Historisk Tidskrift för Finland Historisk Tidskrift för Finland 2012:4 437 Mikko Heikkilä, Om Finlands världsliga och kyrkliga införlivande med Sverige 469 Antti Kujala, Förrädiska ryssar och förrymda finnar. Flyttningsrörelserna från Ingermanland och Kexholms län under ryska kriget 1656–1658 och provinsens kolonisation efter kriget 499 Kristiina Kalleinen, ”Infernt är det att krig & pest så skall skilja folk & släktingar från varandra”. Släkten Nordenskiölds val mellan Sverige och Ryssland Översikter och meddelanden 531 Eljas Orrman, Iakttagelser om Statsarkivets verksamhet som forsknings­ främjande institution från början av självständighetstiden till vinterkriget Granskningar 555 Olle Larsson & Andreas Marklund, Svensk historia. Av Lars-Folke Landgrén 559 Kekke Stadin, Maktens män bär rött. Historiska studier av manlighet, manligt framträdande och kläder. Av Johanna Ilmakunnas 563 Karin Sennefelt, Politikens hjärta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm. Av Johanna Ilmakunnas 567 Nils Erik Villstrand, Furstar och folk i Åbo 1812. Av Julia Dahlberg 571 Henrik Stenius, Mirja Österberg & Johan Östling (eds.), Nordic Narratives of the Second World War: National Historiographies Revisited. Av Piotr Wawrzeniuk 578 Pauli Kettunen & Klaus Petersen (eds.), Beyond Welfare State Models: Transnational Historical Perspectives on Social Policy. Av Mats Wickström 583 Årsinnehåll Om Finlands världsliga och kyrkliga införlivande med Sverige Förrädiska ryssar och förrymda finnar. Flyttningsrörelserna från Ingermanland och Kexholms län under ryska kriget 1656–1658 Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi och provinsens kolonisation efter kriget Redaktionens adress: Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, 2012:4 ”Infernt är det att krig & pest så skall skilja folk & släktingar PB 59 (Unionsgatan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Prenumerationspris 2012: 40,00 €. från varandra”. Släkten Nordenskiölds val mellan Sverige och För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 12,00 €. Försäljning: Ryssland Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors (Kyrkogatan 14), Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. ISBN: 0046-7596 2012:4 Tryck: Waasa Graphics Oy, Vasa 2013 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Jens Grandell • Fil.dr Jennica Thylin-Klaus Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD John Strömberg (ordförande) • Anders Ahlbäck • Annette Forsén Johanna Ilmakunnas • Rainer Knapas • Henrik Knif Lars-Folke Landgrén • Jani Marjanen • Henrik Meinander • Eljas Orrman Henrika Tandefelt • Nils Erik Villstrand • Charlotta Wolff TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenume rationer och adressföränd ringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning Pb 59 (Unionsga tan 38 A) 00014 Helsingfors universitet Tele fon 040-563 1492 E-post: [email protected] Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk Tidskrift för Telefon +358 9 191 22997 (Lars-Folke Landgrén) Finland Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska littera tur sällskapet i Finland MIKKO HEIKKILÄ Om Finlands världsliga och kyrkliga införlivande med Sverige en här uppsatsen utgör en historisk överblick av vad vi vet om begynnelsen av den svenska tiden i Finlands historia och fungerar dessutom som historiskt bakgrundsgivande underlag Dför den (språk)historiska behandling av bl.a. landskapsnamnet Sata­ kuntas, regionnamnet Kvenlands samt ortnamnen Kumos och Kjulos ursprung som ingår i min tvärvetenskapliga doktorsavhandling Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum. Språkhistorisk bevisföring intar en viktig roll också i föreliggande uppsats. Först be­ handlar jag Sveriges roll i Finland mellan det förmodade första och andra svenska korståget till Finland, då det svenska riket höll på att utformas. Därefter övergår jag till att redogöra för vilket slags ytterli­ gare evidens språkhistorisk forskning kan erbjuda historieforskningen beträffande när och hur Finland blev Sveriges östinnehav. Undersök­ ningsperioden sträcker sig från ca år 1000 till år 1259 e.Kr. Det andra korståget till Finland Det nuvarande södra och västra Finland blev inlemmat med det svenska riket senast som en följd av det s.k. andra svenska korståget till Finland. Korståget till Tavastland företogs enligt många historiker sannolikt år 1249 under ledning av den medeltida svenska stormannen Birger Mag­ nusson (ca 1210–1266), bättre känd som Birger jarl.1 Det andra kors­ 1. Den här dateringen förespråkas i bl.a. följande studier: Kari Tarkiainen, Sveriges Öster­ land. Från forntiden till