STABILT Fina nyförvärv i Egon Magnusson och Leif Andersson Div VI Västbo vår höst Äntligen kunde Värnamo Södra lämna Finnvedsserien för gott, efter att i Reftele 16 14 1 1 70-16 29 3-7 3-3* 10 år åkt upp och ner mellan Div VI och div VII. Det blev en tuff start, eftersom man stötte på Reftele borta redan i premiä- 16 11 3 2 63-37 25 Värnamo Södra ren. Det blev 7-3 i baken, dessbättre klarade sig Södra sedan med endast Burseryd B 16 9 2 5 34-34 20 3-3 6-3* en förlust under resten av säsongen. Anderstorp B 16 8 1 7 46-50 17 3-2 5-2* Nyförvärvet, från IFK, Egon Magnusson visade sig vara ett gott kap. På sammanlagt 30 matcher gjorde han nämligen 45 mål . Han”missade” någ- Hestra 16 7 0 9 39-43 14 6-2* 5-2 ra seriematcher eftersom han inte blev spelklar förrän 25 maj. Unnaryd 16 5 1 10 23-41 11 4-2* 4-3 Ett B-lag var anmält till div VII Värnamogruppen, men tvingades dra sig ur innan serien började. Skeppshult B 16 5 1 10 18-40 11 5-1* 0-0 Västboås 16 3 4 9 19-39 10 6-1* 3-1 Forsheda 16 3 1 12 31-67 7 1-4 6-1* 17 tävlingsmatcher, 16 i serien + DM. 17: Karl-Erik Mann, Lars Svensson, Olle Johansson 16: Leif Andersson, Gillis Collbo 15: Ebbe Svensson 13: Egon Magnusson 11: Thomas Green, Rolf Croon 10: Gunnar Andersson (mv några matcher) Bo Johansson 8, Ove Gustavsson 8, Lars Hägglund 7, Arno Wider- berg 6, Per Lindström 5, Evert Svensson 4, Arne Lundberg 2, Ha-rald Johansson 2, Jan Grunditz 2, Ingvar Karlsson 1, Kjell Lingedahl. 1 Dennis Johansson och Sture Arvidsson var reserver i några matcher. Övriga seniorer som figurerade i träningsmatcher: Allan Törnqvist, SERIEFINAL Rolf Fastén, Roland Jarl, Josef Boaukas, Lennart Gyllensten, S Eriks 9 oktober spelades det seriefinal på Finnvedsvallen mellan Södra -son, P O Lindblad. och Reftele. Något av huvudperson blev domaren Holger Nordemark från Gnosjö. Bortalagets två första mål föregicks, enligt tidningsre- ferat av två solklara offsider, det rörde sig om 5-10 meter. Dessutom Liksom 1959, blev Forsheda får svåra i DM. På sin hemmaplan kun- blundade han för en Reftelestraff, när Olle Johansson vräkte omkull de man vinna med 4-2. Folke Malm två, samt Kennet Malm och Ivar en motståndare vid straffpunkten. Domaren drog ut det till en fri- Forslander nätade för FIF, Södramålen ombesörjdes av Gillis Collbo spark. Matchen var händelserik och slutade 3-3 (1-1). Målen (22 min) och KE Mann. 1-0 Lasse Svensson skott ribba in, (34) Bo Gunnarsson. 50 min Tho- Träningsmatcher:Vetlanda FF 1-3, Lanna 1-9, IFK Värnamo B mas Green på en stickare från Svensson, (58) 2-2 Åke Gun-narsson. 