Krigets salt Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid Kaiserfeld, Thomas 2009 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kaiserfeld, T. (2009). Krigets salt: Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid. (Stockholm Papers in the History and Philosophy of Technologiy ). Sekel Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Krigets salt Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid Krigets Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid KrigetsTHOMAS KAISERFELD salt Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid 4&,&- Denna bok publiceras med stöd av Vetenskapsrådet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden samt Kungl. Patriotiska Sällskapets understödsfond. Sekel Bokförlag Sylwanska huset Råbygatan 10 223 61 Lund © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2009 Stockholm Papers in the History and Philosophy of Technologiy TRITA-HOT 2061 ISSN 0349-2842 Omslag: Marianna Prieto Formgivning: I&J Omslagsbild: Ivan Aivazovsky, ”Viborgska gatloppet” Tryck: Printing House Pozkal, Polen ISBN 978-91-85767-42-7 Innehåll Tack 7 1. Inledning 9 Bielkes skrivelse 9 Forskningsmässiga utgångspunkter, syfte och frågeställningar 15 Avgränsningar och forskningsläge 26 Källor och disposition 29 2. Skattemilitär organisation 33 Organisationsformer och 1700-talets efterfrågan 33 Skattesystemet 45 Jordbrukets expansion 51 Krigskollegiums organisation 57 Ämbetsmännens ställning 59 Det politiska systemet 62 Tendenser i frihetstidens politiska beslutsfattande 68 Slutsatser 73 3. Utvidgningen av salpetersjuderiindelningsverket 77 Inledning 77 Indelningsförrättningar och topografi 79 Sekel Bokförlag Ett tillsättningsärende som effektivitetstävling 94 Sylwanska huset Reaktionerna i bondeståndet 103 Produktionsökning och kostnadskris 109 Råbygatan 10 Slutsatser 116 223 61 Lund 4. Salpeterlador som manufakturpolitik 121 Frihetstidens manufakturpolitik 121 Salpeterladorna i riksdagen 124 Premier för salpeterlador 131 Naturvetenskap och politik 141 Krigskollegiums instruktioner 1747 och avhandlingar i dess kölvatten 148 Kostnader 152 © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2009 Slutsatser 159 Stockholm Papers in the History and Philosophy of Technologiy 5. Diskussionerna om salpeter 163 Inledning 163 TRITA-HOT 2061 Bondeståndets framgångar 164 ISSN 0349-2842 Brelins belöning, lekmannaförslag och offentlig debatt 1769–1771 173 Omslag: Marianna Prieto Anckarströms försök 185 Formgivning: I&J Kemisterna tar över debatten 193 Fransk storsatsning 196 Omslagsbild: Ivan Aivazovsky, ”Viborgska gatloppet” Slutsatser 199 Tryck: Printing House Pozkal, Polen ISBN 978-91-85767-42-7 6. Salpetersjuderi indelningsverket avskaffas 203 Utredning, begränsning och nedläggning 203 Ekonomiska överväganden om salpeter under 1780-talets första hälft 216 En ny generation kemister 219 Instruktioner till allmogen 230 Det fortsatta politiska arbetet under karl johantiden 232 Slutsatser 240 7. Slutsatser 247 Den systematiska kunskapens betydelse 247 Anonyma tankar 251 Salpeterframställningen under karl johantiden och senare 256 Kriget om salpeter 259 Summary 261 Introduction 261 Organization for taxation and military needs 262 Expansion of the saltpetre boilers’ allotment system 265 Saltpetre barns as industrial policy 266 Discussions about saltpetre 268 Abolition of the saltpetre boilers’ allotment system 271 Conclusions 272 Källor och litteratur 275 Register 292 Tack umera är det allt annat än opportunt att publicera böcker på svenska Nför att redovisa forskningsprojekt. Idag skall vetenskapliga resultat istället presenteras i korta tidskriftsartiklar på engelska. Inte bara böcker av det här slaget blir allt sällsyntare. Detsamma gäller de förord som inleder dem. Det är synd, för här ges äntligen tillfälle att tacka alla de människor och miljöer som hjälpt till i det annars ofta ensamma arbetet. Framför andra har två personer varit viktiga för detta arbete. I början var det Anders Claréus som orienterade mig i frihetstidens politiska liv och som dessutom mycket frikostigt delade med sig av det material han så länge arbetat med. I slutet