Matrikel över den bofasta befolkningen i Maxmo församling omfattande byarna Kerklax, Östermaxmo, Västermaxmo, Kvimo och Teugmo från senare delen av 1600-talet fram till början av den ryska tiden. Struktur för matrikeln Kerklax by : Bönder KeX, soldater KeS, hantverkare m.fl. KeH, torpare KeT, drängar KeD, inhyses KeI samt änkor och kvinnspersoner KeK. Östermaxmo by: Bönder ÖmX, prästerskapet P, soldater ÖmS, hantverkare ÖmH, torpare ÖmT, drängar ÖmD, inhyses ÖmI samt änkor och kvinnspersoner ÖmK. Västermaxmo by: Bönder VmX, torpare VmT, drängar VmD, inhyses VmI samt änkor och kvinnspersoner VmK. Tottesund översteboställe: Översten på Tottesund To, övriga militärer ToM och Tottesunds betjänter ToB Kvimo by: Bönder KvX, soldater KvS, hantverkare m.fl. KvH, torpare KvT, inhyses KvI samt änkor och kvinnspersoner KvK. Teugmo by: Bönder TeX, torpare TeT, hantverkare m.fl. TeH samt inhyses TeI. - Ytterligare grupper av familjer kan adderas vid behov! - X = hemmanets nummer efter storskiftet Primära källor: Kommunionböcker för Maxmo, Vörå och övriga församlingar Historieböcker för Maxmo, Vörå och övriga församlingar Mantalslängder för Vörå socken Sekundära källor: Maxmo kommuns historia Genealogiska verk av ett flertal författare (Hannuksela, Nikus m.fl.) Allmänna anmärkningar. Uppgifterna om de ”ursprungliga” släkterna i Maxmobyarna är knapphändiga och till stor del hämtade från mantalslängderna. Bristen på nedskrivna uppgifter inverkar naturligtvis hämmande på utforskandet av alla släkter som förekommit i Maxmobyarna före, under och strax efter den stora ofreden. Kommunionböckerna som startar från år 1736 är till en början synnerligen bristfälliga vad gäller personuppgifter och angivelser av släktskap. Matrikeln strävar till att omfatta alla de familjer – kanske borde man hellre tala om familjeliknande strukturer – som påträffas i mantalslängderna men framförallt i kommunionböckena fram till gränsåret 1825. Barn som dött vid yngre ålder än 10 år är inte upptagna, inte heller de drängar och pigor (eller övriga personer!) som inte bildat familj under sin tid i Maxmo. Att ha året 1825 som gränsår kan verka vara rätt godtyckligt, men gränsen skall i alla fall dras någonstans. Avsikten har ju varit att i första hand få med de familjer som funnits i Maxmo vid slutet av den svenska tiden. I praktiken har gränsen inneburit, att om en familjs äldsta barn fötts senast år 1825 har familjen i fråga tagits med i denna version av matrikeln. Instruktioner för läsning av matrikeln. Platsangivelser. Maxmo såsom en särskild (kyrklig) enhet uppstod i början av 1720-talet. Före detta bildade byarna Kerklax, Maxmo (här uppdelad i Öster- och Västermaxmo), Kvimo och Teugmo en del av Vörå socken och var i kyrkliga sammanhang en del av Vörå församling. I matrikeln har detta tagits i beaktande på följande sätt: Då personer FÖRE år 1722 har blivit födda eller har dött inom dåvarande Vörå församlings gränser har uppdelningen Maxmo-byar / Vörå-byar INTE noterats utan alla dessa händelser anses ha skett inom Vörå och ingen ort har angivits. Samma gäller för vigslar. Då födslar, vigslar