Sjuttonhundratal 2009 JONAS NORDIN: Inledning | 3 PASI IHALAINEN: Introduction | 5 MARTIN OLIN: Tessinarna i Venedig | 7 KRISTINA FJELKESTAM: Den sentimentala romanen och kampen om medborgarskap: Rousseaus Julie och Staëls Delphine | 22 TIMO KAITARO: « Manuscrit de Mr Dangicourt » : système métaphysique néantiste d’un disciple de Leibniz | 40 LIISA STEINBY: The Rehabilitation of Myth: Enlightenment and Romanticism in Johann Gottfried Herder’s Vom Geist der Ebräischen Poesie | 54 VILLE LÄHDE: Rousseau’s Natural Man as the Critic of Urbanised Society | 80 MEDDELANDEN: JONAS NORDIN: Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovför- täringsräkenskaperna. 96 AVHANDLINGAR: JOHANNA AMINOFF-WINBERG, På flykt i eget land: internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget, anm. av Peter Ericsson. 102; KARL AXELSSON, The Sublime: Precursors and British Eighteenth-Century Conceptions, rev. by Mats Malm. 103; ROBERT CALLERGÅRD, An Essay on Thomas Reid’s Philosophy of Science, anm. av Andreas Hellerstedt. 107; ELISABET GÖRANSSON, Letters of a Learned Lady: Sophia Elisabeth Brenner’s Correspondence, with an Edition of her Letters to and from Otto Sperling the Younger, rev. by Elena Dahlberg. 108; MATS HAYEN, Stadens puls: en tidsgeografisk studie av hushåll och vardagsliv i Stockholm, 1760–1830, anm. av Jessica Parland-von Essen. 110; JON HELGASON, Hjärtats skrifter: en brevkulturs uttryck i korrespondensen mellan Anna Louisa Karsch och Johann Wilhelm Ludwig Gleim, Tilda Maria Forselius. 111; BENNY JACOBSSON, Den sjunde världsdelen: västgötar och Västergötland 1646–1771: en identitetshistoria, anm. Peter Sjökvist. 115; NINA JAVETTE KOEFOED, Besovede kvindfolk og ukærlige barnefædre: køn, ret og sædelighed i 1700-tallets Danmark, anm. av Marie Lindstedt Cronberg. 116; MARIE LÖWENDAHL, Min allrabästa och ömmaste vän! Kvinnors brevskrivning under svenskt 1700-tal, anm. av Agneta Helmius. 118; ERIK MAGNUSSON, Gränsöverskridande koordination: syntaktisk förändring i äldre svenska, anm. av David Håkansson. 120; SOILI-MARIA OLLI, Visioner av världen: hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680–1789, anm. av Mikael Pettersson. 121; ODILE RICHARD-PAUCHET, Diderot dans les Lettres à Sophie Volland : une esthétique épistolaire, anm. av Sven Björkman. 125; HEDVIG SCHÖNBÄCK, De svenska städernas begravningsplatser 1770–1830: arkitektur, sanitet och det sociala rummet, anm. av Gunnar Broberg. 127; HENRIKA TANDEFELT, Konsten att härska: Gustaf III inför sina undersåtar, anm. av Patrik Winton. 130; FREDRIK THISNER, Militärstatens arvegods: officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark ca 1720–1800, anm. av Ville Sarkamo. 133 LITTERATUR: MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (RED.), Scripts of Kingship: Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution, anm. av Patrik Lundell. 135; BRITTA ANDERSEN & PERNILLE ROHOLT (RED.), Byens adelsgårde og palæer: Norden 1720 –1800, anm. av Sabrina Norlander Eliasson. 136; JAN ANDERSEN, Poul Hansen Egede – en grønlandsforsker i 1700-tallet, anm. av Allan Sortkær. 137; MICHAEL BREGNSBO, Caroline Mathilde: magt och skæbne, anm. av Mikael Alm. 139; ANNE ERIKSEN, ANDERS JOHANSEN, SIV ELLEN KRAFT & ERLING SANDMO (RED.), Kulturanalyse: en teksthistorie, anm. av Gunnar Broberg. 140; ANNE ERIKSEN, Topografenes verden: fornminner og fortidsforståelse, anm. av Mattias Legnér. 141; JOHN PETER COLLETT & BÅRD FRYDENLUND (RED.), Christianias handelspatrisiat: en elite i 1700-tallets Norge, anm. av Ernst Bjerke. 142; JENS GLEBE-MØLLER, Struensees vej till Skafottet: fornuft og åbenbaring i Oplysningstiden, anm. av David Hallbeck. 143; JOHNNY HAGBERG (RED.), Jesper Swedberg – en antologi, anm. av Inge Jonsson. 144; CLAS FREDRIK HORNSTEDT, Brev från Batavia: en resa till Ostindien 1782–1786, anm. av David Dunér. 146; PASI IHALAINEN, Protestant nations redefined: Changing perceptions of national identity in the rhetoric of the English, Dutch and Swedish public churches, 1685–1772, anm. av Carola Nordbäck. 147; KIRSI VAINIO-KORHONEN, Sophie Creutzin aika: aateliselämää 1700- luvun Suomessa, och Carina Burman, Den finländska Sapfo: Catharina Charlotta Swedenmarcks liv och verk, anm. av Henrika Tandefelt. 152; ELLEN KREFTING & ANNE BEATE MAURSETH (RED.), Mennesket: arven fra opplysningstiden, anm. av Christine Quarfood. 153; JÜRGEN LUH, Kriegskunst in Europa 1650–1800, anm. av Oskar Sjöström. 155; KÄRIN NICKELSEN, Draughtsmen, Botanists and Nature: the Construction of Eighteenth-Century Botanical Illustrations, anm. av Gunilla Törnvall. 156; MAGNUS OLAUSSON (RED.), Alexander Roslin, anm. av Margareta Nisser-Dalman. 157; CARL RENMARCK, Plurima Lingvæ Gothicæ Rudera, anm. av Lars Holm. 158; EDVARD CARLESON & CARL FREDRIK VON HÖPKEN, Beskrifning öfwer resan till Ephesus och Scalanova, anm. av Joachim Östlund. 