CORE Metadata, citation and similar papers at core.ac.uk Provided by Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv TV-RUMMETS ELITER Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion Maria Edström JMG Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet ISBN: 91-88212-40-8 ISSN: 1101-4652 ©Maria Edström Omslagsillustration: Eva-Lena Hedvall Omslag: Henny Östlund Redigering: Christina Jonsson Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB 2006 INNEHÅLL FÖRORD 1 SYNLIGHET GER MAKT..................................................11 Betydelsen av kön 13 Kön eller genus? 15 Könsmärkning 16 Vad är en elit? 18 Varför studera eliter i tv? 21 Maktelit 22 Statuselit 22 Imageelit 23 Genrer och flöden 25 Syfte och frågeställningar 28 Avhandlingens disposition 29 2 MEDIERNAS MAKT..........................................................31 Mediemaktens olika betydelser 31 Medielogiken och eliterna 33 Mediernas identitetsskapande betydelse 34 Stereotypernas makt 36 Mediernas symbolmakt i fakta och fiktion 40 Genrer och genreblandning 42 Genrer som arenor för eliter 44 3 KÖN OCH MAKT..............................................................47 Kön som konstruktion 47 Kvinnors relativa underordning 49 Maskuliniteter och makt 50 4 KÖN, ELITER OCH MEDIER...........................................55 Kön och medier 55 Könsmärkning av medierna 56 Kön och journalistik 60 Kvinnliga och manliga eliter i journalistiken 61 Kvinnliga och manliga eliter i fiktionen 65 Kön, eliter och genrer 68 5 METOD............................................................................. 71 Totalstudien 71 Om att omvandla människor i tv till siffror 73 Elitdefinitioner och operationaliseringar 75 Fallstudierna av Centrum och Speciellt 85 Tolkningen av superteman 86 Studiens giltighet 88 6 KVINNOR OCH MÄN I TV-RUMMET................................91 Veckans karaktär 91 Två tredjedelar män 94 Kvinnor och män i sociala kategorier 96 Ålder 96 Klass 99 Etnicitet 103 Skillnader mellan SVT och TV4 105 Vad gör kvinnor och män i tv-rummet? 106 Kvinnors och mäns positioner 106 Tv:s egen personal kompenserar 107 Kvinnors och mäns roller 109 Kvinnors och mäns fokus 110 Små skillnader mellan SVT och TV4 112 Genrernas betydelse 113 Kvinnors och mäns fokus i olika programtyper 116 Skillnader mellan SVT och TV4 inom olika programtyper 118 Flytande gränser? 120 Den svenska faktorn 122 Könsmärkning pågår 123 7 KVINNLIGA OCH MANLIGA ELITER I TV-RUMMET.... 125 Den interna eliten 129 De medverkande eliterna 130 Maktfältens kvinnliga och manliga eliter i tv 132 Tv-eliten och verklighetens eliter 138 Den svenska faktorn 138 De svenska eliterna 139 Kvinnliga och manliga eliters fokus 141 Eliternas förekomst i olika programtyper 142 Kär i Karibien och speciellt – två ytterligheter 143 Skillnader mellan SVT och TV4 148 Olika logiker och tillgångar 149 8 ELITENS ARENOR.........................................................155 Speciellt 1992-2000 156 Fokus i debatterna 158 Vissa grupper dominerade 158 Den ideala gästen 160 Vilka eliter förekom? 162 Speciellt som elitgenerator 163 Speciellt som jämställdhetsgenerator 164 En avvikande slump 167 Centrum 1998-2000 166 Gäster och ämnen 168 Centrum som elit- och jämställhetsgenerator 171 Arenor för eliter inom politik, kultur och journalistik 172 9 ELITENS FÖRESTÄLLNINGAR..……..……..................175 Bland IT-killar och aktieexperter 177 Svart eller vitt om folkhemskapitalismen 178 Den fiktiva IT-världen 183 Näringslivets kvinnor 186 Nyheternas olika vinklar 187 Fiktiva kvinnliga chefer 191 EU 195 Kön spelar olika roll i olika rum 200 10 SAMMANFATTANDE DISKUSSION...…..………........ 203 Varför ser det ut som det gör? 206 De rådande maktstrukturerna – genuslogiken 206 De rådande maktstrukturerna – maktfältens logik 207 Anpassning till publikens behov och intressen 208 Samspelet mellan aktörer inom och utanför medierna – medie- logiken och genrernas betydelse 209 Det samlade utbudets betydelse 211 Vad är lagom? 212 Två tolkningar av könsmärkningen 214 En jämförande positiv tolkning 214 En kritisk svensk tolkning 215 Vart är vi på väg? 217 English summary 219 Käll- och litteraturförteckning 227 Bilaga 1 Tabellbilaga 243 Bilaga 2 Variabler och värden 245 FÖRORD Vissa insekter och fåglar använder polariserat ljus för att orientera sig i världen och flyga rätt. De kan alltså se andra mönster omkring sig än vad vi människor gör. Avhandlingen är skriven för att synliggöra vissa möns- ter i tv-rutan när det gäller kön och eliter som kan vara svåra att se med blotta ögat. De märks inte heller i det enskilda programmet. Tv är spännande, roligt, nyskapande och dramatiskt men det kan också vara långtråligt, tjatigt och enahanda. Sätter man på sig genusglas- ögonen finns det mycket mer att önska. Det är ingen hemlighet att jag är kritisk till delar av medieutbudet. 