eller dödsfall skett i någon annan församling är denna församling nämnd vid namn. I de fall då orten inte har varit känd har platsangivelsen ’okänd ort’ använts. Tidsangivelser. För varje person finns angivet a) datum för födelse alternativt datum för dop samt b) datum för dödsfall alternativt datum för begravning. För ett antal personer har inget dödsdatum hittats och i stället har angivits när de ” försvunnit ur sikte” eller alternativt flyttat till en angiven ort. Målsättningen är naturligtvis att minimera antalet av personer som inte kunnat följas från vaggan till graven. Personuppgifter. En person är normalt nämnd för första gången inom ramarna för den familjeenhet inom vilken personen i fråga är född. Undantag är a) personer inflyttade ifrån en annan ort samt b) de personer från Vörå (Maxmo) vars föräldrar inte är kända. Personen kan efter detta följas på så sätt att man i matrikeln förflyttar sig till den familj som indikeras av koden längst till höger på den rad personuppgifterna finns. Ett exempel: Koden KeT3 innebär, att den sökta personen påträffas i den tredje familjen i listan över torparefamiljer i Kerklax by. □ □ □ □ – anger att en helt ny släkt övertagit husbondeskapet för ett hemman Δ Δ Δ Δ – anger att en bondemåg övertagit husbondeskapet för ett hemman Bönder i Kvimo by Kvimo № 1 Rådman 3/4 mantal år 1659, 1/2 mantal 1674, 3/4 mantal 1697, 1711, 1725 och 1732. Erik Larsson var nämnd som husbonde redan 1634 och ännu 1659. Familj Kv1.1 [1660-talet – 1690-talet] Hb Michel Eriksson Rådman okänt efter 1688 Hustru Barbro Bertilsdotter g. Rådman okänt efter 1686 Uppgifter om vigsel inte påträffade. Michel och Barbro fick minst 4 barn. Son Erik Michelsson ≈ 1663 8.10.1703 Kv1.2 Son Johan Michelsson ≈ 1669 efter 1691 Son Mårten Michelsson ≈ 1672 efter 1691 Dotter Carin Michelsdotter ≈ 1684 efter 1690 Familj Kv1.2 [1690-talet – 1700-talet) Hb Erik Michelsson Rådman ≈ 1667 8.10.1703 Hustru Brigitta ’Brita’ Johansdotter g. Rådman ≈ 1661 11.2.1739 Vigsel senast 1690 enligt uppgift i längd över födda. Erik och Brita fick minst 3 barn varav 1 dog vid ung ålder. Son Matts Eriksson 23.2.1691 12.3.1786 Kv1.3a Son Henrik Eriksson 23.7.1691 _._.1714 Sonen Matts Erikssons födelsedatum, som första gången finns angivet i KMB 1750 – 1756, kan inte vara riktigt eftersom Erik Michelsson och hustru Brita även fick enson Mårten, född 18.6.1690. Familj Kv1.3a 1720-talet – 1730-talet Hb Matts Eriksson Rådman 23.2.1691 12.3.1786 Kv1.3b Hustru Carin Eriksdotter g. Rådman _.10.1709 okänd ort 16.12.1739 Vigsel senast 1723 enligt uppgift i mantalslängd. Matts och Carin fick minst 8 barn varav 6 föddes 1729 – 1737. Dotter Anna Mattsdotter ≈ 1720 19.8.1788 Dotter Brita Mattsdotter ≈ 1722 20.1.1738 Dotter Maria Mattsdotter 2.7.1729 28.9.1808 Oravais Son Erik Mattsson 19.9.1730 14.11.1762 Kv1.4 Son Mårten Mattsson 14.3.1733 2.12.1794 Kv1.5 Son Anders Mattsson 5.10.1734 10.5.1790 KvT1 Dotter Carin ’Cajsa’ Mattsdotter 5.10.1734 17.2.1809 Vörå Son Henrik Mattsson 9.1.1737 16.1.1808 Kv1.6 Hustru Carin Eriksdotters födelseår, beräknat utifrån notisen om hennes