Den envise bonden och Nordens fransmän Svensk och finsk etnicitet samt nationell historieskrivning i svenska och finlandssvenska läroböcker 1866-1939 Lina Spjut Umeå/Falun 2014 Licentiatavhandlingar från Forskarskolan Historiska medier 2 ISBN: 978-91-7601-074-7 Omslag: Sandra Olsson Elektronisk version tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/ Tryck: Print & media, Umeå universitet Umeå 2014 2 Tillägnad farmor Ingrid och morfar Rudolf för att ni alltid tålmodigt har svarat på mina frågor om hur det var förr. Tillägnad Vidar och Märta för att ni frågar mig detsamma. i ii Innehåll Innehåll 1 Abstract 3 Förord 5 1. Inledning och forskningsproblem 7 Syfte och frågeställningar 8 Disposition 9 Avgränsningar 9 Källor och metod 13 Tillvägagångssätt och analysmetod 14 2. Teoretisk ram 17 Nation och nationalism 17 Etnicitet, stereotyp och rasbiologi 21 Nationell identitet och etnisk identitet som bärande i nationsbygget 26 3. Folkskolors läroböcker som studieobjekt 28 Läroplaner och organisation för folkskolorna i Sverige och Finland 28 Granskning av läroböcker 29 Läroboken som studieobjekt 31 Skolämnena historia och geografi 32 4. Tidigare forskning 37 Etnicitet i läro- och läseboksundersökningar 41 Reproduktion eller transformering i läroböcker 44 5. Läroboksförfattare och läroboksinnehåll 46 Översikt över etnicitet i läroböckerna 50 Läroböckerna i historia 50 Läroböckerna i geografi 52 6. Finsk etnicitet i läroböckerna 55 Finsk etnicitet i Finland 56 Finnarnas ursprung och stam 57 Tavaster, karelare och savolaksare 58 Finsk etnicitet i Sverige 62 Den första linjen: kortare konstateranden 63 Den andra linjen: fåtal, periferi och raslig underlägsenhet 64 Den tredje linjen: ett bidrag till Sverige 67 Läroböckernas beskrivningar av den envise finnen 69 Rasmässig koppling och kulturell underlägsenhet 70 Kontextuell transformering av finska egenskaper 73 7. Svensk etnicitet i läroböcker 75 Svenskarna i Finland 75 Erövring och bosättning 75 Finlandssvenskar: nylänningar, ålänningar och österbottningar 77 1 Svenskarna i Sverige 79 Att göra det finlandssvenska svenskt 81 Svenskarna som norm 83 8. Språkkonflikternas och minoritetspolitikens inverkan på läroböckerna 85 Finlands språkstrider, fennomani och svekomani 85 Språkstrider i finlandssvenska läroböcker 86 Språkstriderna i svenska läroböcker 90 Försvenskningen av finskspråkiga i Sverige 93 Transformering och förhandling inom språkrelationerna 96 9. Historieskrivningen i läroböckerna 99 Kristnandet av Finland 100 Kung Håkan kröns till medregent 1362 101 Klubbekriget 102 Anjalaförbundet 104 Freden i Fredrikshamn 107 Den svenska beskrivningen av freden i Fredrikshamn 108 Den hårda förlusten av broderfolket och prestigeförlusten gentemot Ryssland 108 Hanterandet av förlusten 111 Finland och Åland blir ryskt 112 Den finlandssvenska beskrivningen av freden i Fredrikshamn 113 Ryskt och svenskt styre runt 1809 113 Åland och Västerbotten blir finskt 117 Ålandskrisen 118 Den svenska hållningen beskriver att ålänningarna blir finländare 119 Avvaktande hållning i de finlandssvenska läroböckerna 121 Ålandskrisens påverkan på relationen mellan länderna 122 10. Slutsatser 125 Den envise bonden och Nordens fransmän 125 Språkproblematik och etniska relationer 128 Etnicitet och nationell identitet i lärobokshistorien 130 Läroböckernas presenterade historia 132 Reproduktion och transformering 135 Källor och bearbetningar 138 Källor - Läroböcker i undersökningen 138 Litteraturförteckning 146 Statliga rapporter och utredningar 151 Uppslagsverk 151 Internetbaserade källor 152 Förteckning över tabeller och bilagor 154 Tabellförteckning 154 Bilagor 154 2 Abstract Sweden and Finland were one country for more than 600 years and there are many remaining links between the two countries. Throughout the period, but even today there are Swedish and Finnish populations on both sides of the Gulf of Bothnia. When Russia conquered the Finnish part of the country in 1809, the state and its population were separated and the situations for the language groups changed and developed differently in Sweden and Finland. During the period studied in this thesis, 1866-1939, a new type of nation emerged in Europe, based on versions of nationalism constructed on ethnicity and language. Elementary schools played an important role in this nation building, spreading the mother language and the nation’s history. Elementary school textbooks were designed in relation to nation building, language and ethnic identification. The thesis compares how Swedish and Finland-Swedish textbooks describe ethnicity and common history in Sweden and Finland in a period of nationalism. The main aim of the thesis is to compare how two textbooks-traditions describes their Swedish and Finnish populations and if, or how, the textbook