Pertussis surveillance in Sweden Nineteen-year report Pertussis surveillance in Sweden Nineteen-year report Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och utredare som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och utredare som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. © Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 01206-2017 Förord (preface) Folkhälsomyndigheten har en förstärkt övervakning av kikhosta sedan de acellulära vaccinerna mot kikhosta introducerades i det nationella barnvaccinationsprogrammet i Sverige år 1996. Övervakningen innefattar incidens av rapporterade fall av kikhosta per åldersgrupp samt en uppföljning via strukturerade telefonintervjuer av alla rapporterade fall 0-20 år gamla. Denna rapport innehåller resultaten för år 2016 samt analys av studiens uppföljning under de senaste nitton åren. Kikhosta är en särskilt allvarlig och ibland livshotande sjukdom för ovaccinerade spädbarn under sex månader är. Både sjukdomen kikhosta och vaccination mot kikhosta ger ett bra, men relativt kortvarigt skydd mot sjukdom. De senaste tre årens ökade incidens av kikhosta i Sverige, trots hög vaccinationstäckning, och ökningen av kikhosta i andra länder har aktualiserat vikten av fortsatt förstärkt uppföljning av kikhosta i Sverige. Syftet med uppföljningen av kikhosta är att ge underlag för ändringar av vaccinationsprogrammet eller andra interventioner som kan skydda spädbarn mot kikhosta. Kunskap från uppföljningen om sjukdomens epidemiologi och allvarliga förlopp, vikten av provtagning och förebyggande antibiotikabehandling för de minsta barnen, sprids regelbundet via vetenskapliga publikationer, på Folkhälsomyndighetens webbplats och i samband med utbildningsdagar och kurser riktade till hälso- och sjukvårdspersonal. Målgruppen för årsrapporten är hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom mödravård, barnhälsovård och barnsjukvård samt primärvård och smittskyddsenheter. Rapporten har skrivits av Bernice Aronsson (projektledare), Henrik Källberg, Emma Byström och Kerstin Drakes-Jämtberg. I den slutliga utformningen har enhetschef Ann Lindstrand och avdelningschef Anders Tegnell deltagit. Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson, Generaldirektör Preface The Public Health Agency of Sweden has conducted enhanced surveillance of pertussis since 1996, when acellular vaccines were introduced in Sweden´s national immunisation programme for children. The surveillance includes the incidence of reported pertussis cases per age group and follow-up of all reported cases of pertussis among those 0-20 years of age through structured telephone interviews. This report includes results for 2016, as well analyses from the past 19 years of surveillance. Pertussis is particularly serious and sometimes life threatening for unvaccinated infants under the age of 6 months. Both pertussis infection and vaccination provide good, but relatively short-lived protection against the disease. The increased incidence of pertussis in Sweden during the last three years – despite high vaccination coverage – and the increase in pertussis in other countries has accentuated the importance of enhanced follow-up of pertussis cases. The aim of the surveillance of pertussis is to provide knowledge to make informed changes in the national immunisation programme or other interventions to protect infants. Surveillance data on pertussis epidemiology and on severe disease progression, as well as the importance of laboratory testing and prophylactic antibiotic treatment of infants, are disseminated regularly through scientific articles, on the website of the Public Health Agency, and at conferences and in courses aimed at health care professionals. This report is written for health care professionals, particularly those working in maternal and child health care, school health care (elevhälsan), and primary care as well as those working at the counties´ Department of Communicable Disease Control and Prevention. The report was written by Bernice Aronsson (project leader), Henrik Källberg, Emma Byström, and Kerstin Drakes-Jämtberg. Head of Unit Ann Lindstrand and Anders Tegnell, Head of the Department of Monitoring and Evaluation, participated in the final revisions of the report. The Public Health Agency of Sweden Johan Carlsson, General Director Table of contents Förord(preface) ........................... 5 Abbreviations ............................. 12 Summary ............................... 13 Introduction of the Swedish Surveillance study of pertussis 14 1 Material and Methods 15 1.1 Datasources .......................... 15 1.1.1 SmiNet - mandatory reporting of pertussis cases in Sweden ......................... 15 1.1.2 Enhanced surveillance study of pertussis . 15 1.1.3 Gothenburg study area . 18 1.1.4 Trial I and Trial II . 20 1.1.5 Collection of data in the enhanced surveillance study ofpertussis ....................... 21 1.2 Diagnostics ........................... 23 1.2.1 Methods of diagnostics . 23 1.2.2 Case definition . 27 1.3 Vaccination............................ 27 1.3.1 Vaccination registration . 27 1.3.2 Vaccination schedule included in the National Immunisation Programme since 1953 . 27 1.3.3 Vaccines used . 30 Vaccines during the first year of life . 30 Acellular pertussis containing booster vaccines after the first yearofage ....................... 31 Vaccine studies in Sweden in the enhanced surveillance study 31 1.3.4 Vaccination coverage . 32 1.4 Sample size considerations and the calculation of incidences .................................. 33 2 Results 35 2.1 Incidences and cases of pertussis in all age groups . 35 2.1.1 Number and incidence of pertussis cases in 2016 . 35 2.1.2 Incidence and cases over time . 35 2.1.3 Incidence and cases of pertussis, distributed by age and time intervals . 38 Incidence of pertussis in defined age-groups, before and after the introduction of DTaP vaccination . 42 Incidence of pertussis at 1-20 years of age presented in timeintervals ...................... 42 Pertussis in fully vaccinated children . 45 Incidences and cases of pertussis for -all age groups . 47 2.2 Pertussis in infants . 48 2.2.1 Number of pertussis cases in 2016 in infancy by vaccination status . 49 2.2.2 Timing of vaccinations . 50 2.2.3 Incidence and cases of pertussis among the 0–20 years of age, distribution by age and vaccination status .......................... 51 2.2.4 Incidence of pertussis in infancy by date and after changes to the national immunisation programme . 53 2.2.5 Incidence of pertussis during and after the first year of life presented in time intervals . 55 Pertussis in infants in different years and in relation to other agegroups........................ 56 2.3 Severity of pertussis in infants . 58 2.3.1 Hospitalization . 59 The rate of hospital admission for pertussis by age . 59 Hospital stay by age and vaccination status at the pertussis episode.......................... 60 2.3.2 Complications due to pertussis . 61 The rate of complications due to pertussis and by age . 62 Complication in relation to age and vaccination status at the pertussis episode . 63 2.3.3 Spasmodic cough . 63 Cases of spasmodic cough due to pertussis . 63 Duration of spasmodic cough, age and vaccination status at episodestart....................... 64 2.3.4 Deaths .......................... 66 In conclusion: Severity of pertussis in infants . 66 2.4 Treatment of pertussis . 69 2.5 Case contact study of pertussis in infants . 70 2.6 Geographic differences in Sweden for laboratory-confirmed pertussiscases ......................... 70 2.7 The effects of catch-up and booster vaccination schedules . 71 2.7.1 Immunisations during the 1990s . 71 2.7.2 Immunisations during the 1990s in pertussis vaccine trials ........................... 72