begravning vid åldern 30 år och 2 månader, kan omöjligen vara korrekt, eftersom Matts och Carin var gifta redan år 1723 och hon i så fall skulle ha varit gift vid 14 års ålder. Troligen var hon minst 5-6 år äldre, omnämnd som ’pigan Carin’ redan år 1719. Familj Kv1.3b 1740-talet – 1750-talet Hb Matts Eriksson Rådman 23.2.1691 12.3.1786 Kv1.3c Hustru Margeta Mattsdotter g. Rådman ≈ 1688 _.02.1754 Vigsel 25.10.1741 i Vörå. Matts och Margeta fick inga barn. Margeta Mattsdotter sades vara änka ifrån Bertby vid vigseln 1741. Familj Kv1.3c 1740-talet – 1750-talet Hb Matts Eriksson Rådman 23.2.1691 12.3.1786 Hustru Beata Thomasdotter g. Rådman _.9.1712 1.5.1768 Vigsel 20.1.1755 i Maxmo. Matts och Beata fick inga barn. Familj Kv1.4 1750-talet – 1760-talet Hb Erik Mattsson Rådman 19.9.1730 14.11.1762 Hustru Anna Johansdotter Murkais 5.2.1727 Vörå 6.5.1800 Vigsel 8.12.1754 i Vörå. Erik och Anna fick åren 1755 – 1763 6 barn varav 1 dog vid ung ålder. Son Mathias ’Matts’ Eriksson 8.8.1756 4.1.1848 Dotter Maria Eriksdotter 21.4.1758 20.2.1827 KvS6b Son Johannes ’Johan’ Eriksson 19.12.1759 31.1.1835 Kv1.7 Dotter Beata Eriksdotter 1.3.1761 28.3.1785 Dotter Brigitta ’Brita’ Eriksdotter 24.4.1763 22.11.1833 Familj Kv1.5 1750-talet – 1790-talet Hb Mårten Mattsson Rådman 14.3.1733 2.12.1794 Hustru Maria Andersdotter Finne _.2.1732 15.10.1807 Vigsel 17.1.1755 i Maxmo. Mårten och Maria fick inga egna barn. Fosterdotter Maria Eriksdotter 9.9.1776 3.5.1855 Vörå Fosterdotter Beata Eriksdotter 11.2.1785 14.10.1808 Fosterdöttrarna Maria och Beata var barn till bonden Erik Mårtensson Haals och hustru Eva Andersdotter Finne. Modern Eva Andersdotter dog 18.12.1785, således kort efter Beatas födelse. Familj Kv1.6 1760-talet – 1790-talet Hb Henrik Mattsson Rådman 9.1.1737 16.1.1808 Hustru Elisabet ’Lisa’ Abrahamsdotter Antus 1.3.1744 Vörå 29.1.1795 Vigsel 8.12.1765 i Maxmo. Henrik och Lisa fick åren 1766 – 1789 11 barn varav 2 dog vid ung ålder. Son Mathias ’Matts’ Henriksson 28.9.1766 14.2.1815 Kv1.9 Dotter Elisabet ’Lisa’ Henriksdotter 16.10.1768 21.10.1838 KvI2 Son Abraham Henriksson 15.7.1770 8.3.1847 KeT8 Son Martinus ’Mårten’ Henriksson 5.7.1772 8.1.1829 Kv1.10a Son Henrik Henriksson 16.1.1774 efter 6.4.1798 Son Michel Henriksson 17.3.1776 11.9.1847 KvT5 Son Andreas ’Anders’ Henriksson 22.11.1778 29.3.1852 Vasa Son Erik Henriksson 2.7.1780 5.10.1802 -> V. botten Son Johannes ’Johan’ Henriksson 30.11.1781 15.5.1852 KvT6 Sonen Anders Henriksson var arbetskarl i Vasa. -Sonen Henrik Henriksson som tidigare varit dräng vid Vörå prästgård var 1798 vargeringskarl då han blev sjöman. ”Reste 1798 till sjöss utan betyg.” Familj Kv1.7 1780-talet – 1810-talet Hb Johannes ’Johan’ Eriksson Rådman 19.12.1759 31.1.1835 Hustru Maria Catharina ’Maja Cajsa’ Andersdotter Carlspets 19.2.1764 8.10.1832 Vigsel 25.10.1787 i Maxmo. Johan och Maja Cajsa fick åren 1788 – 1798 inalles 2 barn varav 1 dog vid ung ålder. Son Anders Johansson 7.4.1798 30.9.1867 Familj Kv1.8 1790-talet – 1800-talet Hb Mathias ’Matts’ Eriksson Rådman 8.8.1756 4.1.1848 Hustru Maria Elisabet ’Maja Lisa’ Johandsotter g.