6 av 10 medlemmar i facket har kvinnlig ordförande! en rapport om sammansättningen av fackförbundsstyrelser 2014-02-18 Med reservation för ev. ändringar. 2 Inledning Att kvinnor har ledande funktioner i samhället är en viktig indikator på hur jämställt samhället är. Det gäller i politiken där varvade listor varit en självklarhet för de flesta partier sedan länge. Näringslivet är ständigt jagade för att antalet kvinnor i bolagsstyrelserna inte ökar tillräckligt snabbt, hotet om en lagstiftning liknande den i Norge om kvotering hänger över näringslivet. Svenskt Näringsliv får emellertid en kvinnlig VD för andra gången, då Carola Lemne i år efterträder Urban Bäckström. Arbetsmarknadens parter har traditionellt varit manliga domäner. Det har varit män i rock och keps som styrt och ställt, inte minst i de fackliga organisationerna. Förhandlingarna om nya avtal fördes bakom stängda dörrar och gärna av män som inte bangade för återkommande nattmanglingar där krutrök och cigarettrök delade plats. Allt för förhandla fram kollektivavtal som innehöll löner och andra anställningsvillkor, gärna så detaljerat som möjligt. Men det ligger en del år bakåt i tiden. Numera förs förhandlingarna oftast mer disciplinerat och kvinnorna har fått en mer framskjuten plats. För inte så länge sedan leddes samtliga tre centralorganisationer på den fackliga sidan av kvinnor, då Eva Nordmark hade efterträtt Sture Nordh, Anna Ekström ännu inte hade efterträtts av Göran Arrius och Wanja Lundby Wedin fortfarande var ordförande för LO, innan Karl- Petter Thorwaldsson hade tagit över. Nu är det endast TCO som har en kvinnlig ordförande. Sedan länge är det på inget sätt sensationellt att ett fackförbund leds av en kvinnlig ordförande. Det är heller ingen större dramatik att en kvinna kan efterträdas av en man och vice versa. Hur vanligt är det att fackliga medlemmar har en kvinnlig ordförande? Hur har det gått med jämställdheten i fackförbundens styrelser? Vilka fackförbund har en jämn fördelning mellan män och kvinnor i styrelserna? Hur väl svarar ordföranden och styrelser mot medlemmarnas könsmässiga fördelning? Vi har undersökt hur det står till i fackförbundens styrelser. Vi har utgått från de 22 Saco-förbunden, de 14 TCO-förbunden (Farmaciförbundet tillhör sedan årsskiftet Unionen), de 14 LO-förbunden samt Ledarna, som är det enda riktigt stora fackförbundet som står utanför centralorganisationerna. Totalt blir det 51 fackförbund, med tillsammans omkring 2 850 000 medlemmar. Vid en undersökning av detta slag slår det en hur könsmässigt segregerad som den svenska arbetsmarknaden är. I inte mindre än 16 fackförbund består medlemsantalet till minst 80 % av det ena könet. Dessa 16 fackförbund har sammanlagt ca. 1 350 000 medlemmar, nästan hälften av det totala medlemsantalet i fackliga organisationer. Vi har använt oss av medlemssiffror som avser aktiva medlemmar, dvs. exkluderat pensionärer och studerandemedlemmar. I allt väsentligt bygger statistiken på situationen vid årsskiftet 2012/13. 3 Förbundsordföranden Av de 51 förbundsordförandena är 33 män och följaktligen 18 kvinnor. Ytligt sett ser det alltså ut som om männen fortfarande dominerar de ledande befattningarna i förbunden. 65 % av ordförandena är män. Men det är som sagt en ytlig betraktelse. Skärskådar vi situationen närmare finner vi att de två största förbunden, Unionen och Kommunal, leds av kvinnor, Cecilia Fahlberg och Annelie Nordström. Bara i dessa två förbund återfinns i stora drag en miljon medlemmar, varav omkring 600 000 kvinnor. Ytterligare två förbund, Lärarförbundet och Vision, där Eva-Lis Sirén och Annika Strandhäll är ordföranden, har över 100 000 medlemmar, Ledarna (Annika Elias) och Vårdförbundet (Sineva Ribeiro) är ytterligare två förbund med kvinnliga ordföranden och med medlemsantal strax under 100 000. Anders Ferbe, IF Metall, är ordförande för det fackförbund med flest medlemmar som leds av en manlig ordförande, med i runda tal 260 000 medlemmar. Sveriges Ingenjörer (Ulf Bengtsson), och Handels (Lars-Anders Häggström) redovisar medlemssiffror över 100 000. Byggnads (Johan Lindholm) och SEKO (Janne Rudén) är förbund med strax under 100 000. För att få en rättvisande beräkning av hur många som har en kvinnlig ordförande måste vi alltså ta hänsyn till hur många medlemmar förbunden har. Det ger en annorlunda bild än att bara räkna antalet kvinnliga och manliga ordföranden. Totalt har de 51 förbunden knappt 2,9 miljoner medlemmar, varav 1,5 miljoner kvinnor och 1,3 miljoner män. Redan där har vi ett uppseendeväckande, om än inte helt nytt, faktum, nämligen att fler kvinnor än män är medlemmar i de fackliga organisationerna. Om vi tar hänsyn till medlemsantalet får vi ett helt annat resultat än om vi bara räknar antalet kvinnliga och manliga ordföranden. Av samtliga medlemmar har 62 %, 6 av 10, kvinnlig ordförande. En minoritet 4 av 10 (38 %) har manlig ordförande. 