160; HELENE SCHMITZ, NILS UDDENBERG & PIA ÖSTENSSON, System och passion: Linné och drömmen om Naturens ordning, anm. av Kenneth Nyberg. 160; J. E. O. SCREEN, The Army in Finland During the Last Decades of Swedish Rule (1770–1809), anm. av Jyrki Paasikoski. 162; THORD SILVERBARK, Doktor Hasselquists resa: Linnélärjungen i Mellersta Östern 1749–1752, anm. av Andreas Hellerstedt. 163; JYRKI SIUKONEN, Mies palavassa hatussa: professori Johan Welinin maailma, anm. av Päivi Maria Pihlaja. 164; ANDRÉ SWANSTRÖM, Mystiker, präster och väckelsens arvingar: studier kring den österbottniska separatismen, anm. av Harry Lenhammar. 165; JANIKE SVERDRUP UGELSTAD, Thi han blev en kunstmaler: Peder Aadnes og hans billedverden, anm. av Camilla Christin Nedreaas Haukedal. 166; WILLIAM URBAN, Bayonets for Hire: Mercenaries at War, 1550–1789, anm. av Oskar Sjöström. 170 MEDVERKANDE. 172 Inledning Jonas Nordin Under en formmässig likhet kommer läsare av tidigare volymer att notera betydelsefulla förändringar i årets utgåva av Sjuttonhundratal. I förra årgången aviserades att den nor- diska profilen skulle stärkas genom ett regelrätt samarbete med de finska och de norska sällskapen för 1700-talsstudier. Jag har personligen sett det som naturligt och angelä- get att stärka kontakterna allmänt mellan de nordiska sällskapen och jag ser en gemen- sam publikationsverksamhet som ett av de effektivaste medlen för detta. Det är därför en glädje att med denna årgång av Sjuttonhundratal kunna presentera ett första steg mot utvidgat samarbete. Av olika skäl har vi tvingats genomföra utvidgningen etappvis och den bok ni har under ögonen ges ut av det svenska och det finska sällskapet. Denna samverkan har medfört avsevärda redaktionella förbättringar och vi har ännu förhopp- ningar om att kunna inkludera andra sällskap framöver. Som synes av denna volym betyder en nordisk inriktning inte en begränsning till vare sig nordiska ämnen eller språk. Vi har publicerat bidrag på många olika språk re- dan tidigare, men det har nu blivit en mer uttalad målsättning med årsskriften, vilket inte minst framgår av den nya undertiteln. Denna förändring kan verka avskräckande på somliga läsare, men vår förhoppning är att de flesta skall uppleva det som en posi- tiv utveckling att den nordiska 1700-talsforskningen kan göras tillgänglig i ett större internationellt sammanhang och att skribenterna själva ges större möjlighet att välja det språk de anser lämpligast att presentera sina rön på. Få lär ifrågasätta värdet med mångnationellt samarbete och mot sådan bakgrund är det också naturligt att ha en öppen attityd i språkfrågan. Vår ambition är att utan ämnesmässiga begränsningar pu- blicera högkvalitativ forskning om 1700-talet på skandinaviska språk, engelska, franska och tyska. Genom en bred recensionsavdelning vill vi informera om den bästa och den senaste 1700-talsforskningen inom och utom Norden. Redaktionen har en öppen och flexibel inställning till innehållet. Vi kommer att, som i flera av de tidigare årgångarna, fortsätta med särskilda temanummer, men vi tar också gärna emot fristående bidrag och välkomnar originalmanuskript från alla disci- 3 pliner och med alla inriktningar. Redaktionen emotser också recensionsexemplar av ny- utkommen litteratur om 1700-talet. Den tvärvetenskapliga profilen är något vi särskilt värnar om och denna volym innehåller uppsatser av en konstvetare, två litteraturvetare, en filosof samt en idéhistoriker. Medarbetarna i recensionsavdelningen kommer från ett brett spektrum av discipliner. Det är en händelse som ser ut som en tanke att det just år 2009 presenteras ett svensk–finskt samarbetsprojekt kring 1700-talsforskningen. Det är tvåhundra år sedan det gamla riket splittrades i två delar, men de bägge ländernas gemensamma historia tycks ha mött ett ökat intresse under senare år. Efter att de båda ländernas äldre histo- ria länge skrivits i parallella spår har det förmärkts nya tendenser som fört in kvalita- tivt nya element i 1700-talsforskningen och där inte minst ökad hänsyn tagits till det gamla rikets förutsättningar, sammansättning och gränser. I de följande uppsatserna syns inte mycket av just dessa frågor – forskningen styrs av sina egna intressen alldeles oberoende av jubileumsår. Men vi är mycket glada över att kunna presentera ett organ där svenska och finska 1700-talsforskare kan kommunicera med intresserade kolleger i bägge länderna och förhoppningsvis även nå ännu vidare kretsar. Jonas Nordin 4 Introduction to the new Nordic Yearbook and to the thematic Pasi Ihalainen section on eighteenth-century philosophy This volume of Sjuttonhundratal (‘The Eighteenth Century’ in Swedish) is the result of a proposal by the Swedish Society for Eighteenth-Century Studies to extend their Year- book