modernitetens uttryck och avtryck odernitetens Modernitetens uttryck och avtryck är en samling litteraturveten- uttryck och skapliga studier tillägnade professor Claes Ahlund vid Åbo Akademi. Det är en hyllningsskrift på hans sextioårsdag kring ämnen som återspeglar hans forskningsområden. Det är också avtryck en bok för alla som intresserar sig för litteratur i ett större sammanhang; i förhållande till historia, idéer, samhälle, tradi- " tion och kunskap. Litteraturvetenskapliga studier Här finns artiklar om män och dekadens, kvinnor vid univer- tillägnade professor Claes Ahlund sitet, natur och idyll i förändring, kriget som trauma, konsten Ì som utopi, populärkultur och medielandskap, poetisk kapita- lismkritik, litteraturforskningens metafrågor och mycket an- nat. Som en röd tråd genom bokens bidrag går moderniteten, dess skepnader och följdverkningar. Skribenterna är litteraturvetare från Finland, Sverige, Nor- ge och Tyskland. Boken är redigerad av Anna Möller-Sibelius och Freja Rudels. ISBN: 978-952-12-3585-6 ISBN elektronisk: 978-952-12-3586-3 Föreningen Granskaren Modernitetens uttryck och avtryck Foto: Janne Rentola 2015/SLS Modernitetens uttryck och avtryck Litteraturvetenskapliga studier tillägnade professor Claes Ahlund Redaktörer Anna Möller-Sibelius & Freja Rudels Föreningen Granskaren, Åbo 2017 Omslagets bild är hämtad ur boken Allt af jern – texter kring en järnmanufakturs och ett indus­ trikvarters metamorfoser, Maren Jonasson & Ann-Catrin Östman (red.), Åsa Bonn (bildred.), Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi, Åbo 2004, s. 145. Den ursprungliga källan är O. Polle, Åbo Jernmanufaktur Aktiebolag, Åbo, Finland. Meka­ niska verkstäder, gjuterier och adduceringsvärk. Special fabrik för tillvärkning af järnvägsvagnar. Afdelning: Centraluppvärmning och ventilation, Åbo u.å. © Respektive författare. Åbo Akademi har rätt till elektronisk publicering av boken med undantag av Johan Svedjedals artikel som utgår ur den digitala versionen. ISBN: 978-952-12-3585-6 ISBN elektronisk: 978-952-12-3586-3 Layout: Ekenäs TypoGrafi/Margita Lindgren Tryckeri: Oy Nordprint Ab, Helsingfors 2017 Innehåll Förord .......................................................................... 7 NATUR OCH IDYLL, I FÖRÄNDRING Sofi Qvarnström ”Som om bygden helt oförmodadt flyttats in i skogen.” Föreställningar om skogen i svensk litteratur kring sekelskiftet nittonhundra ....... 10 Anna Möller-Sibelius Frihet eller förnöjsamhet? Idylldiktens funktion hos Frese och Franzén ........... 21 Bo Pettersson ”Att med bevarat skimmer bli skriven”. Om fisk i modern svensk litteratur ......... 31 Henning Howlid Wærp En besinnelse på vårt bånd til naturen, et budskap om ”simple living”? Knut Hamsuns Markens grøde i 100 år .......................................... 41 MÄN OCH DekaDENS Anders E. Johansson Dekadens, vitalism, snusk, lort och renhet. Ludvig Nordströms pånyttfödelse ..... 52 Torsten Pettersson Kameleonten Mikael Lybeck ................................................... 62 KVINNOR VID UNIVERSITET Eva Heggestad Ensam i Uppsala. Gun-Britt SundströmsStudent 64 .............................. 74 Anna Williams Pånyttfödda, starkare, strängare. Ingeborg Björklunds universitetsroman Månen över Lund .............................................................. 84 KONSTENS FLYKTLINJER Kerstin Romberg ”Att ljudet av vingar fanns”. Tuonelas svan i Bo Carpelans romanAxel ............. 94 Judith Meurer-Bongardt ”Til slutt gled hun inn i veggen og ble borte.” Väggen som paradoxal metafor för konstens utopiska potential ................................................. 103 Olga Engfelt Änglarösterna, Chopin och det porlande vattnet. Musiken som tema och kompositionell princip i Oscar Parlands författarskap ............................ 116 Maria Renman Luft under vingarna. Joel Pettersson och expressionismens örngeneration ......... 128 5 SAMTIDENS PULS Kristina Malmio ”De tings must be in order. Den de coustumers buy better.” Kapitalismkritik i Ralf Andtbackas diktsamling Wunderkammer.................................... 138 Freja Rudels Fängslande förflyttningar. Rörelsen som livsmanus i Hannele Mikaela Taivassalos In Transit ..................................................................... 149 Mia Österlund Bilderbokens lekande barn. Modalitet och maktförhandling i samtida svenskspråkiga bilderböcker ................................................... 159 LitteraTUR OCH VETANDE Johan Svedjedal Hur Victor Svanberg blev litteratursociolog ..................................... 172 Linn Areskoug Fiktionens fripassagerare kan ge känsla för kritiskt tänkande i skolans undervisning 187 Liisa Steinby Idéhistorisk litteraturforskning idag? ............................................ 