Gustav Vasa. Finlands svenska historia I, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 702 (Helsingfors 2008), s. 97; Unto Salo, ’Kristil­ liset kuvat, symbolit ja ornamentit Suomen rautakauden löydöissä’, Ritva Kava & Reino Kero (toim.), Pyhän Henrikin muisto. Satakunta. Kotiseutututkimuksia XII (Harjavalta 2005), s. 16; Jouko Vahtola, Suomen historia. Jääkaudesta Euroopan unioniin (Helsinki 2003), s. 42; Mauno Jokipii, ’Ensimmäinen ristiretki Suomeen ja lähin jälkimaine’, Veijo Kaitanen, Esa Laukkanen & Kari Uotila (toim.), Muinainen Kalanti ja sen naapurit. Talonpojan maailma rautakaudelta keskiajalle (Helsinki 2003), s. 300–342 (se s. 319); Historisk Tidskrift för Finland årg. 97 2012:4 438 Mikko Heikkilä tågets alternativa datering till antingen år 1238 eller 1239, förespråkad av bl.a. Jarl Gallén, Erik Anthoni, Pentti Virrankoski och Philip Line, är enligt min åsikt mindre övertygande i helhetsbelysning, men inte helt utesluten.2 Särskilt år 1238 kommer svårligen, om alls, på fråga, för den bulla med uppmaning till korståg som påven Gregorius IX utfärdade i Rom 9.12.1237 hann säkerligen inte komma fram till Upp­ sala före kyndelsmässan (den 2 februari) då kallelsen till samma års ledung borde ha utlysts på ting.3 Dessutom vet vi att Birger Magnus­ son år 1238 var sysselsatt som medlare i en svår och utdragen markt­ vist mellan munkarna i Nydala kloster och invånarna i Östbo i Små­ land.4 Birger kunde följaktligen inte samtidigt befinna sig på korståg i Finland. Det tyngsta argumentet för dateringen av andra korståget till år 1249 anser jag vara det faktum att något Finlands stift för att inte tala om någon Finlands biskop inte nämns i de bevarade svenska stift­ längderna över stiften och biskoparna i det svenska riket från 5.8.1164, 1188/1189, 1192, 1233, 6.5.1241 och 1.3.1248, av vilka de två sista datumen infaller efter den antagna alternativa dateringen av andra korståget till 1239 (eller 1238).5 Finlands biskop nämns för första gången bland de Mauno Jokipii, ’Ledung­laitos – ristiretkien tekoväline’, Suomen museo 109. årgången (Helsinki 2002), s. 47–96 (se s. 66); Mauno Jokipii, ’Hämeen ristiretki’, Jukka Peltovirta (toim.), Hämeen käräjät I (Hämeenlinna 2000), s. 232–279 (se s. 258–262); Johannes Messenius, Suomen, Liivinmaan ja Kuurinmaan vaiheita sekä tuntemattoman tekijän Suomen kronikka. Latinan kielestä suomentaneet Martti Linna, Jorma Lagerstedt & Erkki Palmén, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 467 (Helsingfors 1988), s. 115. 2. Jarl Gallén, ’Kring Birger jarl och andra korståget till Finland. En omdatering och en omvärdering’, Historisk Tidskrift för Finland 31 (1946), s. 55–70; Carl Fredrik Meinander, ’Om svenskarnes inflyttningar till Finland’, Historisk Tidskrift för Finland 68 (Helsingfors 1983), s. 229–251; Pentti Virrankoski, Suomen historia I, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 846 (Helsinki 2001), s. 68–71; Philip Line, Kingship and State Formation in Sweden 1130–1290 (Leiden 2007), s. 438–439. 3. ’Upplandslagen’, Fornsvenska textbanken utgiven av Lars­Olof Delsing. http://project2. sol.lu.se/fornsvenska (15.6.2012); Line, Kingship and State Formation in Sweden 1130–1290, s. 165–166, 246; Mauno Jokipii, ’Hämeen ristiretki’, s. 259; Erik Anthoni, ’Korstågstiden och dess innebörd’, Kaj Mikander (red.), Kring korstågen till Finland. Ett urval uppsatser tillägnat Jarl Gallén på hans sextioårsdag den 23 maj 1968, s. 155–172 (se s. 163). 4. Nationell ArkivDatabas, SDHK­nr: 506, http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Nydala +Birger+1238 (5.10.2012); Dick Harrison, Sveriges historia 600–1350 (Stockholm 2009), s. 178; DS = Diplomatarium Suecanum. Svenskt diplomatarium. Collegit et editit Joh. Gust. Liljegren (Holmiæ 1829–1837), nr 217, 294, 300. 5. Ingen Finlands biskop nämns heller som vittne bland de uppräknade svenska biskopar­ na i kung Knut Erikssons gåvobrev från år 1191. SDHK nr 284; DS 113. Om Finlands världsliga och kyrkliga införlivande med Sverige 439 andra biskoparna i det svenska riket i en urkund med datumet den 11 februari 1253.6 Det andra respektive tredje argumentet för dateringen av andra korståget till 1249 är att fjärrledungståg leddes av kungen el­ ler den sittande jarlen men det andra svenska korstågets ledare Birger jarl var ännu inte jarl år 12397, och att Birger jarl enligt Erikskrönikan ännu inte hade återvänt från korståget medan hans svåger Sveriges kung Erik Eriksson dog i Sverige 2.2.1250.8 Den tidigare dateringen skulle tidigarelägga Finlands verkliga införlivande med Sverige med tio (eller elva) år, vilket inte är en särskilt lång tid när det handlar