Med produkter som dammsugare och bilar tog Sixten Sason hade näsa för teknik och kunde uppfinna nya konstruktioner, men han var också en duktig tecknare vilket var en stor tillgång i arbetet som formgivare. Han behärskade många teckningsmanér, tricks och tekniker; från en klottrig stil för fart- Sason en plats i designhistorien. I dag betraktas han fyllda motiv till de tekniska röntgenteckningarna och de uppblåsta pre som en av pionjärerna inom svensk industridesign. Text: Henrik Lund Larsen Sixtens streck Sixten Sason var en gudabenådad visionär. Redan de första skis- Sixten Sasons teckningar för Husqvarna och Electrolux är däre- serna till en ny design verkade vara uttänkta på ett högre plan, mot glättiga, perfekta designritningar där man till exempel kan de såg färdiga ut men hade också klara referenser till utländska se bakelitens skulpterade form i svarta highlightade toner. Har förebilder. Genom att studera Sixten Sasons skisser kan man se Sason här gjort färre skisser för att nå fram till den slutgiltiga hur han för varje ny skiss fjärmar sig mer och mer från förebilden designen eller handlar manéret om en tradition som dikterar hur och ger designen en egen karaktär. Med skisstrecken som verktyg produktritningar ska se ut? Antagligen det senare. Det bekräftas framträdde en välproportionerad och mogen produkt. inte minst om man jämför Sason med hans samtida konkurrent Sason hade näsa för teknik och kunde uppfinna nya konstruk- Sigvard Bernadotte, vars kontor i Stockholm massproducerade tioner, men han var också en duktig tecknare vilket var en stor liknande ritningar. tillgång i arbetet som formgivare. Han behärskade många teck- ningsmanér, tricks och tekniker; från en klottrig stil för fartfyllda Pojkstreck motiv till de tekniska röntgenteckningarna och de uppblåsta pre- Sixten Sason föddes den 12 mars 1912 som Karl-Erik Sixten An- sentationsteckningarna. Sixten Sasons skissteknik varierade med dersson och var son till en bildhuggare. I vuxen ålder bytte han ut uppgiften. Skisserna till bilar och andra fordon är råa. Alla detaljer Andersson mot det mer autografvänliga Sason. Han dog 1967, 55 finns där. Med några få streck kunde Sason frambringa den per- år gammal, ett år innan hans sista mästerverk – Saab 99 lanseras. fekta återgivningen av ett handtag, ett lyse eller ett däck. Precist Som 21-åring gjorde han illustrationer till biltidningar i god gam- men likväl med känslan av en skiss, öppen för vidare bearbetning mal amerikansk stil. Bilderna var science fiction, en föraning om och tolkning av honom själv och resten av konstruktionsteamet. hur den närmsta framtiden kunde te sig med teknikens hjälp. Här lekte han med droppformade bilar, soffmotorcyklar, prefabricerade parkeringshus i plast och han gjorde till och med ritningar på en bro mellan Köpenhamn och Malmö. Dessa illustrationer är ge- digna med tekniken blottad som med röntgenblick. Det är stora uppfinningar, men utan särskilt stort designinnehåll. Men det skulle komma. Redan vid den här tiden hade Sixten Sason börjat arbeta för Electrolux. Arvodena var uppenbarligen knappa. Under en längre sjukhusvistelse uttryckte han glädje över att få ordentlig mat och vila så han kunde få arbetsro att kläcka nya idéer. Saabs kraftfulla streck När Saab efter de två världskrigen skulle hitta nya verksamhets- områden, efter att ha avslagit tanken på att börja tillverka prefa- bricerade hus som de först tänkt sig, föll valet på bilproduktion. Att Sixten Sason knöts till denna nya avdelning var naturligt. Han 2 3 Sason hade näsa för teknik och kunde uppfinna nya konstruktioner, men han var också en duktig tecknare vilket var en stor tillgång i arbetet som formgivare. Han behärskade många teckningsmanér, tricks och tekniker; från en klottrig stil för fart- fyllda motiv till de tekniska röntgenteckningarna och de uppblåsta pre rossen spänner som en stor båge från sida till sida. Ett konceptuellt vackert drag men inte så snyggt utfört. Jag anser att det är först med Saab 93, fem år senare när kylaren får en upprätt oval form, som bilens sanna förnäma karaktär träder fram. Det ligger nära till hands att likna Sixten Sasons skissmetod med Flaminio Bertonis, som designade Citroen DS. Båda form- givarnas skissande länge, ibland i flera år, och det tog lång tid för dem att nå fram till målet. Tidigt i arbetet finns det en form som hänger med genom skissandet, en fixpunkt varifrån resten av bilen växer fram ur. När Sason arbetade fram Saab 92 bestämde han tidigt sidorutornas profil och den framåtsträvande dörrstolpen, men det krävdes många skisser innan han fick fason på bilens front.Z När Sixten Sason senare skulle rita uppföljarna gjorde han det hade rykte om sig som en sällsynt talang inom industridesign och med en helt annan utgångspunkt. Saab gör sig känt som ett spor- så arbetade han redan för Saab. Han var chef på avdelningen för tigt bilmärke och Sasons nya former är livliga med starkt