DEMOKRATINS FRAMTID KATARINA BARRLING (RED) OCH SÖREN HOLMBERG (RED), LUDVIG BECKMAN, LI BENNICH-BJÖRKMAN, HANNA BÄCK, PETER ESAIASSON, ELISABETH FALK, JOHAN HELLSTRÖM, ULRIKA MÖRTH, OLOF PETERSSON, BO ROTHSTEIN, ANDERS SUNDELL, ANDERS WIDFELDT Demokratins framtid Katarina Barrling & Sören Holmberg (redaktörer) Demokratins framtid © Sveriges riksdag och författarna, Stockholm 2018 Utgivare: Sveriges riksdag Redaktörer: Katarina Barrling och Sören Holmberg Omslag och grafisk form: Björn Holm Tryck: Stibo Complete, april 2019 ISBN: 978-91-88607-64-5 Andra upplagan Innehållsförteckning Förord 7 Författarpresentationer 9 Demokratins triangeldrama 13 Katarina Barrling och Sören Holmberg Den sköra demokratin 29 Katarina Barrling och Sören Holmberg Rösträttsåldern och demokratins avgränsningsproblem 81 Ludvig Beckman Parti är fria staters liv 111 Olof Petersson Fångad i nätet? 133 Anders Sundell Högerpopulism – hot eller bot för demokratin? 159 Anders Widfeldt Krackelerar den sociala sammanhållningen? 191 Li Bennich-Björkman Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult 211 Bo Rothstein Tilliten mellan svenska politiker 237 PETER ESAIASSON Kris i regeringsfrågan? 269 Hanna Bäck och Johan Hellström EU som ett flernivåsystem – utmaningar för svensk demokrati 299 Ulrika Mörth Appendix 329 Sammanställt av Elisabeth Falk Referenser 367 ”Tiden fordrar av Sveriges regering, att den skulle göra någonting ännu större, ännu mera, att den skulle spänna krafterna ännu högre, att den skulle gripa in för denna stora, enande, samlande förändring i demokratisk riktning” ”– jag syftar på kvinnornas rösträttsfråga.” Nils Edén, riksdagen den 5 juni 1917 FÖRORD Förord en 17 december 1918 föll klubban i både första och andra kam- maren i Sveriges riksdag. Efter en dramatisk höst överskuggad av första världskrigets slutskede enades riksdagen om det his- toriska principbeslut som markerar demokratins genombrott i Dvårt land – beslutet att införa allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor och män. Sedan följde beslut om grundlagsändringar 1919, riksdagsval 1920 och därefter ett nytt grundlagsbeslut innan det första fullt ut demokratiska riksdagsvalet ägde rum 1921. Den 10 januari 1922 satte sig Kerstin Hesselgren i sin bänk i första kam- maren. I andra kammaren satte sig samtidigt Bertha Wellin, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring och Agda Östlund i sina bänkar. Sverige hade under fredliga former – utan revolution och blodspillan – infört allmän och lika rösträtt och var nu demokratiskt i ordets rätta bemärkelse. Men detta kunde ske först efter en lång och hård kamp. Nu, hundra år senare, ifråga- sätts de demokratiska värdena runt om i världen. Återigen är det dags att påminna oss om varför vi har demokrati och hur skör den kan vara. Så, i en tid när demokratin inte längre tycks lika självklar ska vi i Sve- rige fira 100-årsminnet av demokratins införande. Riksdagen tillsatte för detta ändamål en parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta för- slag på vilka arrangemang och aktiviteter som riksdagen ska genomföra 2018–2022 för att uppmärksamma dessa banbrytande händelser. Den förre talmannen Urban Ahlin fick ordförandeklubban och drev under sin tid 7 DEMOKRATINS FRAMTID som talman processen framåt med stor kraft och stort intresse. Det vill jag tacka honom för. Jag vill även rikta ett tack, för engagerade insatser, till kommitténs ledamöter och de tjänstemän inom Riksdagsförvalt- ningen som varit delaktiga i arbetet. Tidigt i processen väcktes ett förslag i kommittén om att engagera forskarsamhället och en idé om en antologi växte fram, med målet att granska hur vår demokrati mår i dag och de framtida utmaningar den står inför. Kommittén valde att engagera professor emeritus Sören Holmberg och docent Katarina Barrling som redaktörer. Dessa två valde därefter ut tio av landets främsta statsvetare, som sedan dess har arbetat självständigt med sina texter. Efter ett omfattande och intensivt arbete är antologin nu klar att presentera. Det sker den 17 december 2018, på dagen hundra år efter att riksdagen fattade sitt historiska principbeslut. Samtidigt som vi ska hylla dem som kämpade för demokratins full- ständiga genombrott i Sverige menar jag dock att vårt 100-årsfirande, liksom denna antologi, bör handla lika mycket om vår framtida demo- krati. Vi lever i en brytningstid. Vi ser att demokratin utmanas i vår omvärld men också i vårt eget land. Vi kan inte och får inte ta vår demokrati för given. Att värna demokrati, öppenhet och yttrandefri- het kräver kunskap och engagemang, inte bara hos politiskt förtroen- devalda, utan hos var och en av oss. Det är i ljuset av dessa krav som boken du nu håller i din hand ska läsas. Denna antologi är en viktig