VÄRLDSBILD UNDER SAMMANSTÄLLNING Världsbild under sammanställning Individ, ensamhet och gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap Ulrika Gustafsson ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG — ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Gustafsson, Ulrika Världsbild under sammanställning: individ, ensamhet och gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap / Ulrika Gustafsson. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-378-7 ISBN 978-951-765-378-7 ISBN 978-951-765-379-4 (digital) Oy Nord Print Ab Helsingfors 2007 Förord Att skriva den här avhandlingen har varit ett spännande och utmanande äventyr. Många är de som med kloka frågor och konstruktiv kritik stimulerat mig att upptäcka mer än jag hade kunnat göra på egen hand. Först och främst vill jag tacka professor Clas Zilliacus som varit min handledare alltsedan hösten 2001, då jag påbörjade arbetet med min magisteravhandling. Han har visat ett uppmuntrande förtroende för min forskning och givit mig en frihet som jag har uppskattat mycket. Samtidigt har hans goda omdöme alltid funnits till hands då jag varit rådvill. Roger Holmström har i egenskap av lektor och professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi tagit sig tid att noggrant läsa mina texter och kommit med värdefulla kommentarer. Tack! Professor Merete Mazzarella har ända från början visat intresse för min forskning. I många olika sammanhang har hon kommit med konstruktiv kritik; senast i egenskap av förgranskare. Också professor Arne Melberg skall ha tack för sin förgranskning. Ovärderliga är alla kolleger vid Åbo Akademi som gjort inte minst forskarseminarierna i litteraturvetenskap viktiga för mig. För många långa samtal både i och utanför seminarierna vill jag i synnerhet tacka FD Pia Maria Ahlbäck, FM Jan Hellgren, FM Eva E. Johansson, FM Judith Meurer och FM Julia Tidigs. Professor Lars Hertzberg, professor Harriet Silius och professor Susan Sundback har skräddarsytt läskurser i filosofi, kvinnovetenskap och sociologi och bidragit med många viktiga synpunkter. Tack skall ni ha! Åren 2003-2006 var den riksomfattande forskarskolan i litteraturvetenskap under ledning av professor Bo Pettersson ett viktigt forum för mig. Tack alla ni som aktivt deltagit i forskarskolans seminarier och sporrat mig att utveckla mina resonemang. Särskilt vill jag nämna min forskarskolekumpan FM Outi Oja. Professor Gert Mattenklott lät mig delta i doktorandseminarierna i ämnet ”Allgemeine und Vergleichende Literaturwissenchaft” vid Freie Universität Berlin under våren 2003. Vielen Dank! Författaren Ulla-Lena Lundberg vill jag tacka för givande samtal och gästvänlighet. Min forskning har möjliggjorts genom finansiering från: riksomfattande forskarskolan i litteraturvetenskap (Finlands Akademi), Stiftelsen för Åländsk Historisk Forskning, Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Ålands självstyrelses 75- årsjubileumsfond, Litteraturvetenskapliga nämnden inom Svenska litteratursällskapet i Finland, Oskar Öflunds Stiftelse, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse och Anne-Marie Cronströms Minnesfond. Slutligen vill jag tacka Johan Karrento som gjort pärmen, Mareike Stoll, die Fotografin, och Eva Pohto som hjälpt till med den slutliga språkbearbetningen. Boken tillägnar jag min familj. Åbo i juli 2007 Ulrika Gustafsson INNEHÅLL Förord Inledning 1 Syfte 3 Disposition och metod 7 Forskningsbakgrund 11 Del I: självbiografi Det självbiografiska greppet: teori 32 Den självbiografiska genren 34 Philippe Lejeune och det självbiografiska kontraktet 36 Författarinstitution 41 Intimlitteratur 44 Självbiografisk berättarteknik 51 Jaget i självbiografin 57 Det dokumentära skenet 60 Det självbiografiska greppet: Sibirien 67 Sibirien-tolkningar 67 Sibirien och det självbiografiska kontraktet 73 Paratexter 76 Dokumentärt berättande 81 Jaget i Sibirien 85 De fyra jagen 89 Jaget och andra 92 Okonventionell självbiografi 99 Läsarperspektiv och det självbiografiska skenet 104 Sammanfattning och diskussion del I 105 Del II: fiktion Ett individualiserat västerland 109 Individualism och kollektivism i Strövtåg och En berättelse om gränser 110 Politik kontra praktik 112 Västerlandets modernisering i Leo, Stora världen och Allt man kan önska sig 118 Från Gemeinschaft till Gesellschaft 120 Världsbild och berättarperspektiv 128 Främlingskap i ett senmodernt västerland 133 Civilisationskritik 133 Hembygd och hem 141 Västerlandet och Afrika 149 Outhärdlig och tämjd ensamhet 155 Kungens Anna och Ingens Anna 158 Den andres död och kärleksförlust 159 Förlust som livsöde 161 Individualistisk dödslängtan 163 Berättande som strategi 164 Tämjd ensamhet 165 Muntlig tradition 167 Livet som uppgift 170 Sammanfattning och diskussion del II 177 Del III: författarskap Världsbild sammanställd 182 Samband mellan texterna 183 Kontinuitet och utveckling 183 En författarfigur och en världsbild 202 Exkurs: självbiografiska utrymmen 206 Några tolkningsmöjligheter 207 Författaren om författaren 215 Sibirien som antisjälvbiografi 222 Att omvärdera och skapa nya myter 225 Självbiografi istället för självbiografi 227 Primitivism eller framtidsvision? 