Forsvaret och det kalla kriget (FOKK) nr. 10 Försvar för folkhem och fosterland Försvar för folkhem och fosterland Den svenska krigsmakten under det kalla kriget – en essäistisk översikt Thomas Roth Försvar för folkhem och fosterland: Den svenska krigsmakten under det kalla kriget – en essäistisk översikt Författare: Thomas Roth Försvaret och det kalla kriget (FOKK), publikation nr. 10 © Försvarshögskolan och författaren 2007 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Försvarshögskolan. Bokens innehåll har granskats och godkänts av Militärvetenskapliga institutionens publikationsråd. Serieredaktör: Kent Zetterberg Grafisk form och teknisk redigering: Elsa Johannesson Tryck: Elanders, Vällingby 2007 Första upplagan, första tryckningen, januari 2007 ISSN 1652-5388 ISBN 978-91-85401-62-8 För mer information om Försvarshögskolans publikationer, kontakta oss på telefon- nummer 08-553 42 500 eller besök vår hemsida www.fhs.se/publikationer. Innehållsförteckning Förord 1 Författarens förord 3 1. Inledning 7 Miljö och hotbild 7 Det svenska konceptet 8 De konkreta åtgärderna 8 Memento mori 12 2. Bakgrunden 13 1936 års försvarsbeslut 13 Fältarméns krigsorganisation 1901–1945 15 Flottan 18 Kustartilleriet 20 Flygvapnet 21 Ledningsorganisationen 23 Ledningsproblematik 25 3. Den militärpolitiska utvecklingen under efterkrigstiden 27 Internationellt 27 Norden som potentiell krigsskådeplats 29 Nationellt 31 Försvarsbeslutet 1948 31 1958 års försvarsbeslut 33 1968 års försvarsbeslut 35 1972 års försvarsbeslut 36 1982 års försvarsbeslut 37 4. Försvarspolitisk strategi och strategiska problem 41 5. Krigsplanläggningen i stort 45 Översikt 45 Planläggningen för I 6, Fo 14 och Skåne 1947–1964 46 Kronobergs regementes krigsförbands uppgifter 50 i Försvaret av Östergötland 52 Dalregementets brigadförbands uppgifter 55 6. Utveckling av den högre ledningen 57 7. Arméförbandens utveckling 61 Ledning 61 Fältförbandens utveckling 62 Pansarbrigaderna 62 Infanteribrigadernas och Norrlandsbrigadernas utveckling 75 Fördelningsförbanden 90 Militärområdesförbanden 94 Lokalförsvarsförbanden 94 Fasta befästningar 96 Mobiliseringssystemet 99 8. Marinens förbandsutveckling 101 Ledningsutveckling 101 Flottans fartygsutveckling 102 Flottans taktik 108 Krigsplanläggning 110 Kustartilleriets förbandsutveckling 112 9. Flygvapenförbandens utveckling 119 Organisationsöversikt 119 Flygvapnets högre ledning 122 Materiel 122 Taktik och strategi 124 Transportflygorganisationen 125 Bassystemet 126 Luftbevaknings- och stridsledningssystem 129 10 Frågan om tillgänglighet och beredskap 133 Osorterade intryck 133 Exemplet Fo 47–48 135 Bilaga 1: Fördelningsförband 1982 141 Bilaga 2: Mobiliseringsförråd inom Kronobergs län 145 ii Bilaga 3: I 5/Fo 22:s mobiliseringsansvar 1975 151 Bilaga 4: Kosta flygbas, fält 87 155 Källor och litteratur 157 Bibliografi 161 Författarpresentation 167 Serien ”Försvaret och det kalla kriget” (FOKK) 169 iii Förord Professor Kent Zetterberg, FHS/ISS/MHA, ledare för forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget Genom försvarsbesluten 2000 och 2004 har det svenska försvaret fått en helt ändrad inriktning än den som gällde under det kalla kriget. En övergång har skett från det stora invasionsförsvaret, som var ett mobiliserat massförsvar på värnpliktens grund, till ett litet, internationellt inriktat insatsförsvar. (Sveri- ge ansvarar för den nordiska stridsgruppen med hög beredskap inom EU år 2008.) Därmed har en epok i den svenska militärhistorien avslutats. Sverige framstod som en regional militär stormakt under en god bit av det kalla kriget, vilket bidrog till att säkra freden. Snabbt försvinner nu spåren efter mycket av det som utgjorde det svenska försvarets kärna under efterkrigstiden. Mot den bakgrunden är det angeläget att snarast dokumentera och genomföra forskning kring det svenska invasi- onsförsvaret – det starka neutralitetsförsvaret – sådant det var uppbyggt under denna tid. Den vetenskapliga forskningen om det svenska försvaret under det kalla kriget är ännu till stora delar ett vitt fält och försummat. Forskningen kring en rad angränsande områden, främst Sveriges politiska historia och tidsandan under det kalla kriget, har däremot varit omfattande. Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) är ett samarbets- projekt mellan Försvarshögskolan (FHS), Kungl. Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) och Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS). Syftet är att göra en samlad kunskapsinventering och forskningsinsats rörande försvarets utveckling under det kalla kriget. FOKK kan på idéplanet bidra till dagens diskussioner och till jämförelser över tid om försvarets utveckling. Inte minst intressant är mellan mål, sken 1 Försvar för folkhem och fosterland och verklighet över tid. Kopplingen till utvecklingen av ämnet krigsvetenskap vid FHS är naturligt eftersom projektet kommer att belysa hur den svenska försvarsdoktrinen utvecklades och förändrades, alternativt förblev oberörd, av utvecklingen på olika plan i vårt eget land och i omvärlden. Detta gällde doktrinförändringar på såväl militärstrategisk som operativ och taktisk nivå. Så länge begrepp som ”anpassning” och ”återtagning” används i den svenska försvarsplaneringen, torde det finnas anledning att dokumentera till vad åter- tagningen syftar. Även de nya begreppen insatsförsvar och NBF kan problema- tiseras mot denna bakgrund. Det kan betraktas som ett kapitalslöseri att inte tillvarata kunskapen på detta område i tid, analysera den kritiskt och reflektera över framtidens behov. Resultatet från FOKK-projektet kommer även att tjäna som stöd för undervisningen vid Försvarsmaktens skolor. Thomas Roths initierade och eleganta översikt och essä om den svenska krigsmakten och dess utveckling under det kalla kriget fyller en viktig funktion inom projektet FOKK. Den ger först den militärpolitiska och strategiska bak- grunden och utvecklingen samt tar upp krigsplanläggningen i stort. Därmed får läsaren det stora sammanhanget klart för sig vilket ger en insikt om de kraftfält och parametrar Sveriges försvar och säkerhet formades kring. Därefter behand- las utvecklingen av de tre försvarsgrenarnas förband. Det är en översikt av bestå- ende värde som avslutas med reflexioner kring frågan om försvarets beredskap och förbandens tillgänglighet, vilket problematiserar för vidare forskning. Jag är övertygad om att många läsare kommer att känna igen sig i denna studie om det svenska försvaret under det kalla kriget. Det är ingen okänd mark vi beträder och den ligger i det nära förflutna. Minnet bleknar fort – och ändå var invasionsförsvaret under det kalla kriget Sveriges största försvarsinsats under vår långa fredsepok från 1815, ja sannolikt sedan stormaktstiden. Läs och begrunda – detta var en gång den stora svenska försvarsmakten, arvet från det andra världskrigets krigsmakt. 2 Författarens förord Thomas Roth, 1:e intendent vid Statens försvarshistoriska museer Syftet med denna skrift var från början att översiktligt försöka beskriva forsk- ningsläget rörande det svenska försvaret under det kalla kriget i fråga om de grundläggande operativa och taktiska koncepten, detta som ett komplement till andra skrifter inom projektets ram. Detta syfte kan väl sägas ha uppnåtts, men under arbetets gång utvecklades skriften även till en relativt detaljerade beskrivningar om de viktigaste krigsförbandens utveckling och olika problem- ställningar i samband med denna utveckling. Avgränsningen i tid utgörs i hu- vudsak av försvarsbesluten 1948 och Berlinmurens fall 1989, men eftersom mycket av den svenska försvarsstrukturen vilade på den krigsorganisation som byggts upp under beredskapstiden, eller på erfarenheterna av denna period, behandlas även tiden före 1948. Källmaterialet utgörs alltså framför allt av lit- teratur utgiven under de senaste tio åren. Det har under senare år ur många olika aspekter bedrivits en relativt om- fattande forskning om svensk säkerhets- och försvarspolitik under efterkrigs- tiden. Exempel på detta är t.ex. de avhandlingar som lagts fram av forskare med anknytning till FHS och projektet ”Sverige Under Kalla Kriget” (SUKK) som bedrivs vid Göteborgs universitet. Bland de områden som fått särskild uppmärksamhet hör framför allt underrättelse- och säkerhetstjänstens verk- samhet vars olika delar blivit föremål för ett antal offentliga utredningar och forskningsprogram. Den svenska säkerhetspolitiken har under den senaste låt säga femton åren i ganska stor omfattning också behandlats i litteratur, tidskrif- ter och dagspress. Memoarer och biografier av och om politiker och militärer har även bidragit till att kasta visst ljus över utvecklingen. Detta material har dock bara i undantagsfall berört den operativa militära krigsplanläggningen, dessutom ofta på ett sådant sätt att uppgifternas relevans för de operativa och 3 Försvar för folkhem och fosterland taktiska koncepten har varit mycket svåra att utläsa, även för de läsare som till äventyrs varit insatta i dessa frågor. Ett särskilt kapitel är den mångfald regementshistoriker och övriga militära minnesböcker som översvämmat marknaden under de senaste tio åren. Dessa ibland mycket ambitiösa bokverk berör oftast bara undantagsvis frågor om de stora utvecklingslinjerna, mycket beroende på att det som haft att göra med regementenas, flottiljernas och övriga enheters raison d’être har varit hemlig- stämplat, men också p.g.a. att framställningarna ofta har varit koncentrerade på den dagliga verksamheten innanför kaserngrindarna. Det är sällan som ved- erbörande författare ställt