1K- ^ ÖFVERSIGT FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETENS FÖRHANDLINGAR XLIV. d901—1902. -K><^g>0< •»* HELSINGFORS 1902- M Pris: 3 mark. OFVERSIGT AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETENS FÖRHANDLINGAR XLIV. 1901—1902. HELSINGFORS, J. SIMELII ARFVINGARS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1902. : Innehåll. Öfversigt af förhandlingarne vid Pinska Vetenskaps-Societetens sammanträden Sid. Den 23 September 1901 I. 21 Oktober IV. 18 November „ v. X. 16 December XI. 2o Januari 1902 XII. 17 Februari XIV 10 Mars XIV. 17 „ XV. 14 April XVIII. 29 „ • • XIX. 20 Maj XIX. 4 Juni XXI. Vetenskapliga meddelanden: Deber die Absorption der Athmospliäre. Vorläufige Mittheilung, von G. Melander 1. Redogörelse för fortgången af de astrofotografiska arbetena å observatoriet i Helsingfors under tiden Juni 1900 till Maj 1901, af A. Donner 8. Ueber die Vercänderungen der Empfindlichkeit der Libellen, von Alfred Petrelius 20. Sur une nouvelle méthode d'intégrer Péquation åu = fu, les valeurs de 1'intégrale étant données sur un contour fermé, par J. W. Lindeberg 33. Vicia tricuspidata Stev., eine räthselhafte Pfianze aus der Krym, von jB. a. Fedtschenko 48. Capsidae novae mediterranese, descriptae ab O. M. Reuter. IV 51. Semasiologiska bidrag till den fornromerska rätts- och reli- gionshistorien, af Väinö Nordström 71. Ueber die Apothecienentwickelung bei einigen Flechten der Gat- tungen Anaptychia und Physcia, von Arthur Wahlberg- 91. Ueber die thermische Ausdehnung und die specifische Wärme einfacher fester Körper, von K. F. Slotte 121. Demonstrationsversuche iiber die Polarisation des Lichtes, von K. F. SloUe 139. Miscellanea Hemipterologica. Hemipterologische Mittheilungen von O. M. Reiiter 140. Ueber einen neuen Kontaktthermometer, von M. H. Palomaa- 189. Elektrischer Thermoregulator fur Gasflammen, von M. H. Palomaa 191. Månadtliga medelhöjden af hafsytaa vid Finlands kuster åren 1888—1900, jämförd med det årliga medeltalet, af ^nisf Biese 192. Berättelse öfver Finska Vetenskaps-Societetens Meteorologiska Centralanstalts verksamhet under året J90i, af Ernst Biese 211. Finska Vetenskaps-Societetens årsliögtid den 29 April 1902. I. Ordförandens helsningstal 22 '. II. Årbberättelse 222. III. Om skendöd och sagan om lefvandes begrafning. Före- drag af J. W. Runeberg 232. La bibliothéq[ue de la Société des Sciences de Finlande • • • 248. Öfversigt af förhandlingarne vid Finska Tetenskaps-Societetens sammanträden. Den 23 september 1901. I anseende till sekreterarens frånvaro utsågs hr E. Hjelt att före protokollet. Ordföranden uttalade några minnesord öfver Soeietetens den 12 augusti aflidne hedersledamot friherre A. E. Nordenskiöld samt meddelade, att hr Lemström, på anmodan af några Soeietetens då i staden varande ledamöter, vid den aflidnes jordfästning i Stockholm representerat Societeten och å dess vägnar vid till- fället nedlagt en krans å hans bår. Åtgärden godkändes i allo af Societeten. Från Vetenskapsakademien i Turin hade till Societeten an- ländt underrättelse om att dess ledamot prof Salvatore Cognetti de Martiis den 8 sistlidne juli aflidit. Från Folkupplysningsministeriet i Ryssland hade till Socie- ' teten öfversändts program för meteorologiska och jordmagnetiska observationer under tyska sydpolsexpeditionen 1902— 1903, jämte en skrifvelse af den 20 juli (g. st.), hvari Societeten underrättas om att geografiska kongressen i Berlin 1899 beslutat, att samtidiga likartade observationer skulle å möjligast största antal stationer anställas. Förutom till Societeten hade nyssnämda program inom ryska riket tillställts de meteorologiska observatorierna i S:t Pe- tersburg, Moskva, Jekaterinenburg, Kasan, Tiflis, Irkutsk, Odessa och Varschau. Societeten beslöt öfverlemna ifrågavarande skrif- velse och program till meteorologiska utskottet för vidtagande af de åtgärder, som häraf kunde föranledas. I en till Societeten stäld, af läkareintyg åtföljd ansökan hade assistenten vid meteorolbgiska Centralanstalten Axel Hein- richs anhållit om sex veckors tjenstledighet på grund af sjuk- dom. Meteorologiska utskottet hade enligt protokollsutdrag, hvil- ket nu föredrogs, beslutat tillstyrka bifall till ansökningen samt föreslagit, att tjensten under ledigheten, räknad från den 14 sep- n tember, skulle handhafvas af tillförordnade amanuensen, fil. kand. Osc. V. Johansson, hvars befattning åtec skulle bestridas af fil. mag. W. Ohqvist. Med godkännande af detta förslag beslöt Societeten bifalla till assistenten Heinrichs ansökan. Herr A. Donner meddelade att från Fysikaliska Gentral- observatorium i S:t Petersburg till direktor Biese anländt en skrif- velse, hvari anhålles, att regelbundna dagliga telegram öfver vattenståndet i Helsingfors skulle till nämda centralobservatorium insändas, och tillika uttalas önskvärdheten, att dylika skulle