history is to be seen as related to these descriptions. The textbooks examined were written for elementary schools from 1866-1939 to be used in the teaching of history and geography. The research question focuses on descriptions of Swedes and Finns and whether it is possible to see differences in the nation’s historiography. Patterns of reproduction or transformation are also analysed in the textbooks. In the study 105 textbooks were examined and the quotations from the textbooks connected to the aim are sorted and analysed using Critical Discourse Analysis. The results show that Finns are rendered invisible in Swedish history textbooks. The geography textbooks describe Swedes as cultural and civilised with a peace-loving national character, while Finns are described as uncultured, peripheral and stubborn. This pattern is similar in Swedish and Finland-Swedish geography textbooks. At the beginning of the study it is a positive stubbornness, portrayed as brave and truthful to Sweden. Later on, the stubborn Finn is described negatively as old-fashioned and clinging to old habits. The Swede´s are described as more flexible through time; they have refined their national character and developed cultivation and democracy. The historiography differs in what is described, and how. One example is that the Finns´ contribution to the common country is quite hard to find in the textbooks. Swedish textbooks also seem to want to steal the honour from any Finnish success by placing Swedish ethnicity before Finnish national identity in cases where Swedish-speaking Finns have done great things. These types of descriptions are both reproduced and transformed as the 3 actual relations between Finland and Sweden change and it is obvious that textbook history does not tell about the past but rather the story that the present wants to propagate. 4 Förord Arbetet med denna licentiatavhandling har varit intressant, roligt och utvecklande. Kombinationen av att få lära sig nytt, att tänka och reflektera, uppleva nya möten och utifrån det själv skapa något konkret är en oslagbar kombination. Att i det arbetet också ostört få studera vackra gamla läroböcker, ibland nysprättade hundra år gamla böcker, som trots att de skrevs för en annan generation, bläddras för första gången på 2010-talet, är en otrolig känsla! Inom ramen för detta arbete finns många att tacka. Mitt första stora tack går till hela forskarskolan historiska medier vid Umeå universitet med professor Daniel Lindmark i spetsen. Det har varit ett rent nöje att få ta del av denna välorganiserade forskarskola. Kvaliteten har varit mycket hög och känslan har varit varmt välkomnande. Tack till alla er som på olika sätt bidragit till forskarskolan, ni har gått in med engagemang och energi och delat med er av era kunskaper och insikter. Tack! Mitt andra stora tack, ett mycket varmt sådant, tillägnas mina två handledare Lars Elenius och Björn Norlin. Tack för att ni lyckats kombinera en fast hand med att ha inspirerat mig till att tänka själv och fått mig att argumentera för mina val och mina idéer. Jag har känt mig mycket trygg med att ha er som mina handledare. Tusen tack för ert stöd under vägen. Vill här också tillägga att alla eventuella fel i licentiatavhandlingen är mina egna och inte kan lastas någon annan. I skrivandet tvekar man ofta, funderar och grubblar över olika saker, alltifrån teori- och metodval, till mindre formuleringar, eller bara ett totalt tvivel över om man överhuvudtaget fattat något. I dessa situationer har mina 14 licentiandkollegor varit oumbärliga. Ni är alla guld värda, alla era kommande arbetsgivare kan skatta sig lyckliga över att ha er ombord! Tack Aleksandra, Lena, Carl, Peter, Maria, Karin, Åsa, Andreas, Cecilia, Ulrika, Robert, Annie, Catharina, José. Ni är fantastiska! På det mer personliga planet vill jag rikta ett tack till vännerna i bokcirkeln, Linda, Maria, Camilla E, Camilla R och Krizon, för många, långa litterära och olitterära spörsmål och samtal. Ett extra tack också till min fina väninna Linda L, som alltid finns där för allehanda samtalsämnen, stöd och skratt. Tack! Min familj betyder mycket för mig, både i min vardag och i mitt skrivande. Tack mamma och pappa för att ni låtit mig finna mina egna vägar, låtit min fantasi och mina idéer spira, utan att låta mig tappa fotfästet. Tack storasyster Anna med familj för att ni alltid finns där och för att du Anna alltid varit min mest hängivna supporter. Tack också till alla Nygrenar med familjer för all värme, vänskap och alla skratt. Stort tack till mina barns farmor Kristina för att du ställt upp under de här åren med hjälp vid större 5 och mindre kriser. Tack farmor Ingrid för att du är du, jag är så stolt över att likna dig. Mitt största tack riktas till min man Fredrik och våra två underbara barn