229 Sammanfattning 234 Summary 239 Litteratur 245 Personregister 256 1 Inledning Påståendet att ensam är stark och tanken att det är viktigt att vara självständig och kunna själv är uttryck för den individualism som ofta påstås vara ett av västerlandets främsta kännetecken. I det moderna västerlandet betecknar termen subjekt vanligtvis det autonoma subjekt som kan härledas till Descartes självmedvetna och -skapande kunskapssubjekt.1 Det framställs som en självklarhet att människor uppfattar sig som unika och självständiga.2 Den självbiografiska genren är ett uttryck för det här; berättelsen om ”den store mannen” är ett självbiografiskt paradigm.3 Ett samhälle som prioriterar individens behov framom kollektivets är individualiserat.4 Utifrån tesen att det västerländska samhället historiskt sett kommit att allt mer baseras på individer istället för på gemenskaper kan den moderna västerlänningen, som en del av en viss samhällsform, antas vara individualiserad. Inte desto mindre bjuds individcentreringen på motstånd. Individualism och alternativ till individualism är ett ständigt aktuellt tema i västerlandet i början av 2000-talet. Det syns exempelvis i kolumner, insändare och artiklar i dagspressen.5 Göran Rosenberg skriver i essäsamlingen Plikten, profiten och konsten att vara människa (2003): Beroendet av andra människor, inte friheten från dem, är vad som gör oss till människor. Beroendet av och tacksamheten mot andra människor. [...] När människan tar sin existens för given, när hon tror att hon är produkten av sitt eget verk, när hon får för sig att hon inte är beroende av någon annan för att kunna vara sig själv, och därför inte heller har någon anledning att tacka någon för det, 1 Jfr Strozier (2002), 144, Heller & Wellbery (1988), 1-15, isht 5. 2 Jfr Stier (2003), 32, 36, Strozier (2002), 3. 3 Jfr Smith & Watson (2001), 112, Heller & Wellbery (1988), 3. 4 Jfr Williams (1981), 133-136, Bauman (2002), 22. 5 Ett axplock som gjorts under arbetet med denna avhandling men som torde vara representativt för en längre tidsperiod är: Johan Lagerkvist, ”Individualister på landet utmanar Pekings makt”, Axess april 2005, 18-21, Henrik Meinander, ”Kollektivt och personligt”, Hufvudstadsbladet 4.6 2005 Christian Forsberg, ”Identitet i ständig rörelse”, Hufvudstadsbladet 19.4 2005, Bo Lönnqvist, ”Brännbart stoff”, Hufvudstadsbladet 2.6 2005. Jfr även Heller & Wellbery (1988), 1-2. 2 har hon förlorat kontakten med de grundläggande villkoren för sin mänsklighet.6 Rosenberg kritiserar individualismen som han menar att är så fundamental i västerlandet. Han ser den inte som en självklarhet utan som en förlust av den gemenskap som är en mänsklighetens grundsten. Också Owe Wikström undersöker individualism och alternativ till individualism. I Ikonen i fickan (2004) ser han människors sätt att resa som en metafor för deras uppfattning om individens plats i samhället: Den person som en gång såg sig som en pilgrim – med ett fast mål, ideologiskt, religiöst eller politiskt – börjar nu ersättas av en annan typ av människa; den oförbindlige vagabonden. För många senmoderna människor tycks jakten på nya upplevelser vara viktigare än långsiktiga mål, strategiskt tänkande och planering. Nuet tycks bli mer centralt än framtiden, individen mer central än gruppen, autenticitet viktigare än flexibilitet, oberoende värderas högre än gemenskap. I centrum för livet ligger spänning och känslomaximering. Fokus är knappast inriktat på kollektiv solidaritet, folkhem, att förändra ett samhälle, att fullfölja en politisk eller religiös idé. Det många vill förverkliga är snarare sig själva.7 Både Rosenberg och Wikström understryker den individualiserade människans oberoende av sina medmänniskor. Wikström anlägger ett historiskt perspektiv och lyfter fram pilgrimen som ett alternativ till den senmoderna vagabonden. Vagabonden har förlorat den yttre ideologiska eller religiösa vägledning som pilgrimen hade. Wikströms budskap är att en människas självförverkligande egentligen ligger i hennes medvetna undvikande av självupptagenhet: ”Bara den som glömmer sig själv för andras skull kommer att finna sig själv.”8 Man kan säga att han förespråkar avindividualisering, det moderna subjektets död.9 6 Rosenberg (2003), 13. 7 Wikström (2004), 61. 8 Ibid., 122. [Orig. kursiv] 9 Jfr Wikströms kritik av västerlandet i en intervju: Hällsten (2005). 3 Syfte I den finlandssvenska författaren Ulla-Lena Lundbergs (f. 1947) roman Allt man kan önska sig