VÄRMLAND OCH KARLSTAD - STRUKTUR, FINANSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR POLITIK PO NORELL "En mycket positiv trend utifrånvår vision, livskvalitet Karlstad100 000, har varit att vi under de senaste åren lyckats höja den genomsnittliga nivån på befolkningsiikningen. Under 2010 ökade befolkningenmed över 1 000 personer vilket med undantagfor 1994 (forklarasdelvis av storflyktinginvandring och ändradefolkbokfiiringsregler) aldrig hänt tidigare. En annan gräns på 1 000 personer överträffas också nämligen antalet nyfodda, vilket inte skettsedan "baby-boomen" kring 1990. För Karlstads och regionensdel är det nödvändigt att vi klarar av konkurrensen om framtidens medborgare om vi skallfort­ sätta att utvecklasoch attrahera nya foretagoch god samhä!lsservice"(Karlstadskommuns årsredovisning for2010:10). Detta är en bild av den verklighet som en värmländsk kommun målar upp. Den är inre typisk för värmländska eller för svenska kommuner. Tvärtom brottas de flestamed de problem som följer av en åldrande och minskande befolkning. Det är knappast heller ovanligt att det i dessa skillnader - mellan den expansiva och andra - finns ettfrö till motsättning. I ett nationellt eller ett regionalt prioriteringssam­ manhang finns en spänning mellan att stödja den strukturellt svagare och att göra den starke starkare. Det senare utifrån tanken att ett riktigt blomstrande regionalt centrum också skapar bättre förutsättningar för ett omland. Samtidigt är de allra flesta, sannolikt, överens om att det finns starka ömsesidiga beroendeförhållanden mellan kommuner i en region: alla stärks av att det går bra också för andra. Region Värmland (2009) har antagit ett regionalt urvecklingsprogram med titeln "Värm­ landväxer och känner inga gränser, 2009-2013". Detta har, som framgår av titeln, ett offensivtanslag. Fokus ligger mera på möjligheter än på begränsningar. Det har sin utgångspunkt i regeringens Nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. Syftetmed detta kapitel är fyrfaldigt: (1) att ge en beskrivning av den strukturella och finansiella situation som de värmländska kommunerna befinner sig i och att därmed också teckna en bild av de skilda förutsättningar forpolitiken som råder; (2) att med detta som bakgrund studera värmlänningarnas syn på den egna kom­ munens och landstingets ekonomi (hur informerade är invånarna?), samt; (3) att analysera värmlänningarnas syn på Karlstads roll och position. Detta kapitel skall också utgöra en bakgrund till analysen i kapitlet om den politiska strukturen i länet och om värmländska val (4). PO Norell Värmlandoch Karlstad - struktur, finanser och förutsättningarfor politik Samhällsförändringar av olika slag och politiska beslut under långa perioder, på beskriver dessa: "Medan administrativa regioner är beslutsområden forforvaltningar olika nivåer, skapar strukturer och institutioner som ger viktiga förutsättningar för och deras gränser juridiskt fixerade, avspeglar de funktionella regionerna befolkningens politiken: det handlar både om möjligheter och om begränsningar. Dessa föränd­ socialaoch ekonomiska aktivitets- och rörelsemönsteri rummet". Olander fortsätter:"De ringar pågår förstås ständigt även om vi här skall göra ett försök att "frysa" dessa administrativa regionerna har historiskt sett visat sig vara trögrörligare än de spontana/ och beskriva ett sammanhang året 2010. funktionella regionerna som forändrats med den sociala, trafiktekniskaoch ekonomiska Det har under lång rid talats om en samhällsförändring frånett industrisamhälle utvecklingen". Man skall heller inre bortse från att centralorter av typen regionala till ett service-, informations-, eller kunskapssamhälle och hur detta påverkar väl­ centra förstärks av att också vara administrativa centra. Utlokaliseringen av stadiga färdsstaten (r ex Esping-Andersen, red, 1996; Pierson, red 2001). Det är ert känt verk på 1970-ralet inriktades på art stärka regionala centra. Dessa har också gynnats faktum art för Värmland är industrin fortsatt av största betydelse. Dagens Samhälle av utvecklingen av universitet och högskolor. I Karlstad byggdes den enorma hus­ (2011, nr 33) redovisar en lista över de kommuner där en stor andel sysselsatta kroppen Karolinen foratt härbärgera statliga myndigheter och ur universitetsfilialen arbetar hos den största (privata) arbetsgivaren. Bland de 35 högst upp på listan finns (1967), utvecklades en egen högskola ( 1977) och så småningom även ett universiter sex värmländska: Grums (Billerud), Hammarö (Stora Enso), Hagfors (Uddehalm (1999). Investeringar av detta slag fickäven indirekta effekter såsom en ökning av Tooling), Storfors (Srructo Hydraulics), Munkfors (Böhler-Uddeholm) och Filipstad resandeunderlag på råg och flyg, särskilt till Stockholm Qörnmark 2010:89). (Wasabröd). Stora