Självständigt arbete 15 hp för kandidatexamen i landskapsvetenskap VT 2018 Flygsanden mellan 1700 och 1821 i det historiska kartmaterialet - en kartläggning över Kristianstadsslätten Amanda Kärrstedt Martin Rydiander Naturvetenskapliga fakulteten, avdelningen för miljö och biovetenskap. Författare Amanda Kärrstedt Martin Rydiander Titel Flygsanden mellan 1700 och 1821 i det historiska kartmaterialet, en kartläggning över Kristianstadsslätten Handledare Joachim Regnéll Examinator Magnus Thelaus Sammanfattning På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande inlandsdyner vilka är bildade genom sandflykt under historisk tid. Tidigare forskning kring sandflyktens mönster och processer har ofta använt historiska kartor som komplement till fältstudier, men det saknas ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. I denna undersökning har 68 stycken kartor med tillhörande akter analyserats motsvarande ett undersökningsområde om 784 km2. I 5 stycken kartor finns flygsandsfält markerade och i 15 stycken akter finns flygsand belagda. Samtliga flygsandsfält har digitaliserats i GIS och deras samlade areal beräknats till 13 km2. Efter analys av de storskaliga kartorna vilka sträckte sig mellan 1694–1828 visade det sig att sandflykten troligtvis var på uppgång i slutet av 1600-talet, når sin kulmen på andra hälften av 1700-talet för att sedan avta och dämpas med hjälp av furuplanteringar under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Slutligen stödjer analysen av kartor och akter att det är åkerbruk i kombination med sydvästliga vindar som är huvudorsakerna till sandflykten. Vid jämförelse med tidigare forskning konstaterades följande; i dagsläget finns inget konkret svar på varför sandflykten anträder. Snarare kan det likna en kedja av olika händelser, både kultur- och naturbetingade, som trycker på startknappen samtidigt. Ämnesord Flygsand, sandflykt, tall, tallplantering, historiska kartor, inlandsdyn, landskapsvetenskap Innehåll Förord .................................................................................................................................. 1 1 Inledning ........................................................................................................................... 2 1.1 Syfte och frågeställningar ..................................................................................... 3 2 Bakgrund .......................................................................................................................... 4 2.1 Dyner i Sverige .......................................................................................................... 4 2.2 Landskapsanalys ........................................................................................................ 6 2.3 Tidigare forskning ..................................................................................................... 8 3 Metod och material ......................................................................................................... 14 3.1 Bakgrund ................................................................................................................. 14 3.2 Historiska kartor ...................................................................................................... 15 3.3 Kartanalys ................................................................................................................ 17 3.4 ArcMap 10.1 ............................................................................................................ 18 3.5 Excel ........................................................................................................................ 18 3. 6 Avgränsning i tid och rum ...................................................................................... 19 3.7 Källkritisk och metodik ........................................................................................... 19 4 Resultat ........................................................................................................................... 20 5 Diskussion ...................................................................................................................... 65 6 Slutsatser ........................................................................................................................ 71 7 Forskningsfrågor för framtiden ...................................................................................... 71 8 Referenser ....................................................................................................................... 73 8.1 Litteratur .................................................................................................................. 73 8.2 Kartor ....................................................................................................................... 