LIR.skrifter Daniel Enstedt, Göran Larsson & Ferdinando Sardella (red.) religionens varp och trasor En festskrift till Åke Sander LIR.skrifter Daniel Enstedt, Göran Larsson & Ferdinando Sardella (red.) Religionens varp och trasor. En festskrift till Åke Sander LIR.skrifter © LIR skrifter & författarna 2016 Tryck: Responstryck AB, Borås 2016 isbn: 978-91-88348-79-1 innehåll Daniel Enstedt, Göran Larsson, Ferdinando Sardella: Ingång 7 Sudha Sitharaman: Elephant in the Mirror – Religion in Contemporary India 11 Ferdinando Sardella: Phenomenology and Yoga in Åke Sander’s Early and Late Works 25 Ruby Sain: The Sociology of Hindu Religion 39 Rajani Ranjan Jha: Ombudsman in a Non-Western Context – A Study of India’s Federal Ombudsman Enactment 45 Rana P. B. Singh & Pravin S. Rana: Heritagescapes of India – Contemporary Scenario and Programmes for Conservation 65 Asha Mukherjee: Globalization – Dynamics and the East-West Dichotomy 79 Jessica Moberg: Spiritualistisk bevisföring i ny tappning – Omvändelseberättelser och redigeringstekniker i Det okända 97 Göran Larsson: Kalifatet som inte blev som man hade tänkt sig – De som lämnar Islamiska staten 109 Ingemar Karlsson: The Political Crisis in Syria – A report from the Swedish embassy in Damascus dated June 5 1980 121 Daniel Enstedt: Islamiska staten, hijrah och jiha¯d – Religionsbeteendevetenskapliga perspektiv 131 Clemens Cavallin: Applied Religious Studies – Four Ideal Types 147 Henrik Bogdan: Advaita Vedanta and Occultism – The Case of Kenneth Grant (1924–2011) 167 Daniel Andersson: Pilgrimen 179 Carl Martin Allwood: Localism in Hinduism – Alain Daniélou’s description of the caste system in the light of conclusions in cognitive psychology and social science 191 Chitaranjan Das Adhikary & Ashok K. Kaul: Religious Resurgence – A Derivative Discourse 203 ingång Med denna samling artiklar vill vi uppmärksamma och uttrycka vår tacksamhet gentemot vår kollega och vän professor Åke Sander. Ge- nom sin omfattande och allsidiga forskning är jubilaren överlag svår att avgränsa och han är därför besvärlig att placera in i några enkla kategorier, genres eller akademiska fack. Medan vissa ser en spretighet och yvighet i detta förhållningssätt är det enligt oss snarast ett uttryck för både nyfikenhet och en öppenhet inför vetenskapens möjligheter och begränsningar. Detta karaktärsdrag har tagit Sander till så varie- rande områden som filosofi – speciellt inom fenomenologins område – migrationsforskning, beteendevetenskap och fältforskning. Hans ny- fikenhet startade i en förundran inför den fenomenologiska forskning som framför allt har förknippats med den tyske filosofen Edmund E. Husserl (1859–1938). Åke disputerade 1988 inom området praktisk filosofi på avhandlingen En tro – en livsvärld: en fenomenologisk un- dersökning av religiös erfarenhet, religiöst medvetande och deras roller i livsvärldskonstitutionen. Vid tidpunkten för disputationen fanns en koppling mellan den unga religionsvetenskapliga institutionen och den något äldre filosofiska institutionen. Vid den förstnämnda institutionen blev Åke sedermera lektor i tros- och livsåskådningsvetenskap för att sedan bli professor i religionsbeteendevetenskap. För oss redaktörer, samt för flera av bidragsgivarna i denna festskrift (med undantag för Carl Martin Allwood och Ingemar Karlsson), var det vid den religions- vetenskapliga institutionen som vi kom att stifta bekantskap med Åkes innovativa och i vissa fall provocerande synsätt på både forskning och undervisning. Ja, till och med på livet i stort! 7 Från början av 1980-talet och fram till dags dato har en viktig del av Åkes forskning kommit att handla om migration, integration och kultur möten samt religiösa förändringsprocesser; inte minst med in- riktning mot islam och muslimer i Sverige och Europa. Tillsammans med internationella forskare som till exempel Stefano Allievi, Jørgen S. Nielsen, P. S. van Koningsveld, John Rex, Jan Hjärnø och Jochen Blaschke kom Åke att lägga grunden för det som idag betraktas som studiet av islam och muslimer i Europa. Inom detta forskningsområde har Åke publicerat ett flertal klassiska texter som kan anses vara pion- järstudier. I relation till dessa och likande områden byggde Åke upp forskningscentret Kulturkontakt och Internationell Migration (KIM) vid Göteborgs universitet. Förutom att lägga en grund till studiet av is- lam och muslimer kom detta institut, och inte minst dess föreståndare, att bidra med en solid forskning inom området för etnicitet och migra- tion (det som sedan har kommit att få namnet IMER-forskning). Vid sidan av den akademiska forskningen kom KIM också att bli en viktig mötespunkt mellan akademin och praktiker som arbetade med frågor som rörde kulturmöten, integration, mångfald och diskriminering. Flera av de