del av riksdagens högtidlighållande av demokratins införande. Det är min fasta övertygelse att den kommer att lämna viktiga bidrag även till den fortsatta debatten om hur nuva- rande och framtida generationer ska bevara och forma sin demokrati. Stockholm i oktober 2018. Andreas Norlén Talman i Sveriges riksdag Ordförande i Kommittén för riksdagens högtidlighållande av demokratins införande 8 FÖRFATTARPRESENTATIONER Författarpresentationer Katarina Barrling är docent i statskunskap vid Uppsala universitet och verksam vid Institutet för personal- och företagsutveckling (IPF). Hon disputerade 2004 på avhandlingen Partikulturer. Hennes forskning har huvudsakligen rört kulturella och socialpsykologiska aspekter av politik, särskilt i politiska partier. Hon har tjänstgjort som utskottsföredragande i Sveriges riksdag och haft uppdrag för bl.a. Axess, Svenska Dagbladet, Sveri- ges Radio och Sveriges Television. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universi- tet och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier. Han forskar om demokratins problem och demokratiska rättigheters gränser och innebörd, särskilt rösträtten. Han är författare eller medförfattare till tio böcker och till ett sextiotal artiklar, bokkapitel och rapporter, bland annat The Fron- tiers of Democracy. The Right to Vote and its Limits (2009), Politisk teori (2016, med Ulf Mörkenstam) och Självcensur, yttrandejämlikhet och yttran- defrihet (2016). Li Bennich-Björkman är skytteansk professor i vältalighet och statskun- skap vid Uppsala universitet. Hon har i snart 30 år undervisat i svensk poli- tik, jämförande politik och politisk sociologi och har handlett avhandlingar och uppsatser som spänt över partikulturer i den svenska riksdagen till sta- ten som marknadsplats i Kirgizistan. Hennes forskning har kretsat kring svensk och europeisk politik och historia, skapandets förutsättningar i aka- demisk forskning, utbildningspolitik, integration och exilens existens. År 2017 utkom boken Sörja ett liv, leva ett annat. Om flyktingens mörker och ljus, som sammanfattar 20 års forskning i populärvetenskaplig form. Den tilldelades Disapriset 2018 för bästa populärvetenskapliga bok. För närva- rande arbetar hon med boken Social infrastruktur och vägen till pluralism i västra Sovjet: Baltikum och Ukraina 1960–1995. 9 DEMOKRATINS FRAMTID Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon disputerade vid Uppsala universitet 2003 och har även varit verksam vid universitetet i Mannheim i Tyskland under flera år. Hennes forskning handlar framför allt om politiska partier och regeringsbildning, och hon har publicerat ett stort antal inflytelserika artiklar på området. Hon har nyligen publicerat en bok med titeln Political Parties, Parliaments and Legislative Speechmaking, och hon är en av medförfattarna till SNS Demo- kratirapport 2017. Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. Hon har vunnit flera priser för sin forskning, bland annat det prestigefulla Rudolf Wildenmann-priset som ges till en yngre forskare för bästa bidrag presenterat vid den europeiska konferensen ECPR Joint Sessions. Bäck är för närvarande ordförande i en av Vetenskapsrådets beredningsgrupper, och hon deltog som expert i Demokratiutredningen. Peter Esaiasson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning har huvudsakligen handlat om empirisk demokratiteori med särskild inriktning på det ibland förbisedda faktumet att demokratin kräver goda förlorare. Han har bland annat skrivit historien om de svenska valkampanjerna 1866–1988 och var en av de första inom svensk statsveten- skap att använda den experimentella metoden. Han är en av författarna till Metodpraktikan som varit och är huvudbok på en lång rad metodkurser, även i andra ämnen än statsvetenskap. Elisabeth Falk är masterstudent inom statsvetenskap vid Göteborgs universitet och anställd som biträdande forskare vid Valforskningspro- grammet. Hon medverkar i SOM-institutets senaste forskarantologi Sprickor i fasaden, där hon skriver om svenska folkets önskeregering och önskestatsminister. Hon är särskilt intresserad av opinionsbildning och jämställdhet. Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om kampen om regeringsmakten, regeringsavgångar, demokratisk representation samt politiska partiers och regeringars varie- rande möjligheter att förverkliga sin politik. Hellström leder bland annat projektet Party Government in Europe Database (PAGED), ett infra- strukturprojekt som bygger upp den mest omfattande databasen över den representativa demokratins centrala aktörer inom Europa: väljare, poli- tiska partier, parlament och regeringar. 10 FÖRFATTARPRESENTATIONER Sören Holmberg är professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien. Hans forskning är