n kultur Redaktör: Gabor Hont 08-790 34 80 [email protected] Universal­geniets­viktiga­ fynd­passerade­obemärkt örjan av 1900-talet har betecknats som alla aspekter, så som de avhandlas i moderna läro- MINNES- en gyllene tid i Finland då konst, littera- böcker, men med informationen i vissa kapitel långt MÄRKE tur, arkitektur och musik blomstrade. mer detaljerad än vad som krävs av dagens medicin- Ett finskt jubi- Framstående personer fanns också på studerande att läsa in. Genomgången av vissa ämnen leumsfrimärke vetenskapens och medicinens områden, vittnar om hur lite man visste vid denna tid. Kapitlet hedrar minnet av Robert Tiger- Btill exempel Robert Tigerstedt, professor i fysiologi om blodets beståndsdelar, till exempel, är kort och stedt – silhuett vid universitetet i Helsingfors, som blev en interna- omnämner inte de nyligen upptäckta blodgrupper- mot silhuett tionellt känd medicinare. Ryktbarheten grundades na. Bara en halv sida ägnas åt de vita blodkropparna med den fin- huvudsakligen på hans lärobok i fysiologi, »Lehr- (»de spelar förmodligen en viktig roll vid många pro- landssvenske buch der Physiologie des Menschen«, som gavs ut i cesser i kroppen, men den rollen är inte tillräckligt Nobelpristaga- två band 1897 och därefter i tio nya upplagor genom känd«), och ännu mindre utrymme ägnas åt trombo- ren i fysiologi åren. Boken skrevs på tyska, det gängse vetenskapli- cyter. Många av hänvisningarna gäller resultat från eller medicin ga språket vid denna tid, trots att så gott som all un- djurstudier som genomförts med försöksdjuren i cu- 1967, Ragnar dervisning vid den medicinska fakulteten i Helsing- rare-paralys utan bedövning. Granit. fors skedde på svenska. Läroboken användes av Robert Tigerstedt föddes i Helsingfors 1852 och ar- medic instuderande över hela världen, den blev över- betade efter avlagd doktorsexamen på institutionen satt till ryska och italienska och kom ut i en engelsk för fysiologi vid universitetet. Han flyttade till förkortad enbandsupplaga 1906. Stockholm och Karolinska institutet, där han inom Tigerstedt har beskrivits som det sista universal- kort (1886) utnämndes till professor i fysiologi. Un- geniet inom fysiologin, med vittförgrenade intressen der sin tid i Stockholm utvecklade han det veten- på specialitetens alla områden, trots att hans huvud- skapliga studiet av människokroppens nutrition och sakliga forskning gällde hjärta och blodomlopp, ämnesomsättning, och han genomförde studier av nutrition och ämnesomsättning samt muskel- och kosten bland arbetare. Han återvände till Helsing- nervfysiologi. Hans lärobok omfattar fysiologins fors 1900 och blev professor i fysiologi där. Det väck- läkartidningen nr 29–31 2010 volym 107 1793 n kultur te uppseende att en så framstående akademiker val- de att återvända till Finland med dess just vid den ti- den oblida politiska klimat och tilltagande »russifie- ring« av samhället. Efter utnämningen till professor skapade Tiger- stedt en ny fysiologisk institution i Helsingfors som kom att omtalas som Europas modernaste. Ett stort antal forskare arbetade med forskningsprojekt inom olika områden som Tigerstedt med stort intresse tog del av. Särskilt intresserad var man av att studera blodets flöde, men också av nutrition som vetenskap, och för det senare ändamålet byggdes en speciell re- spirationskammare. Tigerstedts »magnum opus« var fyrbandsverket »Die Physiologie des Kreis- laufes«, som innehöll allt man på den tiden visste om hjärtat och blodomloppet. Tigerstedt skrev, vid sidan av sina vetenskapliga publikationer i fysiologi, även ett antal populär- vetenskapliga medicinska artiklar. Han skrev bland annat om olika medicinhistoriska ämnen men bröt också en lans för nykterheten genom att i ett flertal debattartiklar förespråka bekämpandet av alkohol- missbruk. Tigerstedt gick i pension 1919 och dog av en hjärtattack fyra år senare. Han efterträddes som professor i fysiologi av sin son. Den enda kliniska befattning som Robert Tiger- stedt haft var som »överläkare«. Han verkade som chef för krigsfångelägret i Ekenäs under det korta, grymma inbördeskrig som blev resultatet av att Fin- land 1917 förklarade sig självständigt och upphörde att vara ett ryskt storfurstendöme. Tigerstedt klagade på de usla villkor som krigs- fångarna tvingades leva under, särskilt i fråga om överfyllda baracker och undermålig kost. Hans kla- gomål blev pinsamt för regeringen och resulterade i förbättringar. n annan av Tigerstedts minnesvärda insat- ser var upptäckten av renin. Den kom sig av ett plötsligt behov av en studie att presente- ra vid ett möte för fysiologer i Moskva 1897. EI samarbete med en svensk doktorand, Per Berg- Här tränar ALLSIDIG man, upptäckte Tigerstedt att injektion av extrakt FORSKARE från njurens barklager framkallade en ihållande Robert