LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Öländska stenmurar och något om rösen Olika perspektiv på öländska stenmurar Meddelande 2002:06 Öländska stenmurar och något om rösen Olika perspektiv på öländska stenmurar Meddelande 2002:06 ISSN 0348-8748 ISRN LSTY-H-M--2002/06 --SE Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län, Ansvarig enhet: Miljöenheten Författare: Ann-Charlotte Magnusson Omslagsbild: Alby, Hulterstad socken Foto: Ann-Charlotte Magnusson Foto: Ann-Charlotte Magnusson Lennart Johansson Illustrationer: Ann-Charlotte Magnusson Tryckt hos: Länsstyrelsens tryckeri, augusti 2003 Upplaga: 250 ex. Öländska Stenmurar och något om rösen Olika perspektivet på öländska stenmurar INNEHÅLL Utredningens bakgrund , syfte och metod 1 Syfte 1 Metod 2 BIOTOPSKYDDET OCH DEFINITIONER AV STENMURAR OCH ODLINGSRÖSEN 3 Definitioner av jordbruksmark 3 Biotopskyddet 3 Övriga generellt skyddade biotoper 4 Vad är en stenmur och ett odlingsröse? 5 Definitioner kopplade till miljöstöden 5 Motiv bakom definitionerna 7 STENMURARNAS KULTURHISTORIA PÅ ÖLAND 8 Hägnadssystem med förhistoriska rötter 8 Stenmuren som fornlämning? 9 Stängselordningar 10 Gärdeslagen 11 Markindelning 13 Horvor 14 Öländska hägnadstyper och hägnadssystem 14 Hägnadstyper på Linnés tid 16 Kungsgårdarna 16 Södra och mellersta Ölands hägnadssystem under 1700-talets senare del 17 Norra Ölands hägnadssystem enligt Linné 19 Påbud att bygga murar 20 Skiftesreformer och byordningar 21 Storskifte 21 Byordningarnas stadgar om hägnader 21 Enskifte 22 Laga skifte 23 Utmarksdelningen 24 Hemmansklyvningar 25 1900-talets strukturrationaliseringar 25 Hägnaderna under 1900-talet 26 Sentida stenmurar 26 ”Jàl opp” 27 VEM BYGGDE HÄGNADERNA? 28 Materialet 29 Att läsa historien i stenmurarna och rösena 29 Fallbyar 30 Urval av byar 31 FÖRSÖK TILL ”OMRÅDESINDELNING” 32 Norra Öland 33 Mellersta Öland 37 Södra Öland 39 Enskilda strukturer - hela Öland 41 Skyddsvärda områden 43 Naturvärden kopplade till öländska stenmurar 44 Muren ger spridningsmöjligheter för växter och djur 44 Stenmuren som barriär för olika arter 46 Stenmurar och rösen som skydd 46 Renarna 46 Kärlväxter 46 Det biologiska kulturarvet - ”gårdsnära växter” 47 Kryptogamer 48 Lavar 48 Lichenometri – eller studiet av lavars tillväxt 50 Mossor 50 Svampar 51 Groddjur 52 Långbensgroda 52 Kräldjur 52 Ormar och ödlor 52 Fåglar 52 Däggdjur 53 Vesslor, sorkar och möss 53 Harar 53 INSEKTER 53 Fjärilar 54 Björndjur 54 Snäckor och sniglar - landlevande mollusker 54 Ekologiska förutsättningar för landmollusker 55 Snäckors spridningsförmåga 56 Tomteby - ett modernt laga skiftes påverkan på odlingslandskapet 56 Markanvändningshistorik 58 Värden och stenmurarnas lägen 59 Vedväxterna 60 Stenmurens läge 60 Skiftets och strukturrationaliseringens konsekvenser 61 Murkorsningar 62 STENMURAR UR LANTBRUKETS PERSPEKTIV 64 Krav på rationellt och utvecklingsbart jordbruk 65 Vändtegarna 66 Stenmuren som brukningshinder 67 Packningsskador 69 Renarna 70 Sniglar som skadegörare 71 Ökad miljöpåverkan i ett småskaligt odlingslandskap 71 Nyttan av stenmurar 71 Hinder mot skador på grödorna 71 Jordflykt 72 Livsmiljö för pollinatörer av lantbrukets grödor 73 Biologisk bekämpning 74 Gynnsamt mikroklimat 74 Hägnader 74 Stenmuren som materialresurs 75 Erfarenheter ifrån lantbrukares enkätsvar 75 EKONOMI 78 Olika utgångslägen 78 Ersättning för bevarande? 79 Intrångsersättning? 80 STATUS OCH SYMBOLVÄRDEN 81 Konstruktionen av landskapet 82 Värderingar samt betydelse för turism och landskapsupplevelse 83 HANDLÄGGNING AV DISPENSÄRENDEN 84 Hur ärenden hanteras idag 85 Dispensärende 86 Miljökonsekvensbeskrivning - MKB 86 ”Särskilda skäl” 86 Möjliga kompromisser 87 Framtida brukande 88 Bevisbördan 88 FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV HANDLÄGGNING 88 MURENS NATUR OCH KULTURVÄRDEN 90 Stenmurar och rösen 90 Renar 92 DISKUSSION 93 BILAGA 1 95 Vägledning för att uppskatta vilka stenmurar man har och vilka värden de besitter BILAGA 2 99 Rödlistade kärlväxter som särskilt är knutna till kantzoner med stenmurar, brukningsvägar, diken, etc. (och vilka i huvudsak är sedda på Öland efter 1980) BILAGA 3 100 Rödlistade mollusker (snäckdjur) på Öland BILAGA 4 101 Frågor och svar om biotopskyddet BILAGA 5: 103 Ordförklaringar LITTERATUR: 105 KÄLLOR och OPUBLICERADE ARBETEN 109 Utredningens bakgrund , syfte och metod På Öland finns ett omfattande nät av stenmurar. De ligger både i dagens åkermark, i dagens betesmark och i skogsmark. Dessutom finner vi stenmurar i omkring tomter och kyrkogårdar. De som ligger i dagens jordbruksmark1 omfattas av biotopskyddet enligt miljöbalken. Om någon önskar ta bort en stenmur i jordbruksmark måste han eller hon söka dispens hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan medge undantag från skyddet om det finns särskilda skäl. Normalt