyttjande av utbudet bygger på uppgifter från de publikmätningar som kontinuerligt görs av Mediamätning i Skandinavien AB (MMS). Uppgifterna kompletteras med resultat av olika kvalitativa mätningar som görs i syfte att få en bild av publikens värdering av olika TV-kanaler, TV-program och programområden. Liksom föregående år har SVT:s revisorer granskat redovisningen, i första hand hur uppgifter för redovisning har samlats in. Syftet är att kunna verifiera giltigheten (validiteten) i lämnade sifferuppgifter. Resultatet av revisorernas granskning bifogas i bilaga 5. SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 8 3 Tillståndsvillkoren och public serviceredovisningen Som framgått ska redovisningen utgå från det public serviceuppdrag som riksdagen har bestämt och de villkor som regeringen