industriföretag har under decennier och ibland generationer Det förefallersåledes som att både politiska prioriteringar på statlig nivå och "de utgjort basen för sysselsättning och socialt liv. Idag kännetecknas dessa av att verka spontana samhällskrafterna'' gynnar orter av typen regionala centra. I dessa finns på hårt konkurrensutsatta marknader med ständiga krav på rationaliseringar och redan en etablerad samhällsstruktur med en specifik uppsättning kompetenser, och produkrivitersurveckling; ny teknologi introduceras och kraven på de anställdas dit dras också andra. En stor befolkning är samtidigt ett underlag för kommersiell kompetens ökar: färre producerar mer och av bättre kvalitet. I detta finns en dub­ service och ger skatteunderlag för utvecklingen av offentlig service. Där många belhet av trygghet och sårbarhet. Inom stora koncerner finns också en konkurrens institutioner redan finns kan nya lättare etableras; det finns en slags infrastruktur mellan olika produkrionsanläggningar; det är inte ovanligt art verksamhet flyttas att ansluta till. Kanske är det också så att möjligheterna att skapa kreativa miljöer för att öka koncentration och ge stordriftsfördelar. Detta är sidor av det som brukar som lockar kvalificerade, välutbildadepersoner är särskilt stora på denna typ av orter benämnas globalisering, där gränser spelar allt mindre roll för ekonomiska, politiska, (jämför Florida 2002, 2005 och 2008). sociala och kulturella processer, men där dessa samtidigt får lokala återverkningar Detta är också orter som oftahar en längre historia som hänger samman med deras av politiskt och annat slag (Clarke 2006). adminisuativa funktioner:de är, som Karlstad, stifrssrädermed domkyrka och biskop Den värmländska indusuisrrukruren har under lång rid förändrats; utvecklingen med biskopsgård. Där finns en länsstyrelse med residens för en landshövding och i anslutning till 1970-talskrisen var dramatisk med särskilt Uddeholmbolagers landstingets centralförvaltning liksom ett centralsjukhus. Historiskt har det funnits sönderfall Qörnmark 2010: lOOff). Den gradvisa ökningen av koncentrationen i läroanstalter som i Karlstads fall läroverk, flickskola och lärarsemin_arium; här fanns ägande och av produktion har gjort att det geografiska (och sociala) avståndet till ett regemente med särskilda bostäder för en general och en överste. I det regionala huvudkontor och ägare ökar betydligt. Idag är de Resta av dessa stora företag starkt centrar finns ett länsmuseum och andra kulturella institutioner. Tillsammans med inriktade på specialisering och därmed på forskning och utveckling Qörnmark företrädare för regionala banker och företag utgjorde detta också grunden for ett 2010: 15). Karlstad hade också en gång en omfattandeindustriell verksamhet. Idag särskilt socialt liv. De olika byggnaderna skapade en speciell sradsmiljö som påverkar är inriktningen i mycket stor utsträckning på kommersiell och offentlig service attraktiviteten (Florida 2005). och på administration. Till detta kommer utvecklingen av särskilda industri- och Industriorterna eller "bruksorterna" har, historiskt sett, sin särpräglade sociala kunskapsklusrer, vilka behandlas i andra kapitel. miljö med herrgård och disponentvilla för ägare och högsta ledning, sin ingenjörsväg Det är heller inger unike för Karlstad att under längre rid ha haft en god sam­ med villor för de högre tjänstemännen samt särskilda områden med bostäder for hällsutvecklingi meningen befolkningsökning och ökning av ekonomisk aktivitet; arbetare. Enligt schablonen kan vi där förvänta oss en blandning av "bruksanda'' (en detta gäller för de allra flesta regionala centra. Föreställningen om centralorter och särskild sammanhållning) och "bruksmentalitet" (en viss initiarivlöshec: man lirar inre minst regionala centras betydelse har varit viktig för politiska reformer. Den på företaget) (Dahlgren 2009). Nu har huvudkontoren lämnat orter som Filipstad, så kallade cenrralortsreorin var en betydande faktor för kommunblocksreformen, Hagfors (Uddeholm) och Sä.fRe Qörnmark2010: 101). De spontana mötena mellan genom vilken den nuvarande kommunstrukturen etablerades för cirka fyrtioår sedan ägare och högsta ledning å den ena sidan och anställda, lokala politiker och vanliga (Olander, 1983; Srrömberg & Wesrersråhl 1983). Enligt denna skiljer man mellan invånare å den andra, som tidigare var vanliga, förekommer knappast längre; orterna spontana eller funktionella regioner och administrativa sådana. Olander (1983:349) riskerar bli anonyma för de högsta beslutande. PONorell Värmland och Karlstad- struktur,finanser och förutsättningar for politik Den amerikanska forskaren Terry Nichols Clark (2002, 2004 och 2006) ser en avtappningen varit ännu större: 25 procent, vilket motsvarar 213 personer/år.