Säg ett ord så kommer vi! en egen teaterhistoria Gran, Ulf 2015 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Gran, U. (2015). Säg ett ord så kommer vi! en egen teaterhistoria. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 33). Litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 säg ett ord, så kommer vi! – en egen teaterhistoria Säg ett ord, så kommer vi! – en egen teaterhistoria ulf gran Språk- och litteraturcentrum: avdelningen för litteraturvetenskap absalon 33 Ulf Gran Innehåll Innehåll Österportsgatan 2 D 21128 Malmö [email protected] förord Förord 7 Av Ulf Gran har tidigare utgivits Med tolkning som nyckelord 11 Kriget – en snapphanepojkes berättelse (Monitorförlaget, 1996) Från Isis till iCloud Mostrarna, en malmöroman (Monitorförlaget, 2005) Kulturella minnesfigurationer i Väst 11 De åtta dödssynderna under senare delen av 1900-talet (2007) lärospån Översättning av Brechts Historier om herr K (Celanders förlag 2014) anders cullhed Debut 15 Ett fall för krigsrätten – en berättelse om det svenska fälttåget i Tyskland 1813–14 ur Clas Livijns synvinkel (Monitorförlaget 2014) Halvprofessionell debut 16 Lära sig hantverket 17 Erindringspalimpsester Ett steg ut 20 Wordsworth og Chateaubriand 27 Studentteater 23 lis møller Problem med instruktion 25 Absalons böcker kan beställas via Lunds universitet: Fattigteater 27 www.ht.lu.se/serie/absalon Talet och telefonen E-post: [email protected] Om Freuds historiska originalitet 37 Towards a poor theatre 32 sara danius För att hitta alla skriftserier inom humaniora Det efterföljansvärda 36 och teologi vid Lunds universitet, besök: Så födde berget en råtta 37 www.ht.lu.se/skriftserier Omfunktionering 38 Åke Hodell Fortsatt omfunktionerande 41 och dokumentkonstens Grafisk form och omslag: Johan Laserna Övningar 42 minnespraktiker 83 Omslagsbild: Ökat tryck 44 johan gardfors Tryck: Media-Tryck, Lund 2015 Gombrowicz 45 isbn 978-91-88396-???????????? En skugga, igen: det öppna slutet 48 issn 1102-5522 Backanterna 48 51 Brecht Fortsättning till elementarpjäser 99 53 Steg längre bort Liten digression om ”efterbehandling” 104 55 Bekräftelse, med en liten digression Hjärntvätt i komediform Det öppna slutet 105 57 Bekräftelse och tydlighet Från början studentteater 107 60 Johann Nepomuk Nestroy Det diskutablaste slutet 108 Personlighet uppspaltad 113 64 Berlin 66 Den unge Werthers nya lidanden, kvävda i Östtyskland In i vården 114 67 Backanterna på djupet Gamla förhållanden 118 67 Scappino Fram emot 80-talet 120 Slutet gott, allting gott 128 teatersällskapet proteus Ett annat slut 132 73 Pedagogiska variationer 74 Strindberg och människosyn 77 A propos Strindberg: om hans kärlekssyn mercuriusteatern Nygammal identitet 137 78 Läge på 70-talet Nånting bättre än döden hittar man överallt 139 78 Repertoar Annan självpresentation 142 83 Trivia Fattigdom och högfärd 143 Identitetslekar 147 86 Barnteater – elementarteater Försök att hitta en stjärna att följa 154 88 Vägen till elementarteater Olle Lind solo 156 91 Psykologisk inriktning Blixens apa 161 ”Spänd bågen är, stå ej i pilens väg” 163 91 Victoria Benedictsson 92 Historien om en soldat 95 ”Struensee var här” Mjussekaler 164 96 Plågsam seans En offenbachiad 164 98 Instängdhet Utvikning om medarbetare 165 170 För ungdom 170 För barn 171 Till minnet av Hippodromteatern 173 Svanesång 174 Samgång av tendenser och erfarenheter 179 Smitta och aids 181 Vad ni vill FÖRORD 183 ” … en evig fyrbåk/som skådar stormarna och står där oavvänd…” 183 Liten digression om ”verktrohet” 184 Kolonisering av Skaraborg 186 Vad är en glasruta här i världen? 186 En tolkad myt 188 Vägen till undergång 191 Vem tror på sagor? 