74 9 Bilagor ............................................................................................................................ 76 Förord Det var först under geologikursen som vi fick upp ögonen på sandflyktens förödande påverkan på Kristianstadsslätten men samtidigt vad den kunde skapa för fantastiska element i landskapet. Under ett besök på Vittskövle driva fångads vårt intresse för dessa starka eoliska krafter och tanken till ett examensarbete föddes. Tanken blev verklighet och examensarbetet påbörjades och efter att arbetet färdigställts finns det flertalet personer som vi skulle vilja tacka. Tack Henrik Svensson för synnerligen snabba svar på våra frågor om de historiska texterna och dess tolkning. Tack Sten Skansjö för korrigering av vår transkribering. Tack Nils Wallin för feedback över våra kartor, synpunkter och tips. Tack Gärds härads hembygdsförening som varmt välkomnade oss att sitta hos er och skriva samt den snabba leveransen av Gärds Härads årsbok 1980. Ett stort tack till våra respektive, Malin för att ha hjälpt till med korrekturläsning och Jens för att ha hjälpt till med layout av manus. Men framförallt för att ni stått ut med att vi varit synnerligen inriktade på att skriva vårt examensarbete och kanske inte varit så närvarande hemma. Och sist men inte minst ett hjärtligt tack till vår handledare Joachim Regnéll som med stort engagemang kommit med flertalet goda råd och stor stöttning när så behövdes. Tillslut vill vi också understryka att båda varit lika delaktiga i samtliga moment i detta arbete. 1 1 Inledning På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande sanddyner. Dessa dyner ligger som långa, ståtliga element i landskapet bevuxna med höga tallar eller gräsvegetation. Sanddynerna är bildade genom sandflykt i historisk tid. Det visade kvartärgeologen Harald Agrell i sin undersökning Inlandsdyner på Kristianstadsslätten (Agrell 1980), östra Skåne samt i en sammanfattande artikel i Gärds härads årsbok (1980). Agrell studerade tio stycken inlandsdyner och med hjälp av fältstudier samt historiskt kartmaterial diskuterar han fram troliga processer till uppkomsten samt dynernas ålder. Genom att jämföra dynernas tvärprofil med fossila flygsandsfält menar Agrell att kombinationen av intensivare markanvändning samt starka öst-, västliga vindar varit av särskilt stor betydelse för dynernas bildande. Han behandlar även metoderna för att hindra sandflykten och understryker vikten av den bindande effekten av furuplanteringarna. Dessa furuplanteringar startar under den andra delen av 1700-talet men är som störst i början på 1800-talet. På 2000-talet har frågorna kring sandflyktens historia i tid och rum aktualiserats på nytt. Flera arbeten har gjorts om dynerna på Kristianstadsslätten och de flesta av dessa är studentarbeten från Högskolan Kristianstad och Lunds universitet som till exempel Stefan Perssons kandidatarbete Everöd och sanden (2008) som vi refererar till i arbetet. Men även omfattande undersökningar har gjorts för att se hur dessa inlandsdyner bildats. Forskare på instruktionen för fysisk geografi och ekosystemanalys i Lund behandlar ämnet med en inriktning på vindriktningar samt kvartärgeologen de Jong vars inriktning främst baseras på klimatförändringar. Biologen Öhman skriver också om ämnet i sin doktorsavhandling och menar att markanvändningen har en stor inverkan på dynbildningen (2012). Många av ovanstående forskare har använt sig av historiska kartor i någon form, men ingen har tagit ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. Detta tänkte vi råda bot på. 2 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt övergripande syfte är att inventera de tidigaste historiska kartorna från det 784 km2 stora undersökningsområde som Agrell använt sig av. Kartmaterialet består av geometriska avmätningar, inägodelningar, storskifteskartor samt enskifteskartor och samtliga är tagna från Lantmäteristyrelsens arkiv. Inledningsvis planerade vi att besvara följande frågor kring materialet: 1. Hur stor del av området täcks av materialet? 2. Hur stor är spridningen i tid mellan de olika kartorna? 3. I vilka och hur många kartor markeras sanddyner och sandflyktsområden? 4. I vilka och hur många akter beskriver sanddyner och sandflykt? 5. Hur stor areal har det digitaliserade sandflyktsområdet? 6. I vilka och hur många kartor markeras furu och furuplanteringar? 7. I vilka och hur många akter beskriver furu och furuplanteringar? 8. Hur stor areal furuplantering digitaliserade vi jämfört med Agrells kartläggning på den samma i sin undersökning 1980? Med dessa resultat på plats formulerade vi ytterligare några frågor. 1. I hur många akter finner vi misstankar om att det pågick sandflykt eller låg på gränsen att utveckla sandflykt? 2. Kan