HORSHAGA AVLOPPSRENINGSVERK BAKGRUND Skara byggde sitt och Sveriges första biologiska av- loppsreningsverk 1912, det ersattes 1935 med ett verk i Bernstorp. 1974 byggdes dagens avloppsre- ningsverk i Horshaga med mekanisk, biologisk och RENING AV AVLOPPSVATTEN Drivvattenpumparna för ejektorluftning ger även omrörning SLAMBEHANDLING kemisk rening. Avloppsreningsverket Horshaga har Avloppsreningsverket Horshaga renar avloppsvatten från tät- vid anoxiska processer i reaktorerna. Överskottsslammet pum- Primärslam samt återfört överskottsslam och kemslam tas ut från förse- utökats och byggts till ett antal gånger i takt med orterna Skara, Ardala, Axvall, Varnhem, Eggby och Ljungstorp, pas till aktivslam-systemet för inympning av nitrifierande -bak dimenteringen. Slammet förtjockas, rötas och avvattnas. Det avvattnade samhällets och industrins expansion och ökade re- även industriavloppsvatten kommer till Horshaga för rening. terier. Behandlat vatten leds till den kemiska reningen.En del slammet stabiliseras i vassbäddar eller används som anläggningsjord. ningskrav. av avloppsvattnet leds till anox-delen i ett aktivslam-system. MEKANISK RENING Inkommande avloppsvatten utnyttjas därmed som kolkälla vid SLAMFÖRTJOCKNING 1982 kompletterades verket med biobäddar. Den mekaniska reningen syftar till alt avskilja grövre förore- denitrifieringen i anox-delen. Efter anox-delen följer en ox-del Slammet föravvattnas mekaniskt i en Turbodrainer, typ silbandspress. ningar och fasta partiklar i avloppsvattnet. Rensavskiljning sker som således är luftad. Returslam pumpas från den efterföljan- Till slammet tillsätts polymer som förtjockningsmedel. Det förtjockade 1995 byggdes försedimentering och anox- på pumpstationen Bernstorp, med två fingaller. På Horshaga de mellansedimenteringen till ox-delen. Överskottsslam tas ut slammet transporteras vidare till rötkammaren. volymer för kväverening. nivåhöjs inkommande avloppsvatten med två snäckpumpar. från anox-delen och pumpas till försedimenteringen. Nitrifie- 1997 byggdes rötkammaren. Försedimenteringen är uppdelad i två parallella linjer. Efter för- rat avloppsvatten recirkuleras från oxdelen till anox-delen. Det BIOGAS sedimenteringen kan flödet delas upp i tre system för biologisk slamavskilda avloppsvattnet kan också pumpas till två parallella I rötkammaren sker nedbrytning av organiskt material och biogas bildas. 1999 installerades kraftvärmemotor samt behandling. biobäddar. Biobäddsmaterialet är av plast. Avloppsvattnet från Omrörning sker med en toppmonterad omrörare och uppvärmning av gas- och värmeanläggning. biobäddarna leds vidare till ox-delen i aktivslam-systemet. slammet sker med en utanförliggande värmeväxlare. Biogasen utnyttjas 2000 anlades vassbäddar för slammet som BIOLOGISK RENING för att driva en kraftmotor. Kraftmotorn ger el för internt bruk samt -vär bildas vid rening av avloppsvatten. I den biologiska reningen reduceras främst mängden syreför- KEMISK RENING me för uppvärmning av lokaler och rötkammare. Överskottsgas facklas. 2000 byggdes en SBR-anläggning för att rena brukande ämnen och kväve.En del av avloppsvattnet från förse- Efter den biologiska reningen leds avloppsvattnet till ett kemiskt rejektvattnet från vassbäddarna och en dimenteringen samt rejektvatten från vassbäddarna leds till en reningssteg för fosforreduktion. Det kemiska reningssteget är SLAMSILO del av det inkommande avloppsvattnet SBR-anläggning. Delflödet utnyttjas som kolkälla för reduktion uppdelat på två parallella linjer. I flockningsbassängerna tillsätts Det rötade slammet avvattnas i en Huber slamavvattnare och leds till av kväve i rejektvattnet. SBR-anläggningen innefattas av en -ut polyaluminiumklorid som fällningskemikalie. Flockarna avskiljs i slamsilo. jämningsbassäng för rejektvatten, två parallella SBR-reaktorer slutsedimenteringen och pumpas tillbaka till försedimentering- Sedan 1999 har Skara Energi AB ansvaret för vatten för satsvis behandling och en utjämningsbassäng för behandlat en. Det behandlade avloppsvattnet leds till Dofsan och vidare VASSBÄDDAR och avlopp i Skara kommun. Skara Energi AB distri- vatten. Syresättning i reaktorerna sker med ejektorluftare. via Flian och Lidan till Vänern. Slammet pumpas från slamlagret till vassbäddarna. Vassbäddarna består buerar även el, fjärrvärme och data i Skara. av ett tätskikt, dräneringsskikt och växtmedia. Skara Energi AB är helägt av Skara kommun. ANLÄGGNINGSFAKTA BIOBÄDD Formgivning: whdesign.se Formgivning: | TILL AVLOPP RECIPIENT FÖRSED. ANOX OX MELLANSED. FLOCKNINGSLUTSED. Fotograf: Claes-Jakobsson Claes-Jakobsson Fotograf: SBR REJEKTVATTEN SLAM VASSBÄDD MEKANISK MEKANISK FÖRAVVATTNARE RÖTKAMMARE AVVATTNARE SLAMSILO BELASTNING ANLÄGGNINGSDATA Dimensionerande anslutning 95.000 pe Försedimentering, yta 640 m2 Aktuell belastning ca 25.000 pe Aktiv slam, anox-volym 1170 m3 Dimensionerande flöde, Qdim 690 m3/h Aktiv slam, anox/ox-volym 1085 m3 Maximalt flöde, 2xQdim 1380 m3/h Aktiv slam, ox-volym 1700 m3 Flöde, medeldygn ca 7000 m3/d SBR-reaktorer, volym 1500+1500 m3 Biobäddar, volym 800+800 m3 UTSLÄPPSKRAV Mellansedimentering, yta 530 m2 BOD7, gränsvärde, årsmedel 10 mg/l Efterdenitrifikation 400 m3 Totalfosfor, gränsvärde, årsmedel 0,4 mg/l Slutsedimentering, yta 690 m2 Totalfosfor, riktvärde, månadsmedel 0,3 mg/l Rötkammare, volym 2000 m3 Totalkväve, riktvärde 20 mg/l Vassbäddar, antal 10 m3 Totalkväve, riktvärde 70 % Vassbäddar, aktiv yta 14 000 m2 Slammängd till vassbäddar, TS ca 120 ton/år S:A Norlings Gata 38, 532 88 Skara | Tel. 0511-321 00 | www.skaraenergi.se.