197 POPULÄRKULTURELLA EXKURSER Peter Degerman Shamaner i den globala byn. Marshall McLuhan och Beatles i medielandskapet .... 208 Pia Maria Ahlbäck I fyrens samlande sken. Rumslighet, äventyr och noir i Leif Krantz och Folke Mellvigs politiska ungdomsthriller Kullamannen................................. 218 I KRIGETS SKUGGA Anna Nordlund Krig och civilisation. Selma Lagerlöfs ställningstagande i Finlands inbördeskrig .... 232 Mattias Pirholt I begynnelsen var traumat. Prolegomenon till en analys av Kjell Westös Drakarna över Helsingfors ................................................................ 241 FAMILJära SCENERIER Katja Sandqvist Didrik Bernsons Infernokris. Om släktskapet mellan protagonisten i Karin Smirnoffs debutpjäsMakter och hennes far August Strindberg ................... 252 Clas Zilliacus Åbosatirikern Josef Julius Wecksell ............................................. 263 Tabula gratulatoria ......................................................... 274 Skribenter .................................................................... 276 6 FÖRORD rigslitteratur, spionroman, universitetsroman, akademisk under- visning, dekadenslitteratur, naturlyrik. Tendenslitteratur och pro- paganda; idéer och ideologier och deras samspel med litteratur. KProfessor Claes Ahlunds forskningsområden sträcker sig över ett brett fält. De vittnar om en litteratursyn som inkluderar hellre än utesluter, som finner intresse i det enskilda författarskapets tematik likväl som i en genres funktion, i förfallets litterära yttringar liksom i idylltraditionens lyckliga landskap. Han undersöker litteraturen på ett kritiskt avstånd och samti- digt med lyhördhet för dess intention och historiska betingelser. Särskilt koncentreras hans forskningsinsatser kring sekelskiftet 1900 och decen- nierna strax före och efter, en tid av omvälvande skeenden både i samhäl- let och i litteraturen. En fas i moderniteten. När vi nu vill hylla Claes som fyller 60 år den 31 december 2017 har vi tagit fasta på moderniteten som ett samlande begrepp och tänker att det återspeglar något av hans egna forskningsintressen, liksom festskrif- tens bidrag. Modernitet förstår vi i en vid bemärkelse. Det är en process som startade långt före 1800-talets industrialisering och som fortsätter alltjämt, bland annat i nya tekniska innovationer som formar vår vardag och påverkar vårt tänkande, om det så gäller identitet, sexualitet, kunskap, natur eller något annat. Modernitetens avtryck syns inte minst i littera- turen. Men litteraturen är också ett uttryck på sina egna estetiska och etiska villkor. Litteraturen – liksom konsten överlag – är ingen passiv återspegling av samhällsskeenden utan en reaktion, kommentar, tolkning, korrigering eller bekräftelse på den värld den kommit till i och som den måste förhålla sig till. 7 På denna boks omslag finns en bild från en reklambroschyr över Åbo Jernmanufaktur Aktiebolag. Den är tryckt under tidigt 1900-tal för att marknadsföra manufakturens kunnande i fråga om värmeanläggningar, verkstadstjänster för järnvägsvagnar och dylikt i den fastighet som nu- mera kallas Arken. Idag har byggnaden gjorts om till en universitetsloka- litet för bland annat Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi, inklusive Claes ämne och lärostol sedan 2010, Litteratur- vetenskap. Från manufaktur till universitet. Så kan moderniseringsgången se ut på en specifik plats. I vilken grad den vetenskapliga verksamheten i praktiken bedrivs på ett ”verkstadsgolv” till följd av de senaste årens före- tagsinriktade finländska universitetspolitik må vara osagt, men så länge ”produkten” gäller forskning och undervisning i litteratur så kvarstår möj- ligheten att delta i beskrivningen och tolkningen av verkligheten. Det är skillnaden mellan en järnvägsvagn och en litteraturvetare. Bidragen i denna festskrift är skrivna av litteraturvetare från Sverige, Finland, Norge och Tyskland. Det är en samskrift över nationsgränser som svarar mot Claes nordiska forskarbakgrund och hans dubbla utblick över den svenska litteraturen på bägge sidor om Bottniska viken. Mycket av bokens innehåll berör olika aspekter av den svenska och finlandssven- ska litteraturen, men här finns också avstickare mot andra litteraturer och konstformer samt reflektioner kring litteraturforskningens metodfrågor. Det är en helhet som Claes forskargärning har inspirerat till, och det är en varm hyllning till en uppskattad kollega. Att ge ut en festskrift är alltid ett samarbete mellan många. Vi vill rikta ett stort tack till alla som bidragit i den processen och möjliggjort boken. Tack till skribenterna för själva substansen, föreningen Granska- ren för utgivning, Svenska litteratursällskapet i Finland för finansiering, Kimmo Borg på Åbo Akademis bibliotek för hjälp med digital publice- ring och Margita Lindgren på Ekenäs TypoGrafi för