rapporter som publicerades vid KIM kan sägas motsvara det som vi idag kallar för uppdragsforskning eller samverkan med det omgivande samhället (tredje uppgiften). Även inom området religionsbeteendevetenskap – det vill säga reli- gionspsykologi och religionssociologi – har Åkes mångfacetterade vetenskapliga intresse kommit till uttryck. För oss som under många år har deltagit i olika akademiska sammanhang med jubilaren – först som studenter, sedan som doktorander och sedermera kollegor – står det klart att vissa mönster återkommer som ofta handlar om att sätta vetenskapens gränser på prov. En i grunden prövande, vetenskapsteore- tisk förankrad attityd till lärande, utbildning och forskning har präglat Åkes gärning inom akademin. Det har också inneburit att han inte har svurit sig till en religionsbeteendevetenskaplig teoribildning eller me- tod, utan istället uppvisar en genuin öppenhet inför såväl fältbaserade undersökningar, kvantitativa enkätstudier, biologiskt förankrad kog- nitionsvetenskap och psykoanalys samt globaliseringsteorier och den religiösa erfarenhetens psykologi. Det finns emellertid en vurm för en mer empiriskt förankrad forskning, där Åke allt som oftast betonar vikten av fältstudier, människors erfarenheter och livsberättelser. Hans engagemang i det vetenskapliga arbetet utmärks av en många gånger medryckande framåtrörelse, vilket också är tydligt i undervisnings- situationer där det yttersta målet sällan tycks vara att studenterna ska kunna ”rätt” saker utan istället aktiveras och rustas för att själva kun- na forska, argumentera och analysera. Inte sällan sker detta genom att 8 utmana och provocera vanemässigt tänkande, för att på så vis osäkra tillvaron och skapa utrymme för att ompröva invanda mönster. Den som har rest med Åke har ofta fått utstå både prövningar och roliga stunder. Förutom en nyfikenhet som ofta kommer till uttryck i både vetgiriga och vassa synpunkter på konferensbidrag eller forskare som inte har lyckats att förklara hur de tänker eller hur de har gått tillväga har han en stor social kompetens. Kontakter knyts lätt med andra människor och samtidigt som vissa kan bli stötta av hårda men välmenande synpunkter när det gäller forskning, blir andra nyfikna och fascinerade över Åkes berättelser om strapatsrika resor i Indien och an- dra världsdelar. Vem kan inte låta bli att fångas när någon berättar om hur man bilar till Afghanistan genom Iran eller hur man grillade orm till middag i Sudan eller hur nyplockad och solmogen mango smakar i Afrika. Efter dessa exotiska utsvävningar kan han på samma lättsamma sätt berätta hur han har spelat golf i Sverige eller hur sen han har varit med att lägga i båten inför sommaren. På resor framkommer också hur många kontakter och vänner Åke har runt om i världen. För oss inne- bär dessa kontakter ett stort ansvar och vi har ett arv att förvalta om vi skall kunna leva upp till jubilarens tempo och förväntningar. Åke har länge visat ett stort intresse för Indien och inte minst för Varanasi, som i stort sett inrymmer alla världens religioner och är en av hinduernas heligaste städer. I Varanasi knöts kontakter med Banaras Hindu University (BHU), som grundades 1916, och under 2000-talet reste han dit med studenter för att utföra fältarbete, besöka tempel och närvara på skräddasydda föreläsningar med BHU. I boken India on my mind, som redigerades tillsammans med kollegan Daniel Andersson, samlades texter från studenter som hade deltagit på resorna. I denna bok ger studenterna uttryck för sin förundran (och ibland förvirring), men uppvisade även en stor fascination för det stora landet i Sydasien. I mötet med en urgammal, men högst levande, religion fick de sätta sina akademiska kunskaper på prov. Åke har ofta framhållit att en religionsvetare bör lära sig att verklig- heten är mycket mer mångfasetterad än vad böckerna ger sken av och att studier av religion engagerar alla sinnen. Studiet av levande religion kräver såväl närvaro och praktiska färdigheter som en djup förståelse av den religiösa utövaren. Indiens enorma religiösa mångfald visade sig i ett sådant avseende vara ett tacksamt område för religionsveten- skapliga studier. Gradvis fick engagemanget för Indien en fastare form. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs uni- versitet kunde utöka sin närvaro genom medel från International Of- fice, vilket gjorde det möjligt att underteckna ett avtal om ett student-, lärar- och forskarutbyte med Banaras Hindu University i 2008. Genom 9 stöd från STINT kunde han dessutom medverka till att knyta kontak- ter med Jadavpur University i Kolkata och aktivt bidra till att utveckla religionsvetenskap i Indien, som idag befinner sig i en uppbyggnadsfas. På senare tid har även kontakten med Pondicherry University i Syd- indien förstärkts