juridik och former i riksdagsarbetet riksdagens kanslis publikation 4/2015 juridik och former i riksdagsarbetet tredje omarbetade upplagan Mikael Hidén 4/2015 issn 1239–1638 isbn 978-951-53-3610-1 (inb.) isbn 978-951-53-3611-8 (pdf) Juridik och former i riksdagsarbetet Tredje omarbetade upplagan Mikael Hidén riksdagens kanslis publikation 4/2015 ISBN 978-951-53-3610-1 (inb.) ISBN 978-951-53-3611-8 (PDF) ISSN 1239-1638 EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2015 Förord Den sjätte delen av bokverket Suomen eduskunta 100 vuotta (Finlands riksdag 100 år) publicerades 2006 under titeln Miten eduskunta toimii (Så här fungerar riksdagen). Det inledande avsnittet av professorn i statsförfattningsrätt Mikael Hidén är en offent- ligrättslig betraktelse under rubriken Juridiikkaa ja muotoja eduskuntatyössä (Juridik och former i riksdagsarbetet). Presentationen innehöll rikligt med belysande informa- tion om riksdagens rutiner, den bakomliggande juridiken och övrig bakgrund. Därför ansågs det lämpligt att presentationen ska finnas tillgänglig på finska och svenska för dem som arbetar i riksdagen också i mer vardaglig och lättanvänd form än en festskrift. Dessa ”handboksversioner” av professor Hidéns forskning publicerades som en del av riksdagens kanslis publikationer hösten 2007. Under valperioden 2007−2011 gjordes ett flertal ändringar i regelverken som gäller riksdagens verksamhet. Vissa ändringar var betydande, andra begränsade sig endast till detaljer. På grund av den utveckling som skett ansågs det nödvändigt att genom en ny upplaga uppdatera professor Hidéns publikation från 2007. Den andra upplagan publi- cerades i serien Riksdagens kanslis publikationer våren 2011. Också under den valperiod som inleddes våren 2011 gjordes ett antal betydelsefulla författningsändringar som påverkade riksdagsarbetet. Den principiellt och praktiskt viktigaste reformen var sannolikt medborgarinitiativet, som efter en grundlagsändring och genom en särskild lag trädde i kraft våren 2012. Andra angelägna reformer gällde regleringen av riksdagsgruppernas arbete, ledamöternas anmälan av bindningar och regeringens berättelser till riksdagen. Till följd av dessa reformer och den betydande utveckling som skett i annan praxis har det ansetts angeläget att än en gång ge ut en uppdaterad upplaga av professor Hidéns handbok. I den upplaga som nu publiceras har det varit möjligt att följa med riksdagens verksamhet fram till slutet av riksmötet 2014. Jag vill tacka professor Hidén för hans oförtröttliga insatser för att hålla verket à jour med tiden. Jag vill också tacka riksdagens svenska byrå, som svarat för översättningen av verket, och alla andra som deltagit i redigeringsarbetet – samtliga involverade har skött sina uppgifter omsorgsfullt och skickligt. Samtidigt hoppas jag att publikationen i sin uppdaterade form fortfarande kommer att vara en praktisk informationskälla som är till nytta för såväl riksdagsledamöter som andra som arbetar i riksdagen. Riksdagen, september 2015 Seppo Tiitinen ISBN 978-951-53-3610-1 (inb.) Riksdagens generalsekreterare ISBN 978-951-53-3611-8 (PDF) ISSN 1239-1638 EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord .............................................................................................................................3 I REGLERINGEN AV RIKSDAGENS ORGANISATION OCH VERKSAMHET Bakgrunden till regleringssättet och regleringsnivån ......................................7 Tiden med 1906 års lantdagsordning ...............................................................7 Tiden med 1928 års lantdagsordning .............................................................11 Regleringen av riksdagens verksamhet enligt det nya grundlagssystemet .............................................................................................13 Tolkning och praxis ..........................................................................................17 II RIKSDAGENS ORGANISATION OCH ORGANISERING .......................19 Riksdagens konstituering efter riksdagsval ....................................................19 Fullmaktsgranskning ......................................................................................19 Första plenum och val av talmän ...................................................................21 Riksmötets öppnande .....................................................................................23 Val av utskott...................................................................................................24 Tillsättande av andra organ ...........................................................................28 Hur organisationen lever under valperioden ..................................................37 Organ som tillsätts oberoende av valperioderna ............................................40 Riksdagens justitieombudsman .......................................................................41 Av riksdagen valda ledamöter i riksrätten......................................................43 Generaldirektören för statens revisionsverk ...................................................43 Riksdagens generalsekreterare .......................................................................45 Riksdagens förvaltningsorganisation ...............................................................45 III VERKSAMHETSPERIODERNA OCH DERAS BETYDELSE .................47 Valperioder ........................................................................................................47 Urtima val ......................................................................................................47 Fyra år – med små variationer ......................................................................51 Riksmöte ............................................................................................................51 Avbrott i riksdagsarbetet ...............................................................................55 Kontinuitet i verksamheten ..............................................................................59 IV RIKSDAGSLEDAMOTENS STÄLLNING ..................................................64 Allmänt oberoende ............................................................................................64 Förbud mot imperativt mandat ......................................................................64 Andra bindningar och riksdagsgruppens roll ................................................65 Ledamotens rätt att sköta sitt uppdrag oförhindrad ......................................70 Oberoendet och de nya mutbestämmelserna .................................................71 Immunitetsarrangemang .................................................................................72 Allmänna synpunkter .....................................................................................72 Immunitet i uppdraget som riksdagsledamot ................................................73 Immunitet i andra situationer ........................................................................77 Ledamotsuppdragets fortbestånd ...................................................................81 Vissa lagstadgade situationer ........................................................................82 Möjlighet att få befrielse från uppdraget som riksdagsledamot ...................84 Möjligheten att skilja en riksdagsledamot från uppdraget och förklara att uppdraget upphört ....................................................................................86 Riksdagsledamöternas yttranderätt ...............................................................91 Rätten att tala fritt ..........................................................................................92 Skyldigheten att uppträda sakligt och värdigt .............................................100 Rätten att ta upp ärenden ...............................................................................103 Riksdagsledamöternas rätt att väcka motioner ...........................................103 Annan rätt att ta upp ärenden ......................................................................112 Jäv i uppdraget som riksdagsledamot ..........................................................116 Riksdagsledamöternas skyldigheter ..............................................................122 Skyldighet att ta emot uppgifter i anslutning till uppdraget som riksdagsledamot ...........................................................................................122 Skyldighet att anmäla valfinansiering .........................................................123 Skyldighet att redogöra för bindningar och förmåner .................................124 V DEN ALLMÄNNA LEDNINGEN AV RIKSDAGENS VERKSAMHET SOM STATSORGAN, TALMANSKONFERENSEN OCH TALMANNEN ......................................................................................129 Allmän och politisk styrning av riksdagens arbete – talmanskonferensens roll ............................................................................130 Den konkreta ledningen av plenararbetet – talmannens roll ................................................................................................134 Talmannen leder plenum ..............................................................................134 Talmannens andra uppgifter i riksdagen .....................................................137 VI ALLMÄNT OM BESLUTSPROCEDUREN ...............................................138 Riksdagens beslut fattas i plenum .................................................................138 Beredningstvång