Riksdagens protokoll 2008/09:84 Fredagen den 13 mars Protokoll Kl. 09.00 – 12.34 2008/09:84 1 § Aktuell debatt: Den ekonomiska politiken Aktuell debatt: Den ekonomiska politiken Anf. 1 THOMAS ÖSTROS (s): Fru talman! Jobben är den viktigaste frågan för oss socialdemokrater. Full sysselsättning är det allt överskuggande målet för vår politik. Därför blir det så märkligt att lyssna på den regering som gick till val på frågan om jobben och som nu har bytt budskap. Det där med jobben, säger regeringen, kan man inte göra så mycket åt. Sverige och världen befinner sig i en djup ekonomisk recession. Det är ett mycket allvarligt ekonomiskt läge. I Europa är det bara i Estland och Lettland som ekonomin krymper snabbare än i Sverige. Arbetslös- heten stiger kraftigt. Den 15 april förra året stod en ganska självbelåten finansminister här i talarstolen och presenterade vårbudgeten. Han viftade bort alla bekym- mer. Anders Borg hävdade att om man lyssnade på oppositionen var det ”lätt att få intrycket att Sverige står inför en allvarlig nedgång … med massarbetslöshet … och förödda statsfinanser”. Han sade också att Öst- ros var ensam, möjligtvis med undantag för Nuder, i bedömningen att vi stod inför en nära förestående bankkris. Tydligare kan det inte bli. Ni har regerat som om högkonjunkturen skulle vara för evigt. Ni ärvde överskott på 70 miljarder kronor. Pengarna brände i fickan, och ni sänkte skatten med 85 miljarder kronor. I år går staten med stora underskott – 130 miljarder i lånebehov. Ändå fortsätter nu regeringen att sänka skatten för dem med högst inkomster, men nu med lånade pengar. Nu krävs det ansvarstagande. Det krävs en förmåga att ingjuta hopp och framtidstro. Från den rödgröna oppositionen är budskapen tydliga: Investera i jobben nu! Det krävs. Lars Calmfors kritiserar regeringen för att den är för passiv. Och dela bördorna rättvist! Du har gett gigantiska skattesänkningar till dem med höga inkomster. Nu pågår bonusfest runt omkring i Sverige. Är du beredd att ge beskedet att du slutar låna till skattesänkningar för dem med höga inkomster och i stället investerar i jobben, Anders Borg? (Applåder) 1 Prot. 2008/09:84 Anf. 2 Finansminister ANDERS BORG (m): 13 mars Fru talman! Världsekonomin har gått in i vad jag har beskrivit som en lång, mörk och kall vinter. Det är den situation vi har. Vi har ett finansi- Aktuell debatt: Den ellt system som har skadats mycket allvarligt internationellt. I USA har ekonomiska politiken man inte längre kvar några investmentbanker. Man har haft allvarliga bekymmer i hela sitt finansiella system. I Europa drabbas många länder av mycket stora bekymmer i sin banksektor. Detta har slagit oerhört hårt mot den industriella basen i världen. Bil- produktionen i USA gick ned 60 procent i januari. I Japan har bruttonat- ionalprodukten sedan slutet av förra året minskat med 5 procent. Vi fick häromdagen industriorder från Tyskland, som gått ned 37 procent jäm- fört med samma månad förra året. Kinas export faller med 25 procent. Det är ett mycket allvarligt läge för världsekonomin. Sverige är ett utpräglat industriland. Sverige är med sin tunga beto- ning på industrivaror som bilar, råvarubaserad massaindustri och malm- brytning ett av de länder som påverkas av en så kraftig nedgång i indu- striproduktionen. Den här regeringen har mött nedgången kanske mer aktivt än någon annan regering i Europa. Vi har lagt fram en av de mest expansiva bud- getarna av de länder som uppfyller kraven för stabilitets- och tillväxtpak- ten. Den mycket kraftfulla budgeten har sedan kompletterats med breda satsningar på Arbetsförmedlingen. Vi har förstärkt basen för företagens finansiering genom att tillföra ordentliga resurser till SEK och Almi och genom att ge möjlighet till uppskov med skattebetalningarna. Vi har lagt fram ett paket för att säkra fordonsindustrins framtid. Scania, Volvo och Volvo Lastvagnar har fått del av EIB:s omfattande lån. Det här är ett tufft läge. Då är den grundläggande uppgiften att säkra samhällskontraktet, att säkra att medborgarna kan känna förtroende för att staten, det offentliga, står stark och kan utföra sin uppgift. Då är den första utgångspunkten starka offentliga finanser. Det är med starka of- fentliga finanser medborgarna kan känna sig trygga att det inte kommer nedskärningspaket, att det inte kommer skattehöjningar och att vi kan säkra resurserna för vård, skola och omsorg. En del av det samhällskontraktet är att vi har en möjlighet att bygga ut arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen i nedgångstider betyder att vi satsar på aktiva åtgärder för att människor inte ska fastna i passiva bi- dragssystem. Det betyder att vi när vi har gjort en ordentlig och noggrann avstämning ska kunna tillföra kommunerna resurser för att säkra vården, skolan och omsorgen. Detta är krishantering: att säkra det grundläggande samhällskontrak- tet, men också att lägga grunden för att uppgången inte ska stanna i en sysselsättningslös tillväxt som den vi upplevde vid den förra nedgången. Det gör vi genom att säkra att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras. Vi har infört ett jobbavdrag som gör det mer lönsamt att arbeta. Vi har reformerat socialförsäkringarna. Vi har säkrat ett bättre företagsklimat genom viktiga skattelättnader men också genom en lång rad andra åtgär- der. Vi har lagt grunden genom att satsa på kunskap och forskning, kanske i större utsträckning än de flesta andra länder i den här nedgångs- tiden. Vi har gjort betydande satsningar på infrastruktur. Det är det som utmärker den svenska krishanteringen när man tittar på OECD:s utvärde- 2 ringar. Mot detta står oppositionen, som i stället förordar en massiv utgifts- Prot. 2008/09:84 chock och en massiv skattechock. 13 mars Låt mig börja med utgiftschocken. Vi har fått 25 pressmeddelanden från Thomas Östros och Socialdemokraterna under den senaste tiden. Det Aktuell debatt: Den handlar om 10 miljarder som man har bränt av. Till det kommer Miljö- ekonomiska politiken partiet, faktiskt något mer försiktiga och ansvarsfulla, med 5 miljarder, toppat med Vänsterpartiets 25 miljarder. Vi vet inte hur förhandlingarna skulle sluta, om det är 20, 30 eller 40 miljarder i ökade utgifter som Socialdemokraterna och vänsteralternati- vet skulle leverera. Vad vi dock vet är att detta är ineffektiva åtgärder. Gör vi realistiska antaganden om effekterna på tillväxten måste vi beakta att Sverige är en importberoende ekonomi. Vi måste beakta osäkerheten, att man river upp ramverket för de offentliga finanserna, att man höjer utgiftstaken och att man lägger sig på sådana sparandenivåer att det inte skulle uppfattas som trovärdigt. Det skulle höja räntorna, minska investe- ringarna och driva fram ett sparande. Allt detta beaktat skulle Socialdemokraternas och vänsteralternativets utgiftsexpansion leda till att vi fick en kvarts eller kanske uppemot en halv procents lägre arbetslöshet. Det är i allt väsentligt åtgärder som för- öder de offentliga finanserna och inte har mer än marginell effekt på sysselsättning och arbetslöshet. Man skulle också försvåra uppgången. I botten ligger nämligen redan den skattechock man har planerat för att finansiera sina ökade bidrag och alla sina satsningar i andra delar. Vi vet att det är försämringar i jobbav- draget, borttagen ungdomsarbetsgivaravgift, chockhöjning av bensinskat- ten och för Vänsterpartiets del även bolagsskatt och arbetsgivaravgift. Det handlar om mycket stora belopp som vänsteralternativet vill höja skatten med. Det skulle ge oss sämre förutsättningar för återhämtning. Det skulle ge svensk ekonomi långsiktigt svagare tillväxtkraft och sva- gare utvecklingskraft. Därför står regeringens alternativ för ansvar, för sysselsättning och för att bygga Sverige för framtiden. (Applåder) Anf. 3 THOMAS ÖSTROS (s): Fru talman! Det är en nöjd finansminister som har bestämt sig för att kommentera utvecklingen i stället för att regera. Jag delar Finanspolitiska rådets bedömning. Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, som är regeringens ekonomiskpolitiska rådgivare, säger att regeringens passivi- tet har förvärrat utvecklingen i Sverige. Det är en allvarlig utveckling. Finansministern måste förstå att vi har en tuff period framför oss. Men vi har tagit Sverige ur kriser förr. Det går att ta Sverige ur krisen igen. Då är en väldigt viktig utgångspunkt mycket starka offentliga finanser, det som vi lämnade som arv till er i form av stora överskott som vi byggt upp tillsammans. Den här veckan har vi fått flera besked som visar att det behövs en ny framtidsväg för Sverige. Vi är raskt på väg in i en välfärdskris. Konjunk- turinstitutet bedömer att det kan vara 25 000 jobb som hotas i vården, omsorgen, förskolan när nu kommunernas ekonomi blir allt sämre. Sam- tidigt pågår en förtäckt bonusfest runt omkring bland samhällets toppar, i statliga bolag och i privata företag. Över en miljon vanliga människor har 3 Prot. 2008/09:84 fått besked om att a-kasseavgifterna höjs, men skattesänkningarna regnar 13 mars över dem som har bonusar och mycket höga inkomster. För att ta Sverige ur krisen måste man investera i jobben nu, precis Aktuell debatt: Den som Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet säger, om inte krisen ekonomiska politiken ska bli ännu djupare. Det behövs investeringar i välfärden för att för- hindra de uppsägningar som kommer, i utbildning, i byggande, i företa- gande för att få fart på Sverige. Men det är väldigt viktigt att dela bördorna rättvist. Dessa bonusar i form av skattesänkningar som Borg har riktat till dem som har det allra bäst ställt förstör uppslutningen kring det som nu behövs, en väg framåt