194 ”Utan de döda var allt/ödsligt och mörkt och kallt” 195 Svea rikes vagga 197 Commedia dell’arte senare år 203 Utan makt, utan åskådare 209 Kafkas apa 216 Insceneringar 218 Tack Med tolkning som nyckelord Det är ej helt klart för mig varför jag velat skriva om mitt teaterliv, och lust att läsa om det måste vara sällsynt. Mot att skriva talar vidare, att mina bedrifter var kända bara lokalt (fast lokalt i hela Sydsverige) samt i teater- kretsar, och att det redan finns en avhandling om dem,Käket & Moralen, Teatersällskapet Proteus/Mercurius från studentteater till länsteater (Stock- holm 1997), författad av Sara Granath. Den är rik på fakta och synpunkter. Emellertid är hennes huvudämne en analys av en fri grupp ur kultur- politisk synpunkt, och om konstnärlig utveckling finns mer att säga. Min grupp var otypisk, ville vara det, och gällde som det. Men man kan trilskas aldrig så mycket mot tidens trender, man befinner sig ändå mitt i tiden, och efteråt framträder kanske de tidstypiska linjerna särskilt tydligt hos dem som trodde att de skötte sig själva. Jag har tyckt det var lite roligt att nu se min ”karriär” i flygperspektiv, och den utgör trots allt exempel på något, som hade viss betydelse. Minnesbilderna är inriktade på tolkning och på arbetet med att skåde- spelarna skall tydligt meddela något till enskilda åskådare (aldrig en massa). Ett viktigt bisyfte är att leda uppmärksamhet till intressanta pjäser, som hör till europeisk repertoar men i Sverige är mer eller mindre försummade. Jag beskriver ibland också bearbetningar av dem; de utgår från största möjliga trohet mot upphovsmännen men kan sedan i all respektfullhet förhålla sig fritt. En viss förskjutning till kvinnligt perspektiv ägde rum. Men eftersom det mest gäller gångna tider, använder jag ordet skådespe- lare som generell beteckning men skådespelerska när det gäller en sådan. Jag berättar inte om applådåskor och blomsterkransar men oundvik- ligen smyger det in belåtenhet över ”framsteg” i regiarbetet. Ibland förkla- rar jag mig glad för en lyckad föreställning. Om de mindre lyckade vare här en gång för alla sagt att de säkert var fler än jag visste eller tyckte. Och att en teaterföreställning kan göra helt olika effekt beroende på vilken sittplats någon har och vilken kväll han råkat komma. Artisterna gör alla 11 förord upptänkliga rationella ansträngningar för att behaga och håller klappjakt efter svagheter, men det kvarstår alltid en mystisk faktor som avgör om tycke uppstår. U.G. LÄROSPÅN 12 Debut I gymnasiet på Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö hade jag som lärare i svenska lektor Allan Bergstrand, en spirituell entusiast. Eftersom det på den tiden inte fanns något läge mellan att – oberoende av deras klokhet eller galenskap – tyst respektera auktoriteterna och att grymt slita sönder enstaka förvirrade lärare eller vikarier, mötte Bergstrand aldrig kritik, men stötte i hemlighet många för huvudet genom att göra narr av högerns värderingar, ta öppet ställning mot nazismen innan Hitler förlorat kriget, och gärna dra fram ekivoka sidor av litteraturen. Han var också Shakespeare-översättare (en pjäs per år), teaterrecensent i den socialdemo- kratiska tidningen Arbetet och nordist. Det vore vackert men inte sant att säga, att han väckte mitt teaterintresse, för det blossade redan, men han måtte ha haft betydelse genom att bekräfta det som något naturligt. Jag njöt av hans lektioner utan att fullt inse vilken tur jag haft. Han favori- serade mig genom att på sina listor med uppsatsämnen alltid ha med ett, som gav mig möjlighet till ohämmat utlopp för tvärsäkra bedömningar av drama. Det var otänkbart att mucka, när denne man åtagit sig att arrangera ett behjärtansvärt jippo och beordrade mig att regissera andra elever i en en- aktare, som han fann väsentlig, Ingen står ensam, en motståndspjäs av Johan Borgen. Men jag hade under krigsåren låtit mig gripas av allergi mot propaganda i konsten, och möjligen var den lilla rättsinniga pjäsen också ett pekoral. Under instuderingen gjorde vi narr av känslofulla repliker. Uppsättningen var utan tvivel under all kritik. Bergstrand kommenterade den aldrig. Det kom ändå mycket lite folk till denna nordiska afton arrangerad av en föreläsningsförening i Borgar- skolans aula, en av Malmös olämpligaste scener. Många år efter insatsen i den norska frihetskampen svek jag lektor Bergstrand på allvar. Han hade översatt de flesta av Shakespeares pjäser, samt merparten av Molières, vilka också utgivits. Shakespeare var under 15 lärospån lärospån utgivning på Atlantis. Bergstrand hade hunnit med ungefär en tredjedel, dålig översättning av titeln Tre maa man vaere) föreföll utan belysning inte när han drabbades av blindhet. Han anförtrodde mig fortsättningen, och så roligt som avsett. jag skrev