räknas inte rationalisering av ett jordbruksföretag som ett särskilt skäl. Längre tillbaka i tiden belönades emellertid lantbrukarnas strukturrationaliseringar, med bland annat borttagning av stenmurar och odlingsrösen. Därför måste vi även se på bakgrunden till omställningen i de synsätt som detta representerar. Många lantbrukare ser stenmurarna som ett hinder i sin jordbruksdrift och några river murar utan dispens. Stenmurarnas kulturhistoriska innebörd och värde från natursynpunkt har inte varit särskilt känd och att det inte funnits sammanställd kunskap om dem har varit besvärande. En dialog om deras värde och vad de står för har inte varit möjlig att föra på ett konstruktivt sätt. Syfte Utredningen avser att samla och öka kunskapen om murarnas kulturhistoriska värde och innebörd. Murarnas betydelse för den biologiska mångfalden i det öländska odlingslandskapet skall också belysas. De öländska lantbrukarnas syn på stenmurarna ska lyftas fram. Materialet skall delges lantbrukarna på olika sätt, bl.a. genom denna rapport och annan särskild information. Materialet kan också utnyttjas för diskussioner med centrala verk (som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet) om biotopskyddets konsekvenser i stort samt vid handläggning av dispensansökningar. Syftet har också varit att Länsstyrelsen ska att få sådan kunskap om stenmurarnas betydelse för det öländska odlingslandskapet att man kan informera, diskutera och underlätta handläggning av ärenden om stenmurar, samt ge en bättre grund för konstruktiva lösningar. En bieffekt blir bättre information till allmänheten om ett av det öländska landskapets mest utmärkande särdrag, vilket också innebär ett indirekt stöd till besöksnäringen. Metod Underlagen för utredningen grundar sig på ett flertal skilda källor. Under arbetets gång har omkring 25 intervjuer gjorts med lantbrukare, länsstyrelsepersonal, forskare, konsulter med verksamhet kopplad till lantbruket och experter inom olika områden. De flesta intervjuade har givits anonymitet i presentationen av utredningen. En enkät har dessutom skickats ut till 30 lantbrukare på Öland. 1 För definition av jordbruksmark i samband med biotopskyddet, se kapitlet om Biotopskyddet, sidan 3. 1 Utredningen grundar sig även på författarens erfarenheter av praktiskt och teoretiskt lantbruk. Författarens kunskaper och erfarenheter från agrarhistoriska bykurser, skötselplaner, rådgivning, fälterfarenhet och kursverksamhet inom ramen för projektet Markernas Mångfald har också tagits tillvara. Litteraturstudier har genomförts utifrån tvärvetenskapliga infallsvinklar, och även historiska källor samt opublicerade arbeten har använts. De uppsatser som skrevs av B-kursstudenter i etnologi under ledning av Katarina Saltzman under etnologernas i Lund fältkurs 1999, och vilka innehåller uttalanden om stenmurar har gåtts igenom. Samtliga historiska kartor över Ölands byar och gårdar från 1640-80-talen har konsulterats. I några fallstudier har utvalda byar studerats djupare genom att se till den utveckling av hägnadssystemet som exempelvis skiftesreformer under 1700-1800-talen ledde till i respektive by. Översiktliga fältstudier har också gjorts, samt fältbesök tillsammans med handläggare. Utredningen är uppdelad i tre huvudsakliga större avsnitt utifrån historisk, biologisk och lantbrukets infallsvinkel, samt några mindre kapitel vilka berör stenmurars symbolvärden och handläggning av dispensärenden. Efter de inledande avsnitten om bakgrund, syfte och metod, ges en översikt av biotopskyddet och de definitioner som är relevanta för denna utredning. Därefter kommer ett större avsnitt om de öländska stenmurarnas historiska bakgrund. Här refereras och kommenteras vad som är känt om de öländska stenmurarna genom historien. Källor till avsnittet är framför allt hävdatecknare från 1700- och 1800-talen, historiskt kartmaterial och ”Det medeltida Sverige. Öland”.2 Vidare har kulturgeografisk litteratur, som Sölve Göranssons doktorsavhandling ”Tomt och teg på Öland”3 använts. Kunskap som genererats från fallstudierna finns genomgående i utredningen. Vissa historiska teman har vidareutvecklats i avsnittet om lantbruket. I avsnittet om naturvärden tas de värden som särskilt berör stenmurar, odlingsrösen, och deras renar upp. I anslutning till det refereras en särskild studie över en öländsk by som skiftades och därmed stukturrationaliserades i modern tid samt vilka konsekvenser för odlingslandskapet det innebar. Nästa avsnitt tar upp lantbrukets förhållande till stenmurar och odlingsrösen. Erfarenheter från intervjuerna är invävda i texten. Här presenteras också resultaten av enkäten som skickades ut. Efter detta större avsnitt kommer ett par mindre kapitel utifrån en mera antropologisk infallsvinkel, där frågor kring identitet, symbolvärden och kulturella konstruktioner av landskapet