rundad rumsliga teckningar. vindruta och ”roll over bar” (en markerad bakstolpe). Saab var vid den här tiden en flygfabrik och deras ingenjörsstab var anpassad därefter. De var insatta i de aerodynamiska framste- gen i Europa och USA, men hade också en inblick i bilindustrin där droppformen då var på modet. Saab ville göra en enkel famil- jebil med tvåtaktsmotor. Det var därför viktigt att bilden var så aerodynamiskt utformad som möjligt, så att minsta möjliga motor kunde bära största möjliga last. På det stora hela var angreppssät- tet det samma som när företaget gjorde flygplan. Konstruktion och funktion kom före form – det var Sixten Sasons uppgift att få samman delarna till en helhet. Sason provade att kapsla in allt i bilen, till och med framhju- len, för att minimera luftmotståndet. Det blev klumpigt och inte särskilt användarvänligt. När Sason väl hittat formen till det som skulle bli Saab 92 (1947) stod den i direkt skuld till den tjeckiska förkrigsbilden Tatra, en avancerad droppformad bil med en åt- tacylindrig luftkyld svanmotor. I Sasons bevarade skisser kan man se hur Saab 92-formen växer fram genom otaliga omritningar. Taket, fönstrens placering och idén med sidpanelerna som ger Saaben dess speciella prägel. Det som sist finner sin plats är fron- ten. Kanske tvekade Sason om han skulle våga ta bort kylaren som motiv som VW, Tatra och senare Citroen gjorde? Det som till sist valdes var en kompromiss där kylaren växer upp ur chassit och ka- 4 5 En ofullständig översikt av Sixten Sasons produktion AB Svenska Järnvägsverkstäderna Skissförslag på ellokomotiv vid mitten av 50-talet. Electrolux Redan på 30-talet gjorde Sason dammsugare och tillbehör för Elextrolux och på 50-talet ansvarade han för en stor del av företagets design, från kylskåp till golv- bonare och utombordsmotorer. Hasselblad Är delaktig i skpandet av den legendariska Hasselbladskameran. En liten uppgift med stort inflytande. Husqvarna Formger allt från symaskinen Viking och diverse hushållsmaskiner till motor- cyklar. I samarbete med konstnären Pierre Olofsson designar han krukor Illustrationer och visioner Illustrerar för motortidskrifterna Motornyheterna och Svensk Motortidning mellan 1933 och 1949. Monark Formger Monarscoot – Monarks halvscooter från början av 1960-talet. SAAB Anställs på Saabs avdelning »rumsliga teckningar« 1939. Här utarbetar han och hans team ritningar till instruktionsböcker och liknande. Blir kvar i företaget även efter andra världskriget och är delaktig i Saabs civila satsningar. Gör bland annat interiörförslag till trafikflyget Scandia och Safir. Ritar hela Saabs bilproduktion fram till sin död 1969, från Saab 92 till Saab 99. Gör dessutom sportbilen Saab Sonett och sin privata Catharina coupe. Sason hade näsa för teknik och kunde uppfinna nya konstruktioner, men han var Sason hade näsa för teknik och kunde uppfinna nya konstruktioner, men han var också en duktig tecknare vilket var en stor tillgång i arbetet som formgivare. Han också en duktig tecknare vilket var en stor tillgång i arbetet som formgivare. Han behärskade många teckningsmanér, tricks och tekniker; från en klottrig stil för fart- behärskade många teckningsmanér, tricks och tekniker; från en klottrig stil för fart- fyllda motiv till de tekniska röntgenteckningarna och de uppblåsta pre fyllda motiv till de tekniska röntgenteckningarna och de uppblåsta pre Sixten med streck under Hos Hasselblad Sixten Sason var efter andra världskriget en priviligerad formgi- Då Sixten Sason i slutet av 1940-talet började arbeta för fabri- vare. Som frilansande formgivare (han hade ytterst få anställda) kanten Victor Hasselblad var uppgiften att ta fram en systemka- satte han markanta spår i efterkrigstidens svenska design och hade mera. Sason började kissa i art deco-stil (ur samma källa som han stora företag som kunder. Han skapade tidlösa ikoner, förvisso tidigare hämtat inspiration till sina dammsugare för Electrolux) förankrade i tidsandan, men den tidsandan förmådde han tolka med avtrappningar och många samlade linjer. Likheter med den på ett eget sätt. Kanske inte sitt eget sätt, men väl produkternas tyska kameran Rollieflex finns där och kameran bar arbetsnamnet och företagens sätt. För samtidigt som han var en konstnär var han Rossex, men kom till slut att kallas Hasselbladskarmen eller mer också en lagspelare – produkterna var resultatet av ett samarbete korrekt 1600F. Men under arbetets gång kom formerna att slätas mellan Sason och hans uppdragsgivare. Hasselbladprodukterna ut och ersätts av några få starka, runda linjer. Det blev en kamera liknar varandra, i dagens Saab-modeller kan man fortfarande hitta som Braun och Ulm-skolan skulle nicka uppmuntrande till och referenser till Sasons bilar. Men Hasselblads, Husquarnas, Elec- som Polaroid sneglade på när de tog fram spegelreflexkameran trolux och Saabs produkter liknar inte varandra. Det har Sixten SX 70. Sason sett till. 6 7.