var det Arne Kaijser som läste igenom en första manusversion och kom med många värdefulla kommentarer som i sin tur ledde till en fullständig omarbetning av texten. Mellan hjälpen från Anders och Arne har många andra bistått mig. Här vill jag främst framhålla Mats Benner, Patrice Bret, Brenda J. Buchanan, Maria Cavallin Aijmer, Per Dahl, Anders Ekström, Jan Garnert, Jan Glete, Göran Hagberg, Bert Hall, Jonas Nordin, Rolf Sjöblom, Amy Slayton, Brett D. Steele, Marianne Strandin och Bengt Åhslund. Jag har även fått presen- tera arbetet på seminarier vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Göte borgs universitet samt motsvarande institution vid Uppsala universitet liksom vid Centre for the History of Science, Technology and Medicine vid universitetet i Manchester samt Program in Science, Technology, and Society vid Massachusetts Institute of Technology liksom Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid Kungl. Tekniska Högskolan. Till alla människor i dessa miljöer riktar jag mitt varmaste tack. De fel och brister som ändå återstår är mina egna. Forskningsarbetet som ligger till grund för den här studien har finansierats av Vetenskapsrådet och boken har tryckts med hjälp av bidrag från Stiftelsen Längmanska kulturfonden samt Kungl. Patriotiska Sällskapets understödsfond. 7 Men alla har inte varit inriktade på att hjälpa mig. På det privata planet har barnen Benjamin och Dahlia tack och lov gjort sitt bästa för att hindra arbetet. I dessa lägen och många andra har Cecilia sett till att jag ändå fått den tid jag behövt. Allt stöd i det vardagliga är värt mer än bara tack. 1. Inledning Salpetern, som är sielfva själen i Mordängelen Krutet, har nu för tiden blifvit så nödvändig vahra, så väl til at ödelägga [som till att] försvara, Carl Fredrich Lund, 1769 Bielkes skrivelse iksdagen 1746–1747 har gått till historien som en av de bråkigare. Stri- Rderna mellan de två politiska partierna – hattarna och mössorna – var osedvanligt hårda. Men de bitvis hätska partidebatterna hindrade inte att den hattdominerade riksdagen ändå kunde bistå en mössa med ganska för- näma förmåner för hans insatser till fäderneslandets fromma. Det handlade om mösspartisten och hovrättsrådet vid Åbo hovrätt, friherre Sten Bielke, som gjort sig känd som naturfilosof och tillsammans med bland andra Carl Linnæus hade grundat Kungl. Vetenskapsakademien några år tidigare. Inför riksdagens bergsdeputation, tillsatt för att hantera frågor om bergsbruket – landets viktigaste näring med sjuttio procent av exportvärdet vid denna tid – hävdade Bielke att han funnit ett nytt sätt att framställa alun och salpeter som inte krävde kokning och som därför kunde spara på veden.1 Alunframställningen var viktig eftersom alun behövdes som betningsme- del vid färgning av tyger, det vill säga för att fixera färgerna så att de inte blektes vid tvättning, av solljus eller luft. Alun användes också i garverierna liksom vid papperstillverkning. Än viktigare var salpeterframställningen, under 1700-talet central för landets väl och ve. Salpeter utgjorde nämligen huvudingrediensen i krut. Att framställa salpeter var en lång och komplicerad process. Den kväve- haltiga jorden som användes för salpeterframställning hämtades gärna under stallgolv eller från andra ställen där salpeterhalten kunde förutsättas vara hög, exempelvis bergsklyftor. Jorden blandades med vatten varpå blandningen silades. Ofta upprepades denna process så att samma vatten fick laka ur ytterligare jordmängder. Beroende på hur många gånger man lät samma 1 Riksarkivet, Bergsdeputationens akter 1746–1747, (R2888), 1705–1706 (14 mars 1747). 9 vatten laka ur jord fick man fram lut som kallades enkellut, dubbellut, ib- land till och med trippellut. Luten kokades sedan i stora kopparpannor. Här avskildes föroreningar. Lutens salpeterhalt prövades kontinuerligt genom att dropparna från en knivsegg som sänkts ned i luten iakttogs. Om dropparna blev hängande, liksom fastfrusna, var luten färdig. Ytterligare föroreningar skummades av eller sjönk till botten varefter luten tappades av och fick svalna. Under avsvalningen kristalliserade den oluttrade råsalpetern