linne karta variant 2 07-05-02 22.13 Sida 1 4. Martebo myr 5. Om hällmarken 6.Kappelshamn 7. Korallstränderna 8. Hau gård vid Lummelunda kyrka Sällskapet har problem att ta sig De passerar flera kalkbrott. Vid Denna stranden gick i vågor Hau var en bondgård, dit vi anlände kl 8 om aftonen. Men I Martebo myr växer agen som fram på kalkhällarna. Vägen, hamnen ser de en kalkugn som liksom en ryggad åker, skriver vägen dit har varit slitsam: säd i en åker. Linnés sällskap som låg över dessa släta, bara och Linné ritar av. Det är varmt och Linné. : ...stränderna voro …vägen låg endast över kalkfli- noterar att folk använder agen långa kalkflisor, satte oss, som strandridare Kiörsner bjuder på mycket breda av vit och grå sor, som voro jämna med jorden, till att täcka ladugårdstaken däröver rida skulle, i största förfriskning. Plötsligt rullar klapper, vilka satte oss i stör- att man reste i största livsfara. med. Bostadshusen har brädtak, fara… Växter som noteras är vit havsdimman in. De ger sig av sta förundran: ty var och en Gårdens vackra stenhus … utan näver eller torv under. fetknopp, murruta och mer till stränderna på andra sidan sten var intet annat än en l mjölonris än någon annanstans viken. korall... inneslutades av humlegårdar och i Sverige l (ej hållplats, wc, l l (3 km från hållplats) trädgårdar… …han hade ingen meddela chaufför) granne omkring sig på 1/2 mil. 3. Lummelundagrottan 9. Fårö kyrka Vid den stora grottmynningen, som idag De besöker kyrkan. Där fascineras de av en kallas Linnés grotta, mynnar Lummelunds av tavlorna på kyrkväggen. Tavlan handlar å som kommer från Martebo myr. om femton män, som hamnade på ett Vattenkraften här har använts under lång Carl von Linnés Gotländska Resa 10 isflak på öppet hav, men klarade sig. Efter tid och Linné tittar närmare på kvarnen, Den 22 juni 1741 anländer Linné kyrkbesöket gör de en tur till Ava. sågen och stampen. 9 wc, l wc, l (1 km från hållplats) till Visby med uppdrag från Sveriges Riksdag att inventera Gotlands flora 8 10. Ava 2. Korpklint och fauna. Resan börjar i Visby och 7 På vägen hit rider de förbi rågåkrar som 6 Vid Korpklint studerar de den branta går norrut. mer liknar stränder fulla av klappersten. 5 klintväggen och gör intressanta fossilfynd. Betesmarken är allmän över hela ön, utom Klinten jämförs med landborgen på några små hagar, men åker och äng äro med Öland och beskrivs som en brant ättestupa. gärdsel instängda. I värmen söker de skugga wc, l (sommartid) under den stora eken. 4 11 11. Kyllaj 1 och 28.Visby 3 12 Linné ritar av backen med raukarna mellan Det är den 22 juni 1741. Carl von Linné strandridaregården och kalkugnen. med sällskap kommer från Öland. 13 Raukarna kallar han för stenjättar. När Visby påminner dem om Rom och visby- man var ett stycke ifrån dem sågo de ut som borna beskrivs som glada, artiga och vän- 2 stoder, bröstbilder, hästar, och jag vet intet liga. Till häst beger sig sällskapet norrut. vad för spöken, skriver han. Den 25 juli lämnar de Gotland för fort- 1 wc, l (2 km från hållplats) wc l satt resa mot Småland. , 28 12. Sankt Olofsholm 27. Romakloster St Olofsholmen var en rund och helt kullrig Roma kloster, där nu herr landshövdingen 14 holme, som på tvenne sidor blivit med landet Hökerstedt residerar, är en oförliknelig väl hopbunden. Högst upp stod förr en kyrka belägen plats, utomdess väl byggd med sköna och Linné får berättat för sig om Sankt stenhus och vackra trädgårdar… Olof och kyrkan. …Ladugården var här en av de präktigaste… 27 … man såg ett härligt kloster av marmor 13. Sjuströmmar i Slite uppbyggt, upphugget och slipat, vara förvänt Slite har …en av de härligaste hamnarna på uti ett fähus, som alltså är det präktigaste Gotland. De rider över Sjuströmmar. fähus man ser i Sverige. wc, l (1 km från busshållplats) Landet var emellan sjön och havet 1/2 böss- 16 skott brett. På avstånd ser de Enholmen 26. Lilla Karlsö 15 med Karlsvärds fästning, som de tänkt besöka … men starkt östanväder och tiden Lilla Karlsön låg nästan 1/4 mil ifrån den förnekade oss att komma dit… stora, närmare åt Gotland; hon liknar den l förra, med sina branta kanter av bar sten, och med sitt bara fält ovan uppå, på vilket fält man såg några träd, såsom hagtorn, oxel 14. Gothems kyrka och ask. På södra sidan var hon mycket 26 Från kyrkan hörs sång. Manfolken och grön… Här hittar Linné en ny växt, 25 kvinnfolken sjungde var sin vers av psalmer- l (klintehamn, sommartid) karlsösallaten. 24 na, under vilket det andra könet höll alldeles tyst, skriver Linné. Idegranar växer ymnigt i 17 25. Stora Karlsö Gothem. Folket hade ett artigt manér, att Häradshövdingen visar ön för Linné och betäcka sina väggar med idkvistar, berättar hans sällskap. De skjuter ner fåglar för att Linné. kunna beskriva dem. Här finns en grotta Information: som kallas Tjuvhålet. Fåren betar året om På baksidan finns beskrivning och Linné förvånas över att de är så feta. av informationsskyltarnas 15. Torsburgen l (busshållplats i klintehamn, sommar- placering med GPS-koordinater. Berget var så brant på norra och östra sidan, tid) Det går bra att parkera på att intet kreatur utom människor och de med de flesta av platserna. 