Främlingsbilder Om judar och judendom i medeltida danskt och svenskt kalkmåleri Viktoria Munck af Rosenschöld Handledare: Mats Roslund Inst. för arkeologi och antikens historia ARK 404, 2007 Lunds universitet Abstract This thesis deals with the Jewish motifs of the medieval mural paintings in Denmark and Sweden; the presences of the motifs are of interest considering that no Jews were allowed entry into Scandinavia at the time. The purpose of the thesis is to study the European influences in the medieval depiction of Jews and Judaism in the Danish and Swedish churches and the purpose for the production of the paintings. To this end, the Danish and Swedish mural paintings – as well as the medieval texts and motifs of Jews and Judaism that were used as source material – are studied with respect to the attitudes conveyed. The Danish and Swedish mural paintings are unevenly distributed both within the groups of motifs as wells as its chronological and geographical spread. The purpose of producing the anti-Semitic paintings was foremost to create an external enemy for Christianity to unite against. Evidence is presented that shows how European paintings and craftsmen have influenced the Danish and Swedish mural paintings in an anti-Semitic direction. Sökord: Kalkmåleri, ikonografi, judendom, kristendom, antisemitism, Josef, Judas, Kain, medeltida konst Tack till Mats Roslund, Barbro Sundnér, Cecilia Hildeman Sjölin, Erland Holmér, Maria Levin Per och lille Ossian Innehållsförteckning Inledning Syfte och problemformulering s.1 Metod och teori s.2 Källor och forskningshistorik s.3 Material Danskt och svenskt medeltida kalkmåleri s.6 Medeltida textkällor med bilder s.7 Den medeltida judendomen i Europa s.10 Analys och diskussion Judendom i kristna bilder s.16 Judehattar s.19 Judesuggan s.22 Ecclesia-Synagoga s.25 Josef s.28 Judas s.32 Kain s.34 Vem som har styrt motiven s.37 Resultat s.39 Sammanfattning s.43 Litteratur Tryckt s.44 Otryckt s.46 Bildförteckning s.46 Bilaga s.48 Inledning I danskt och svenskt kalkmåleri från 1100-1530-tal finns flera bilder av personer som framställs som judar eller som representanter för judendomen. En av dem är den nytestamentlige Josef som, främst i samband med Jesu födelse, ibland är framställd som kristen och ibland som jude. En annan är Judas Iskariot, lärjungen som förrådde Jesus och som mer eller mindre ofta är avbildad med mörka och osympatiska drag. Även Kain är ibland avbildad med liknande drag, till skillnad från hans bror Abel som har ljusa och milda drag, liksom Jesus. Några av dessa personer, och andra som ska föreställa judar, har ofta försetts med judehattar. Dessa hattar har en annorlunda form och färg än de kristnas hattar och skulle tidvis enligt lag bäras av judar för att hindra assimilation med kristna. Ett annat motiv som skiljer judendom och kristendom åt är Ecclesia-Synagogamotivet där de båda religionerna kontrasteras av t.ex. en ung och en gammal kvinna. Judesuggan är ett mer vulgärt motiv som i olika varianter visar en sugga som dias av judar. Dessa motiv eller figurer som förknippas med judendom är således skiftande, men gemensamt för dem är att de finns i en kristen kontext som framställer judendomen negativt. Syfte och problemformulering Trots att det i Skandinavien inte fanns judar tidigare än 1600-talet fanns det i kyrkorna framställningar av judar och judendom i kalkmåleriet innan dess. Några av bilderna framhåller det judiska genom en judehatt medan andra är grovt antisemitiska, vilket troligast beror på influenser från övriga Europa. Uppsatsens syfte är att se på vad som föranlett dessa bilder och frågeställningen blir således ”Hur har europeiska influenser påverkat framställandet av medeltida danska och svenska kyrkliga bilder föreställande judar och judendom?”. För att besvara frågan undersöks text- och bildkällor till de personer som representerar judendomen i kalkmåleriet. Därefter undersöks hur judar uppfattades av kyrkan under medeltiden. Detta för att analysera de judiska motiven i det danska och svenska kalkmåleriet. Bilderna behandlas även utifrån sin form och placering, och en diskussion följer om vem som har styrt motiven. 