1992 var jag med och startade det mediekritiska nätverket Allt är Möjligt vars syfte är att debattera och ifrå- gasätta mediebilden av kvinnor och män. I Allt är möjligts anda gjorde Maria Jacobson och jag studien Massmediernas enfaldiga typer 1994. Två år efteråt började jag mina doktorandstudier som ett sätt att fördjupa mina kunskaper och betvinga den journalistiska otåligheten. Visst är doktorerande ett hårt arbete, det kan alla som gjort det vittna om, men det är också en lyx för nyfikna. Att djupdyka i forskningslitteratur, disku- tera vetenskapliga problem och själv försöka bidra med en liten pusselbit ny kunskap. Det är fantastiskt. Jag ser det alltså som ett privilegium att få skriva en avhandling. Spe- ciellt om man får skriva den på JMG med de stimulerande forskningsdis- kussioner som pågår såväl på högre seminarier, i fikarum och i korridorer. Jag har dessutom haft förmånen att ingå i ett större forskningssamman- hang. Avhandlingen skrivs inom ramen för ett projekt vid Göteborgs universitet, Kön och eliternas sociala reproduktion och förändring i ett komparativt perspektiv, med professor Anita Göransson som projektle- dare och Riksbankens jubileumsfond som finansiär. Elitprojektet, som vi kallar det till vardags, undersöker bland annat vilka mekanismer som gör att det finns förhållandevis många kvinnliga makthavare i politiken och så få inom näringslivet. Vilka olika kapital har kvinnor och män med sig och vilka livsprocesser har betydelse för vem som kommer till makten? I förordet brukar man också tacka sina finansiärer. Indirekt är det ju svenska folket som via skatterna finansierar stora delar av utbildningsys- temet i allmänhet och Göteborgs universitet och JMG i synnerhet. Tack också till Journalistfonden som gav mig ett stipendium i ett kritiskt skede och till Riksbankens jubileumsfonds om finansierat Elitprojektet. En fördel med att hålla på länge med sitt avhandlingsarbete är att man hinner lära känna många kollegor. Därför vill jag inleda med att tacka er allihop. Ingen nämnd och ingen glömd. Men jag vill också passa på att rikta några speciella tack – först och främst till min tålmodiga och kloka handledare Monika Djerf-Pierre, sedan till Ingela Wadbring för konstruktiv kritik vid slutseminariet, Kent Asp för sina skarpa och engagerade synpunkter, Lennart Weibull som med sin öppna dörr och lyssnande öra får en att tro att det är möjligt, och Ulla Carlsson för kloka ord på vägen. Marina Ghersetti för ditt engagemang, Åsa Nilsson och Annika Bergström för deras tabellkonsultande samt min ”studybuddy” Anna Levin. Tack till Sean Rintel för att du gjorde min engelska begriplig och Lena Olson som såg till att korrekturfelen blev färre. Ett stort tack också till min projektkollega Karin Nordberg från insti- tutionen för kultur och medier vid Umeå universitet. Mötet med Karin har varit värt resan bara det! Tack också till Ulla B. Abrahamsson och Sven Ross tagit sig tid och diskuterat mina resultat och hjälpt mig med material. Jag är också tacksam för att jag gått vissa forskarkurser på andra insti- tutioner och fakulteter, tack för de givande seminarierna på konstveten- skap, historiska institutionen och genusvetenskapen i Göteborg, Norfa- kursen om genrer i Tampere 1999. Att ha ett nordiskt utbyte är viktigt, tack därför till Babe-gruppen, dvs. Jonita Siivonen, Barbi Pilvre och Hil- mar Thor Bjarnasson och tack till Jan Ekecrantz och Tom Olsson för att vi fick hänga på ert projekt när vi ville testa en idé. Tack till kollegorna i Elitprojektet och på Nationella sekretariatet för genusforskning. Tack för att det finns sådana unika resurser som Kvinnohistoriska samlingarna och Statens ljud- och bildarkiv. Tack också alla kloka och generösa genusfors- kare som jag har haft diskussioner med genom åren, speciellt Anna Wahl som i ett sent skede gav mig lite extra inspiration när jag behövde det. Tack alla ni på SVT och TV4 som hjälpt mig med uppgifter, inte minst Christina Jutterström och Gunnar Carlsson som öppnat dörrar. Maria Brännström och Lena-Marie Nilsson som hjälp mig med uppgifter genom åren. Theresia Häglund och Johanna Frelin som tog sig tid att läsa slutversionen. Ett extra tack till vänner och kollegor som hjälpt mig fram, stiliko- nen Cina Jonsson som dessutom tog sig an slutformateringen av texten. Promenadvännen Pia Carlsson, genusnätverkaren Helena Rohdén, min ”vapendragare” Maria Jacobson och Allt är Möjligt-vännerna. Familjen. Den förtjänar ett särskilt tack. Min älskade Andreas som tror mer på mig än jag själv. Förutom boken ni håller i er hand har dokto- randtiden också inneburit att tre nya människor har