4 Av de kvinnliga fackliga medlemmarna har 76 % kvinnlig ordförande, medan blott 24 % har manlig ordförande. 3 av 4 kvinnliga medlemmar har alltså en kvinna som ordförande i sitt fackförbund. Av de manliga fackliga medlemmarna har 55 % manlig ordförande och 45 % har kvinnlig ordförande. Valet av ordförande speglar i stor utsträckning fackförbundens medlemsstruktur. Det finns givetvis avvikelser från detta. Situationen kan också förändras på ett påtagligt sätt genom att en man efterträder en kvinna och vice versa. Sju fackförbund har vid den senaste förändringen växlat från en kvinnlig till en manlig ordförande: Handelsanställdas förbund, Journalistförbundet, Sveriges Arkitekter, Naturvetarna, Fysioterapeuterna, SULF och Lärarnas Riksförbund. I Handels, med en manlig ordförande, är två av tre medlemmar kvinnor. Handels har tidigare haft en kvinnlig ordförande, Ninel Jansson, men efterträddes redan 2005 av Lars Anders Häggström. Ett förbund, dominerat av kvinnor, är Fysioterapeuterna (tidigare Sjukgymnasterna). Där är 80 % av medlemmarna kvinnor. Fram till förra året hade man kvinnlig ordförande, då Stefan Jutterdal efterträdde Anna Hertting under 2013. Lärarnas Riksförbund med 69 % kvinnliga medlemmar hade till helt nyligen kvinnlig ordförande, men där tillträdde Bo Jansson efter Metta Fjelkner under förra året. Sveriges Farmacevtförbund som har 87 % (!) kvinnliga medlemmar, Sveriges Psykologförbund har 71 % kvinnliga medlemmar och Sveriges Veterinärförbund har 75 % kvinnliga medlemmar – samtliga dessa förbund har manlig ordförande. På motsvarande sätt finns det fackförbund som har kvinnlig ordförande trots att majoriteten av medlemmarna är män. Det största är Unionen som har 56 % manliga medlemmar, men har sin andra kvinnliga ordförande för närvarande. Det är för övrigt de enda två ordföranden som förbundet har haft sedan det bildades, Mari-Ann Krantz och Cecilia Fahlberg. Det lilla Trafik och Järnväg har 72 % manliga medlemmar, men leds av en kvinna, Ann- Charlott Juliusson. Polisförbundet har 71 % manliga medlemmar, med Lena Nitz som 5 ordförande. Ledarna har 65 % manliga medlemmar men har kvinnlig ordförande, Annika Elias. Det finns fackförbund med mycket ensidig könsmässig sammansättning. Sju fackförbund har minst 90 % av det ena könet bland sina medlemmar. Arbetsterapeuterna och Vårdförbundet har över 90 % kvinnor. Officersförbundet, Sveriges Reservofficersförbund, Byggnads, Elektrikerna och Målarna har mer än 90 % män. Samtliga dessa sju förbund leds också av en person från det dominerande könet. Totalt sett kan man alltså konstatera att förbundsordförandenas kön generellt sett mycket väl speglar sammansättningen bland medlemmarna. 6 7 Förbundsstyrelser Vi har undersökt fackförbundens styrelser och studerat hur många män och kvinnor som återfinns i styrelserna. Vi har i görligaste mån valt att ta med ordinarie ledamöter och avstå från att ta med suppleanter, personalrepresentanter och adjungerade ledamöter. Det ska i princip alltså vara kongressvalda, eller motsvarande, ledamöter i förbundsstyrelserna. Totalt finns det 587 ledamöter i de 51 fackförbundens styrelser. Av dessa är 343 män och 244 kvinnor. Det betyder att 58 % av styrelseledamöterna är män och 42 % är kvinnor. Fem fackförbund är helt enkönade. Arbetsterapeuterna har enbart kvinnor i styrelsen. Symf (ett TCO-förbund för yrkesmusiker), Byggnads, Elektrikerna och Målarna har enbart män i sina styrelser. Samtliga dessa förbund, utom Symf, har minst 90 % medlemmar av det ena könet. Frågan är då i vilken utsträckning förbundens styrelser motsvarar medlemmarna? I 35 fackförbund har styrelserna en likartad fördelning mellan män och kvinnor som fördelningen bland medlemmarna. Det gäller framför allt de förbund som har en väldigt sned fördelning på medlemmarna men det kan också gälla förbund som har en mycket jämn fördelning av medlemskåren. Både Journalistförbundet och Läkarförbundet har exempelvis en näst intill helt jämn könsfördelning bland medlemmarna och också lika många män som kvinnor i styrelserna. Det finns tre fackförbund som har en helt jämn fördelning mellan män och kvinnor i styrelserna, men där fördelningen bland medlemmarna är mycket ojämn, varför det är svårt att hävda att styrelserna motsvarar medlemskåren. Det gäller Vision, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Psykologförbund. Det omvända gäller för Fastighets som har en helt jämn fördelning bland medlemmarna men där hela fem av sex styrelseledamöter är män. De förbund i övrigt som har en styrelse som kraftigt avviker från fördelningen bland medlemmar är framför allt ett antal Saco-förbund: Jusek, SRAT, Civilekonomerna, Kyrkans Akademikerförbund, Naturvetarna, Sveriges Arkitekter, Sveriges