1 Metod och teori Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka medeltida samhällsinfluenser och idéströmningar är den närmast postprocessuell vad gäller arkeologisk tradition. Problemformuleringen ger inte utrymme för en absolut sanning utan ämnar istället leda till en kritisk diskussion som betonar medeltida kristna människors motiv och handlingar. Tidigare forskningsresultat inom andra arkeologiska traditioner och discipliner som konstvetenskap, teologi och historia, främst gällande kalkmåleri och kristen teologi, bearbetas för att sättas in i ett nytt sammanhang, nämligen uppsatsens syfte. För att hålla undersökningen inom ramarna för en postprocessuell kritisk diskussion eftersträvas självkritik och ett reflexivt betraktande. Tolkningen är central och grundar sig på materialet. Metoden är hermeneutisk då den bygger på helhet och delar, ur olika sammanhang plockas detaljer som sätts samman till andra sammanhang. Även om arkeologiska fynd och kalkmåleriet som undersöks i uppsatsen besitter objektiva fakta, bör tolkningen av det ses som tidspräglad och subjektiv då den styrs av undersökningens frågor och speciella utgångspunkter. Med andra ord uppfattas materialet olika i olika undersökningar beroende av både personliga uppfattningar och nya forskningsresultat kring materialet. Materialet i det här fallet utgörs främst av fotografier av kalkmåleri och forskningsresultat kring kalkmåleri och kring medeltidens judar i Europa, vilket behandlas i ett samspel mellan helhet och delar för att kunna dra slutsatser från en materialgrupp till en annan. Bilderna behandlas kvantitativt då en del av undersökningen avser att fastställa skillnader i antal bilder av vissa typer och hur de förekommer under en viss tid och inom ett visst geografiskt område. Bilderna behandlas även kvalitativt för att se på hur de judiska attributen framställs. Dessutom behandlas de komparativt då jämförelser mellan bilderna görs för att se på skillnader och samband som förhåller sig till hypotesen om att de danska och svenska bilderna som behandlas har påverkats av influenser från övriga Europa. Flera forskare som undersöker bilder tar stöd i Panofskys ikonografiska modell med tre nivåer där den första innebär att man beskriver vad man ser i bilden, den andra att man identifierar motiv, och den tredje att man letar efter den egentliga betydelsen i 2 bilden1. En fördel med modellen är att den underlättar en självkritisk hållning genom att den redan i den första nivån tydligt visar vilka uppfattningar som ligger till grund för hela tolkningen, dessutom underlättar modellen bildtolkningen över lag. En nackdel är att den riskerar göra tolkningarna entydiga och därför inte är lämplig på medeltida bilder som ofta präglas av flertydighet. Lena Liepe skriver om en konflikt som finns i betraktandet av bilder, nämligen vad bilden säger och på vad sätt bilden säger det2. Båda aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid tolkandet av bilderna. I denna undersökning fungerar Panofskys ikonografiska modell som en utgångspunkt i tolkningarna, det är svårt att göra tolkningar av bilder på andra sätt, men den följs inte närmare och redovisas inte i sina olika nivåer. Källor och forskningshistorik Hur judar och judendom avbildats i den medeltida kristna konsten har undersökts av ett flertal konstvetare och historiker tidigare, men motiven i den danska och svenska konsten kommenteras vanligtvis endast sporadiskt i samband med att medeltida konst, medeltida konstnärer, eller kyrkor undersökts. Ett undantag är en uppsats av Björn Miksch där han skriver om judar i medeltida svensk konst3. Men att bilder av judar framställdes i ett område där judar inte fanns, har inte problematiserats tidigare. Judendom i kristna medeltida bilder behandlas utförligt av Judith Vogt och Heinz Schreckenberg4. Isaiah Shachar har forskat kring just judesuggan och vad gäller tolkning 1 Se t.ex. Hildeman Sjölin, C. 2006. Bilden, texten och kyrkorummet. En studie av scener kring Jesu födelse och Kristoffermotivet i Sydskandinaviens medeltida kalkmåleri. Edition Arcana, Lund; Nordanskog, G. 2006. Föreställd Hedendom. Tidigmedeltida skandinaviska kyrkportar i forskning och historia. Lund. Om Panofskys ikonografiska modell, se t.ex. Laugerud, H., Danbolt, G., Aavitsland, K. B., Tegn, symbol og tolkning, Om forståelse og fortolkning av middelalderens bilder (red. Danbolt, G. & Laugerud, H. & Liepe, L.) Köpenhamn; Hatt, M. & Klonk, C. 2006. Art History, A critical introduction to its methods. Manchester. s.96-109. 2 Liepe, L. 2003. Att göra det förflutna främmande. Tegn, symbol og tolkning, Om forståelse og fortolkning av middelalderens bilder (red. Danbolt, G. & Laugerud, H. & Liepe, L.) Köpenhamn. s.179 och där anförd litteratur. 3 Miksch, B. 1998. Judar i medeltida svensk konst, En studie av judeframställningar i tre svenska medeltidsmålares verk. C-uppsats, Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet, Vt 1998. 4 Scheckenberg, H. 1991. Josephus in Early Christian Literature and Medieval Christian Art. Jewish Histography and Iconography in Early and Mediaval Christianity. (Scheckenberg, H. & Schubert, K. red.) Amsterdam; Schreckenberg, H. 1996. The Jews in Christian Art, An Illustrated History. London; 3 av medeltida konst har detta behandlats av ett flertal konstvetare, vilket märks i Tegn, symbol og tolkning, Om forståelse og fortolkning av middelalderens bilder med bl.a Lena Liepe, Henning Laugerud, Kersti