3-2, Hillerstorp 1-3, Västboås 9-2, IFK Värnamo B 1-4, Skillingaryd (70) 2-3 Bo Gunnarsson och 3-3 (75) Gunnar ”Mossle” Andersson på 1-4, Kulltorp 3-3, Lammhult 4-2, Bor 1-1, Ohsbruk 4-5, Kulltorp 1-3, ett sologenombrott. Enligt referatet var Reftele det några bättre laget Lammhult 3-2, Hillerstorp 5-3, Värnamokorpen 5-0, IFK Värnamo B 1 rent spelmässigt, så deras poäng var inte helt missvisande. -8, Ohsbruk 5-3, Dannäs 3-3, Forsån 6-2. När det gällde uppflyttning räknades bara A-lagsmatcherna, då såg KE Mann och Lars Svensson spelade samtliga 36 matcherna. tabellen ut så här i toppen Förutom Egon Magnusson 45, gjorde Lars Svensson, Gillis Collbo Reftele 10 8 1 1 42-14 17 och Rolf Kroon 13 mål. Gunnar Andersson och Thomas Green 8, Leif Värnamo Södra 10 7 1 2 41-26 15 Andersson 5, Ebbe Svensson 4, KE Mann och Bo Johansson 3, Även vid Södraseger med något mål i ”seriefinalen”, hade Reftele Roland Jarl och Lars Hägglund 2, samt ett mål av Harald Johansson, vunnit på bättre målskillnad. Vår förlust mot Forsheda med 1-4 låg PO Lindblad, Evert Svensson, Dennis Johansson och Josef Boau- oss i fatet under hela säsongen, dessutom vann Reftele med klara kos. 7-3 på sin hemmaplan. Egon Magnusson En av de absolut största profilerna i Värnamo Södra genom tiderna. Först som spelare under hela 60-talet. Han var en verkligt fruktad målskytt och gjorde totalt över 200 mål. Han gick tidigt med i styrelsen och var lagle- dare efter sin aktiva karri- är. Egon är även Vär- namo Södras heders- medlem nr 1. Innan han kom till oss spelade han i IFK Värna- När Värnamo Sporthal stod klar blev det ett stort lyft för idrottslivet i mo och Rydaholm. staden. Handbollen kom igång (genom Södra), Volleybollen blev bäst i landet under några år,och simningen skörde framgångar på SM-nivå. De gamla paradgrenarna boxning och brottning drog givet- vis också nytta av den nya ändamålsenliga anläggningen. ÄNNU EN SERIESEGER Södra avancerade till femman Div VI Västbo vår höst V Södra var totalt sett ganska överlägsna, 6 poäng före Hillerstorp, men Värnamo Södra 18 15 1 2 72-31 31 när det gällde uppflyttning var det bara A-lagsmatcherna som räknades. Det innebar att Dannäs länge ”ledde” serien, eftersom Södra under våren Hillerstorp 18 11 3 4 61-38 25 4-3* 4-1 förlorade mot både DSK och Kulltorp. I 11:e omgången möttes de två Dannäs 18 11 2 5 48-35 24 0-1 5-1* tätlagen på Finnvedsvallen. Hemmalaget vann både klart och rättvist med 5-1 (2-1). Kjell Svanholm gjorde tidigt 0-1, men Nils Sandahl kvitterade Anderstorp B 18 9 3 6 43-40 21 6-2* 6-3 ganska omgående. Egon Magnusson gjorde 2-1 strax innan paus. När Kulltorp 18 8 2 8 55-57 18 2-3 4-3* samme Egon sedan gjorde 3-1 i början på andra var saken klar. Sandahl Skeppshult B 18 7 2 9 42-53 16 7-2 4-1* och Lasse ”Smack” späddee på med ytterligare två mål. I sluttabellen, med bara A-lagsmatcher hamnade Värnamo Södra på 19 Västboås 18 6 4 8 27-40 16 4-1 4-2* poäng, medan Dannäs fick 17, för första gången var vi kvalificerade för Unnaryd 18 5 4 9 40-48 14 4-1* 1-1 Smålandsserien div I, eller division V. I DM fick endast lag som spelade i div IV eller högre delta ! Hestra 18 5 3 10 35-49 13 6-2 7-3* Burseryd B 18 0 2 16 21-54 2 w.o. 4-1 Spelade seriematcher: 18: Pelle Lindström, Karl-Erik Mann, Leif Andersson, Ebbe Svensson, Egon Magnusson 17: Ingemar Johansson, Lars Svens- son, Karl-Olof Pettersson 15: Gillis Collbo 11: Ingemar Söderqvist 10: Bernt Westergren Lars Hägglund (9), Rolf Kroon (9), Nils Sandahl (9), Reino Engström (7), Gunnar Andersson (2). En trupp på 16 spelare, som innebar kontinuitet, vilket också gav ett bra resultat. Egon Magnusson hade krutet torrt även detta år, totalt med tränings- matcherna gjorde han nämligen otroli- ga 69 mål (36 i serien). På behörigt avstånd kom Gillis Collbo med 18 och Lars Svensson 13. Träningsmatcher Bredaryd 5-5, Forsheda 11-2, Ohs- bruk 6-0, Nässjö B 7-2, Ljungby 2-4, IFK Värnamo B 5-1, Nässjö B 5-0, Landeryd 5-0, Bredaryd 5-8, Ljungby 0-6.I IFK B fanns Ingvar ”Spinken” Stående: Sture ”Biffen” Johansson”, Karl-Olof Pettersson, Lars ”Smack” Svensson, Leif Andersson, Alkemark med i de blåvitas lagupp- Egon Magnusson, Ebbe ”Knack” Svensson, Reino Engström, Nils Sandahl, Lennart ”Pille” Nilsson. ställning. Matchen mot Ljungby (2-4), Knästående: Ingemar Söderqvist, Ingemar ”Havla” Johansson, Pelle Lindström, Karl-Erik Mann, Gillis spelades i elljus ! Collbo. Ett levnadsöde ! Karl Lennart Skoglund, mer känd som ”Nacka” född på julafton 1929. En av svensk fotbolls mest legendomsusade spelare genom tiderna, förknippas oftast med Hammarby, men gjorde sin Allsvenska debut i AIK 1950. Blev efter ett återbud uttagen i det Presslag som mötte ”riktiga” landslaget den 18 maj på Råsunda. Det blev omedelbar succé, två mål och något så ovanligt som en seger för Pressens lag med 3-1. ”Putte” Koch tog ut Landslaget och var ju dessutom AIK:are, så Nacka kom med i VM-truppen till Brasilien. Debuten skedde i ”uppvärmningsmatchen” mot Holland, dessuto deltog Skoglund i tre av Sveriges 5 VM-matcher i Brasilien. 1958 var han tillbaka till hemma-VM, det blev 6 matcher och ett silver. Landslagskarriären avslutades sedan en höstkväll i Solna 1964, när ”Nacka” fick förtroendet att spela vy mot Polen, resultat 3-3. På hy fanns Roger Magnusson, sällan har väl Sverige haft två så dribblingsvilliga spelare samtidigt i ett lanslag. Totalt 11 landskamper, 1 mål. I Allsvenskan blev det 27 matcher, inget mål. Utöver matcherna i AIK, spelade han Allsvenskt för Hammarby 1965 och 67. Legendarisk är hans hemkomst till ”Bajen” 1964, då han i seriepremiären, efter ett par minuter, skruvade in en hörna, med höger utsida, i en div II-match. Sin storhetstid hade ”Nacka” i Inter på 50-talet. 1952/53 och 53/54 vann man ligan med Skoglund som förgrundsfigur. Efterhand dalade hans stjär- na i Italien, där han avslutade med spel i Sampdoria och Palermao. Privat ”lekte livet” i Milano, pengarna rullade in och Skoglund lät dem rulla ut lika snabbt. Att han omgav sig med dåliga rådgivare gjorde att han var ganska utblottad vid hemkomsten till Sverige 64. Det fanns gamla vänner som försökte hjälpa honom på fötter, men han svek dem alltid förr eller senare. Vid sin bortgång 1975 var han helt nedbruten. Staffan Thapper, som föreläste på Södras Föreningskonferens i Malmö 2009, sammanfattade ”Nackas” liv ganska bra.