24. Kronvald stor möda, allenast på några ställen, kunde 18 Platser med toalett har Resan sliter på utrustningen. Denna dagen komma dit upp. …Om här låge en fästning symbolen wc, måste vi mest använda på vår egen repara- och man här ville spränga bort några lösa och de platser dit lokala klippor, förstår jag intet, huru hon skulle tion, som förnötte kläderna bland buskar, 23 l linjebussar går har symbol intagas. Från platån ser de minst trettio bergskrevor och ett stadigt ridande. Därefter i texten runt kartan. far de till Stora Karlsö. I sträng motvind kyrktorn. wc l kastas de över vågorna till ön. Där finns , (3 km från hållplats) 19 © Lantmäteriverket Gävle 2007. mycket att undersöka. Medgivande I 2007/200. wc 16. Östergarnsberget Berget, som låg jämte kyrkan, var nog högt 23.Burgsvik och avhugget på alla sidor, som om det hade Vid Burgsvik finns många stenbrott varit en son av Torsborg. Härifrån såg de (kulor). Härifrån skeppas sandsten: 22 härliga åkrar, ängar och gröna lundar, havet … all den sandsten, av vilken slottet i 20 och Sankt Olofsholm. Linné kunde inte Stockholm och andra Palacer äro byggda. 21 tänka sig något bättre ställe för ett sommar- Vid vikens norra sida, Näset ser de sälar: hus. Själar, över 20 koxade upp utur vattnet, l den ena efter den andra. l (ej hållplats, meddela chaufför) 22.Självfrätstenen 21.Hoburgen 20. Holmhällar/ 19. Öja 18.Grötlingboudd 17. När Linnés uppdrag är att Denna Hoburg är ett av Heligholmen Linné beundrar ängarna. På strandängen går De deltar i söndagsmäs- granska naturen och det märkvärdigaste, som Heligholmen var en liten ö… De liknar lundar och träd- ovanligt stora får och san och efter gudstjänsten undersöka hur den kan naturen formerat på hela … ovanpå tämlig jämn, gårdar. Träden voro något betar. Baggarna här har tittar de på omgivningen. användas. Några bönder Gotland, och ligger här skallot och skarper, liggandes ek, mer ask, än mer björk ibland fyra eller sex Professor N Norby och pas- i Sundre visar denna spe- till oändlig höjd, såsom 3 à 4 musquette-skott ifrån och mest hassel… …blomst- horn. Linné och hans tor här vid När var en ciella sten. Solen, som sta- det skönaste kastell… I landet… Fiskmåsarna skreko ren, som nu förnämligast följe försöker förgäves genomlärd man, oändligt digt baddade på denna berget finns grottor och i luften och tolken (röd- fägnade ängarna voro ta sig ut till holmarna beläst, sådan vi intet för- stenens södra sida, gjorde på stranden ligger mar- benan) flög omkring oss.... brudbröd, getväppling, utanför udden, men modat finna här liggande honom helt mör, att han morklippor …så stora att ...En sandrevel gick ifrån blodrot, brunört, åkervin- vinden är för stark. gömd bakom buskarna… wc l frätte sig själv… 20 par oxar dem ej ur denna ö till landet, dock dju- da, cikoria, vädd och , På kvällen spelar de pärk, (hållplats vid kyrkan) Stenen kallas därför stället röra kunde… pare än att han ridas kunde. många fler. Gräshopporna vilket fordrar tämlig has- wc l Självfrätstenen. , (sommartid) wc skreko i ängarna. tighet och vighet. l (1 km från hållplatsen wc, l (sommartid) körsbärsgården, gå mot hallbjäns. sommartid) linne kartavariant207-05-0222.13Sida Mycket nöjepåfärden! friheter. större tasig en nutidaresenär nöjen,nja,därkan före attarbeteskullegå Men själv. bekosta resan som deungaherrarna fårprecis täcka Gotland somidagvillupp- Den gelser. na ochdinaegnaiaktta- beskrivningar påskyltar- Döm självutifrånLinnés Linnésåg. Gotland att återuppleva det kare ligheter fördagensbesö- förattskapamöj- verkat harsam- Turistförening ochGotlands Gotland län, Länsmuseetpå iGotlands Länsstyrelsen följa honomispåren. hand ärdetenkeltatt och denhärkartan i längs Linnésfornaresväg som finnsutplacerade hjälpavdeskyltar Med påGotland. täcka mycket sam kanmanännuupp- ochuppmärk- Nyfiken kommer iderasväg. detmestasom märksamt iakttar nyfiketochupp- skap runt helaönoch or riderLinnémedsäll- veck- intensiva tre Under bekostas avdemsjälva. nöjenochattresan före under påattarbetegår harskrivit Dessa herrar. I sittföljeharLinnésex är1741. Året Gotland. Linné ankommertill slätt somenspegeldå är skinerochhavet Solen Gotländska Resa Men äralltsiglikt? Men Carl von Linnés Carl von 1741 ­ Carl von Linnés Gotländska Resa 1741 den svenska riksdagen gav år 1741 Linné i upp- Några dagar senare kom de till Gotlands sydli- drag att utföra en resa till Öland och Gotland. gaste del, där de undersökte Hoburgen med dess Det var vad vi idag skulle kalla en naturresurs- grottor och raukar. Sedan red de norrut och kom inventering för att ta reda på vad det fanns av till Burgsviken.