Historisk Tidskrift för Finland Historisk Tidskrift för Finland 2013:2 121 Henrika Tandefelt och Maria Vainio-Kurtakko, Inledning: Herrgårdens många skepnader. Den finländska herrgårdsforskningens traditioner 132 Kasper Kepsu, Godsdrift och tjänstemän på ingermanländska gods under 1600-talets andra hälft 156 Johanna Ilmakunnas, Adelns arbete och vardag på 1700-talets svenska herr- gårdar. Johan Gabriel Oxenstiernas och Jacobina Charlotta Munsterhjelms dagböcker 185 Carolina Brown, Bilder, sällskapsliv och herrgårds kultur. Maskeradporträtt, silhuetter och andra bilder från 1700-talets Tista 216 Marie Steinrud, Per Reinhold Tersmedens Ramnäs. Bruksherrgården som scen för status konsumtion och manifestation i början av 1800-talet 251 Henrika Tandefelt och Maria Vainio-Kurtakko, Ett storgods som historisk och modern konstruktion. V.M. von Borns etablering på Sarvlaks i Pernå 287 Göran Ulväng, Betydelsen av att äga en herrgård. Herrgårdar, ståndsgårdar och gods i Upp sala län under 1700- och 1800-talen Granskningar 317 Kirsi Vainio-Korhonen, Sofie Munsterhjelmin aika. Aatelisnaisia ja upseereita 1800-luvun Suomessa. Av Juha-Matti Granqvist 322 Karin Granlund, Prins i en värld som inte fanns – om en adelsgosses uppväxt på storgodset Tervik i 1920–1940-talets Finland. Av Maria Vainio-Kurtakko Från fältet 326 Nytt liv i gamla herrgårdssamlingar. Av Petra Hakala 328 Nordiskt slotts- och herrgårds symposium i Skåne 2013. Av Johanna Ilmakunnas och Henrika Tandefelt HERRGÅRDAR OCH HERRGÅRDSÄGARE Godsdrift och tjänstemän på ingermanländska gods Adelns arbete och vardag på 1700-talets svenska herrgårdar Maskeradporträtt, silhuetter och andra bilder från 1700-talets Tista www.historisktidskrift.fi Historisk Tidskrift för Finland Bruksherrgården som scen för statuskonsumtion och mani festation Redaktionens adress: Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, 2013:2 Storgodset Sarvlaks som historisk och modern konstruktion PB 59 (Unionsgatan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Prenumerationspris 2013: 40,00 €. För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 12,00 €. Försäljning: Herrgårdar, ståndsgårdar och gods i Uppsala län Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors (Kyrkogatan 14), Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. ISSN: 0046-7596 2013:2 Tryck: Waasa Graphics Oy, Vasa 2013 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Jens Grandell • Fil.dr Jennica Thylin-Klaus Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn BOKNYHET! REDAKTIONSRÅD ADELN OCH DESS HUS John Strömberg (ordförande) • Anders Ahlbäck • Annette Forsén red. Johanna Aminoff-Winberg Johanna Ilmakunnas • Henrik Knif • Lars-Folke Landgrén Jani Marjanen • Henrik Meinander • Eljas Orrman • Henrika Tandefelt Stig in i Riddarhuset! Det har nu gått 150 Nils Erik Villstrand • Holger Weiss • Charlotta Wolff år sedan byggnaden stod färdig och 150 år sedan lantdagen sammankallades efter en paus på drygt 50 år. Med boken Adeln och dess hus får läsaren betrakta 1800- och TILL VÅRA LÄSARE 1900-talets samhälle med Riddarhuset som Meddelanden om prenume rationer och utkiksplats. adressföränd ringar skall riktas till vår adress: Artikelskribenter: Johanna Aminoff-Winberg, Inb. 39,90 € Bo Lönnqvist, Jessica Parland-von Essen, Anna Ripatti, HTF / Michaela Bränn Alex Snellman, Henrika Tandefelt, Eva Helen Ulvros Institutionen för filosofi, historia, kultur- och Johanna Wassholm. och konstforskning Pb 59 (Unionsga tan 38 A) Inb. 39,90 € Ett samarbete mellan Fontana Media och Riddarhuset i Helsingfors. 00014 Helsingfors universitet Tele fon 040-563 1492 Sandvikskajen 13, 00180 Helsingfors • www.fontanamedia.fi • tfn (09) 612 615 30 • [email protected] E-post: [email protected] Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk Tidskrift för Telefon +358 9 191 22997 (Lars-Folke Landgrén) Finland Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska littera tur sällskapet i Finland HENRIKA TANDEFELT OCH MARIA VAINIO-KURTAKKO Inledning: Herrgårdens många skepnader Den finländska herrgårdsforskningens traditioner istorisk Tidskrift för Finland behandlar i det här numret gods och herrgårdar, ett traditionellt ämne som har många skep- nader och kan ingå i flera olika traditioner. Herrgårdar kan Hoch har studerats ur flera synvinklar som utgår från olika nivåer eller aspekter av godsens historia. Vi kan ställa fokus på jorden och godset, utgå från ekonomin, studera byggnaderna, betrakta särskilt samling- arna eller betrakta människorna som det centrala för vår förståelse av herrgården som plats och företeelse i historien. Val och prioriteringar som dessa ger olika typer av