er- hållas jämväl från Hangö, Viborg och Kotka, samt att extra telegram öfver barometerståndet, vindriktningen, vindstyrkan m. m. skulle på särskild telegrafisk anhållan från Centralobserva- toriet tillsändas detsamma. Direktor Biese hade emellertid icke ansett sig kunna uppgöra definitift förslag beträffande de anord- ningar och kostnader, som afgifvandet af dylika bulletiner for- dra, utan att hafva besökt de tre sistnämda orterna. I anled- ning häraf beslöt Societeten, i enlighet med meteorologiska ut- skottets i saken gjorda förslag, att direktor Biese i nämda syfte skulle besöka ofvan namngifna orter, helst äfven en inspektion af stationerna i Hangö och Viborg nu vore önskvärd. Herr Sundell inlemnade en afhandling af doc. G. Helan- der: ,,Uber die Absorption der Atmosphäre", och beslöt Socie- teten dess offentliggörande i Ofversigten. Herr O. Donner meddelade, att dr E. Stenij vid Kejserliga bibhoteket i S:t Petersburg tagit fotografier af särskilda ännu icke utgifna och icke fullständigt kollationerade grekiska hand- skriftsfragment till Nya testamentet, inalles 30 planscher, hän- förande sig till 8 fragment. Enär det vore af vikt att få de- samma publicerade, anhöll hr Stenij hos Societeten om deras offentliggörande i Societetens skrifter, och skulle han under hvarje plansch anteckna resultatet af en kollationering med de äldsta, redan pubUcerade handskrifterna Sinaiticus, Vaticanus och Alex- andrinus. Kostnaderna för reproduktionen hade beräknats till 1,200 mark. Societeten beslöt rörande ifrågavarande publikation infordra hist.-fil. sektionens yttrande. Herr A. Donner anmälde en afhandling af doc. E. Linde- LÖF med titel: ,,Uber die Ermittelung der Genauigkeit der Beo- bachtungen bei der Analyse periodischer Erscheinungen und in der Methode der kleinsten Quadrate", och. biföll Societeten till dess införande i Acta. För egen del inlemnade hr A. Donner till offentliggörande i Ofversigten: ,, Redogörelse för fortgången af de astrofotografiska arbetena under tiden juni 1900—maj 1901". III För att i Societetens protokoll intagas gjorde hr Elfving följande meddelande: ,, Enligt den gängse uppfattningen äro lafvarna uppbyggda af en svamp och en alg, som lefva i symbios med hvarandra. Denna lära grundar sig väsentligen på den omständigheten att något genetiskt sammanhang emellan lafbålens hyfer {= svam- pen) och gonidier (= algen) icke kunnat uppvisas. Denna lära, den s. k. Schwendenerska teorien, är emellertid i behof af en grundlig revision, beroende därpå att vid dess uppställande och utveckling nödig uppmärksamhet icke egnats åt utvecklingshisto- rien. Jag har funnit att hos en talrik mängd af de med gröna gonidier försedda lafvarna (Evernia, Bamalina, Usnea, Gladonia, Physcia, Farmelia) en riklig nybildning af gonidier från hyferna •eger rum om väven : de uppstå som små färglösa ansvällningar i ändan af hyfgrenar, ofta i klaselika gyttringar, men äfven iso- lerade. Till en början mycket tunnväggiga och fylda af alldeles homogent protoplasma, tillväxa de under motsvarande väggför- tjockning, hvarjämte det gröna färgämnet i dem utbildas. Längre fram på året uppstå nya gonidier genom delning af äldre sådana. För de i fråga varande lafvarna äro härigenom det gene- tiska sambandet mellan hyferna och gonidierna uppvisadt och deras natur af enhetlig organism — icke symbiotiskt bolagsskap — ådagalagd.'' Ordföranden, hr Homén afgaf följande redogörelse öfver de under sistförflutna sommar gjorda hydrografiska undersöknin- garna och företagna expeditionerna: ,,Å Ladoga och Päijänne sjöar hade observationerna verk- stälts som förut, å Ladoga en gång i månaden längs en längd- och tre tvärsektioner, å Päijänne tvenne gånger i månaden längs en tvärsektion. Den heta sommaren hade äfven å Ladoga åstad- kommit en starkare uppvärmning af ytvattnet än där observerats sedan 1885, då de första ytvatten-observationerna begynte. Å Enare sjö hade observationerna för detta år utvidgats. De före- togos nu en gång i månaden längs en längdsektion med 12 punkter och en tvärsektion med 9 punkter och synas lofva intressanta resultat. Å Lojo sjö hade jämte de regelbundet fortgående obser- vationerna, af föredraganden anordnats särskilda specialunder- sökningar. Vid mätningar af den dagliga temperaturvariationen i sjöarna, en fråga, hvilken, såsom prof. Hann konstaterat, allt ännu väntar på sin definitiva lösning, hade nästan alltid sär- skilda störingar och omsättningar i de vattenlager, der mätnin- garna skedde, visat sig ega rum. Under sistförflutna för dylika mätningar särdeles gynnsamma sommar, med sina långa perioder IV af lugna klara dagar, hade den dagliga temperaturvariationen i sjön uppmätts i sammanhang med de daghga eirkulationsström- marna — ytströmmar och djupare gående reaktionsströmmar — mellan stränderna och de djupa centrala delarna af sjön. Så- dana intensivmätningar