Tiger- blodtryckshöjning hos kaniner. Han döpte substan- stedt, född i sen till »renin«, men hans arbete blev inte särskilt barnläkarna Helsingfors 1852, var sin uppmärksammat förrän Goldblatt gjorde sina stu- tids främste dier fyrtio år senare. fysiolog. Fysiologernas internationella sällskap «The International Union of Physiological inför det Sciences« firade sitt hundraårsjubileum i Helsingfors 1989. Minnet av Tigerstedt, en av organisationens grundare, hedra- svåra des genom utgivningen av ett finskt jubileumsfrimärke som visar den finlandssvenske Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin 1967, samtalet Ragnar Granit, tillsammans med Robert Tigerstedt. Avbildade är också ett hjärta och Tigerstedts mprovisationsteater tillsammans med pro- blodflödesmätare. fessionella skådespelare ger den mest realis- Martin L Wastie tiska övningen i det svåra patientsamtalet. professor emeritus i radiologi, Den slutsatsen drog en grupp läkare från hela University of Malaya Medical landet som nyligen prövade metoden vid en Centre, ISK-kurs på Karolinska universitetssjukhuset i Kuala Lumpur, Malaysia Stockholm. Ämnet var barnmisshandel. [email protected] Eva är en 15-årig söt flicka, storvuxen för sin ålder och med ett ganska lillgammalt sätt att uttrycka sig. översättning: Gabor Hont Föräldrarna är skilda, och Eva har ett problematiskt 1794 läkartidningen nr 29–31 2010 volym 107 n kultur berg Eva i ett mottagningsrum på avdelningen. – Det svåraste i samtalet är att komma fram till frågan om sexuella övergrepp. Det är så många fak- torer som samverkar till att flickan kan känna trygg- Foto:Peter Örn het och tillit; kroppsspråket, vad vi säger och hur vi säger det. Vi hade i förväg bestämt att vi skulle »dra i den frågan«, som om sexuella övergrepp verkligen hade ägt rum, säger Ylva Tindberg. Eva sitter till en början mycket försjunken, med nedböjt huvud och blicken fäst på bordet framför sig. I takt med att samtalet fortgår reagerar hon allt mer, svarar kort, börjar gråta, kastar med huvudet och ri- ver i sitt hår. Ylva Tindberg ger henne en näsduk, läg- ger sin hand på hennes knä och låter Eva samla sig. Samtalet fortsätter sedan i en lugn och försiktig ton. Fallet »Eva« är autentiskt, men nu sker samtalet inom ramen för en SK-kurs i ämnet barnmisshandel. Publiken består av läkarkolleger, och scenen spelas in på video. »Psykologen« heter Louise Carlsson och är blivande rättsläkare. Eva gestaltas av skådespela- ren Annica Forslund-Rimbléus, som i flera veckor och mycket grundligt förberett sig för denna om- kring 20 minuter långa »föreställning«. – Dels har jag läst handlingarna om fallet, dels gjort en omfattande research på bland annat Inter- net för att ta del av berättelser från tjejer som blivit utsatta för sexuella övergrepp, hur de upplevt dessa och vilka känslor övergreppen kan skapa. Jag visste att jag måste vara mycket övertygande för att det här ska fungera, säger Annica Forslund-Rimbléus. Det blev en succé utan applåder. Publiken var allt- för tagen. – Jag har tidigare arbetat på barn- och ungdoms- psykiatrin, och det här kändes fullständigt överty- gande, precis som om jag var tillbaka på min gamla arbetsplats, säger läkaren Louise Carlsson. Efter det 15–20 minuter långa samtalet diskuterar gruppen med hjälp av videoinspelningen vilka fak- torer – ofta subtila i form av kroppsberöring, tonfall ett fall. och liknande – som bidrog till utgången av samtalet. 15-åriga Eva Även skådespelaren deltar. Det handlar om improvi- (gestaltad av sationsteater som ger läkare möjlighet att pröva oli- Här tränar skådespelaren ka sätt att bemöta patienter i svåra patientsamtal, Annica Fors- lund-Rimbléus) att få göra fel och att se vilka reaktioner hennes ord har länge ut- och gester ger upphov till. Läkaren är i en situation barnläkarna satts för miss- som är så nära verkligheten som möjligt utan att ris- handel av sin kera att skada en patient. pappa, men lä- karna misstän- et är första gången som den här metoden inför det ker att det även prövas i Sverige i arbete med barnmiss- handlar om sex- handel. Barnläkaren Gabriel Otterman, uella övergrepp. som ansvarade för den veckolånga kursen I scenen, som Dvid Karolinska universitetssjukhuset, har hämtat svåra EN TRIO. Eva Wesslén-Eriksson, t v, chef för centrumet, utgår från ett idén från USA. Han är själv utbildad i USA med sär- Gabriel Otterman, t h, som tagit initiativ till samarbetet autentiskt fall, skild specialisering på övergrepp på barn och arbe- med skådespelare, samt Aida Wahlgren, som från hös- försöker blivan- ten 2010 ska ansvara för »Det svåra samtalet« vid cent- de barnläkaren tar i dag på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. samtalet rumet. Samtliga är barnläkare. Ylva Tindberg i – Vid Harvard Medical School i USA använder ett samtal med