herrgårdshistoria. Släkternas och herrgårdarnas historia har traditionellt varit så starkt sammanbundna att man ofta har haft svårt att skilja dem åt. Vi känner igen sättet att berätta om en herrgård genom personhistoriska skild- ringar, händelser och anekdoter också i sättet på vilket herrgårdar pre- senteras under guidade turer. Relationen mellan platsen, föremålen, porträtten och individerna ger den perfekta pedagogiska inramningen för en släkt- och personhistorisk infallsvinkel. Sättet att se herrgården som plats för släkthistoria leder tillbaka till släkternas eget intresse för förfäderna och det de har lämnat efter sig. Eftersom släktens historia, bland annat manifesterad i släktens herrgårdar och gods, har varit en så viktig del av en adlig självuppfattning och kultur har flera herrgårdar, herrgårdssamlingar och livet på gårdarna dokumenterats och skild- rats av ättlingar. På 1800-talet framväxte en medvetenhet eller upp- fattning om herrgårdarna som ett nationellt arv.1 I 1880-talets Finland ledde ett intresse för att dokumentera herrgårdarnas samlingar till en 1. Bo Stråth, Sveriges historia 1830–1921 (Stockholm 2012), s. 278–284. Se även Anna Ripatti, Jac. Ahrenberg ja historian perintö. Restaurointisuunnitelmat Viipurin ja Turun linnoihin 1800-luvun lopussa, Suomen muinaismuistoyhdistyksen vuosikirja 118 (Hel- sinki 2011). Historisk Tidskrift för Finland årg. 98 2013:2 122 Henrika Tandefelt och Maria Vainio-Kurtakko Från Sarvlaks park. Foto: Svenska litteratursällskapet i Finland. inventering av porträttsamlingarna vid herrgårdar och i andra herr- skapshem. Förteckningar över porträtt, ofta sammanställda av stats- arkivarien Reinhold Hausen, publicerades under många år på 1880- och 1890-talen i Svenska litteratursällskapets serie Förhandlingar och uppsatser. År 1931 utkom sedan som en fördjupning och utveckling av detta dokumenterande K.K. Meinanders Porträtt i Finland före 1840 1–2 (1931). I Magnus Björkenheims förteckning Äldre fransk litteratur på herrgårdar i Finland (1929, faksimileutgåva 1981) från samma tid var det herrgårdsbibliotekens skatter som var i fokus.2 2. Se även historiografisk utredning i Bo Lönnqvist, ’Etnologiskt herrgårdsstudium – mål och metoder’, Finländskt herrgårdsliv. En etnologisk studie över Karsby gård i Tenala, Folklivsstudier XI, SSLS 480 (Helsingfors 1978), s. 17. Herrgårdens många skepnader 123 I det här numret av HTF får vi bland annat läsa om friherre Viktor Magnus von Born, som organiserade herrgården Sarvlaks arkiv, knöt sig och sin familj till arkivkontinuiteten och skrev släkt- och herrgårds- historiska böcker. Han skrev också själv en förteckning över porträtten på Sarvlaks för Förhandlingar och uppsatser 3 (1887). I följande genera- tion gick von Borns svärson, historikern P.O. von Törne och släktingen Kurt Antell i samma fotspår då de i olika sammanhang studerade och dokumenterade flydda tiders herrgårdsliv och socknens historia. Det gjorde också V.M. von Borns dotter, författaren Elsa von Born med sina böcker Nio syskon på landet (1931), som är en idylliserad beskriv- ning av uppväxten på Sarvlaks, Skönhet och hjärta (1942), där hon be- skriver fem kvinnliga släktingar, och Pernåboken (1949) om socknen. Framför allt Nio syskon på landet betraktades då den kom ut 1931 som ett fönster in i adelns slutna vardagsvärld. Det är en finländsk represen- tant för en genre, som är mera förekommande i Sverige och som har fått benämningen herrgårdsmemoarer.3 De två andra böckerna hör till en tradition och genre som man kunde beskriva som en kombination av släkthistoria, minnen, lokalhistoria och kulturhistoria som också har företrätts t.ex. av Nils Gustav Grotenfelt i böcker som En berättelse från Savolax (1994) och Herrgården. Wehmais under självständighets- tidens tillblivelse (1997), och nyligen av Karin Granlund med boken Prins i en värld som inte fanns. Om en adelsgosses uppväxt på storgod- set Tervik i 1920–40-talets Finland, som recenseras längre fram i detta nummer. Herrgården som en idyllisk plats att blicka tillbaka på före- kommer dessutom i många äldre memoarer och självbiografier, som i Annie Furuhjelms Den stigande oron (1935). Liksom bl.a. herrgårdarna i Sverige och Danmark har de finländ- ska herrgårdarna under 1900-talet dokumenterats som ett viktigt, och också försvinnande kulturarv i illustrerade bokverk som Herrgårdar i Finland 1–3 (Gabriel Nikander et al. 1928–1929), Gabriel Nikanders och Eino Jutikkalas Säterier och storgårdar 1–2 (1939–1942), som gavs ut på finska i tre delar åren 1939–1945, och Ragna AhlbäcksGods och herre- säten i Finland (1946). Dessa verk kom ut i tider då Finlands herrgår- dar och agrara struktur