Historisk Tidskrift för Finland 1 • 2005 Historisk Tidskrift Innehåll P e t e r A r o n s s o n: Bruk och missbruk av historien? .................................................................. 1 HistoriskTidskrift S v e r r e B a g g e: Middelalderens kirkehistorie i Skandinavia – ”bindestrekshistorie” eller samfunnshistorie? ...................................................................................................................... 17 H e n r i k a Ta n d e f e l t: Historia och myt i Gustaf III:s kungaroll .............................................. 44 FÖR FINLAND 1 • 2005 Te e m u R y y m i n: De som ga liv til det døde landet. Forestillinger om finskhetens historiske HTF kontinuitet ved Ishavskysten ...................................................................................................... 70 H e i k k i Y l i k a n g a s: Nyckelkällan till vinterkrigets historia ..................................................... 94 S e p p o H e n t i l ä: Historieforskningen i DDR kontrollerades av ”Sanningens ministerium” ...... 108 J a n L ö f s t r ö m: Om restitutioner .............................................................................................. 123 Granskningar Jukka Korpela: Viipurin linnaläänin synty. Viipurin läänin historia 2. Av O s s i K o k k o n e n ...... 143 Lars Johan Stiernstedt: Vår man i Rom. Av C h r i s t o f f e r H . E r i c s s o n ............................... 148 Detlef Jena: Katharina Pawlowna, Großfürstin von Russland – Königin von Württemberg. Av Pertti Luntinen .......................................................................................................... 152 Aki Rasilainen: Oikeudellinen argumentointi politiikassa. Suomalaisen legalismin poliittinen historia. Av Benedict Sandelin ....................................................................................... 155 Marko Tikka: Kenttäoikeudet – Välittömät rankaisutoimet Suomen sisällissodassa 1918. Av Aapo Roselius .............................................................................................................. 163 Jan Bolin: Parti av ny typ? Skapandet av ett svenskt kommunistiskt parti 1917–1933. Av Tauno Saarela .............................................................................................................. 169 Svante Nordin: Ingemar Hedenius – En filosof och hans tid. Av J o h a n S t r a n g........................ 172 Esko Salminen: Viestinnällä vallankumoukseen. ”Demokraattisen toimittajakoulutuksen” aika 1960-luvulta 1980-luvulle. Av L a r s - F o l k e L a n d g r é n .................................................... 177 Bodil Petersson: Föreställningar om det förflutna. Arkeologi och rekonstruktion. Av Kajsa Wikman ............................................................................................................. 181 Historisk Tidskrift för Finland Historiens användning Redaktionens adress: Historiska institutionen, Pb 59 (Unionsgatan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2005: 30 €, Postgiro 800014-952637. För beställningar till utlandet tillkommer 5 €. Lösnummerpris: 10 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbok han deln i Helsingfors (Kyrkogatan 14) samt genom redaktionen. ISSN 0046-7596 EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG Ekenäs 2005 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Stefan Nygård • Fil.dr Charlotta Wolff Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD Henrik Meinander (ordförande) • Max Engman • Nils Erik Forsgård Tom Gullberg • Matti Klinge • Rainer Knapas • Henrik Knif Lars-Folke Landgrén • Mikko Majander • Eljas Orrman Minna Sarantola-Weiss • John Strömberg • Henrika Tandefelt TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenume rationer och adressföränd ringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Historiska institutionen Pb 59 (Unionsga tan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Tele fon 040-5631492 Epost: [email protected]. Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk tidskrift för Finland trycks med bidrag av Finlands Akademi och www.historisktidskrift.fi Svenska littera tur sällskapet i Finland. Bruk och missbruk av historien? PETER ARONSSON Historikers professionella identitet har i hög grad präglats av ett avstånds- tagande från vad man betraktat som missbruk av historien. Detta missbruk har ofta bestått just i en användning för politiska syften vilket resulterat an- tingen i rena förfalskningar av källor eller i grundlösa, ensidiga och partiska konstruktioner. De professionella historikernas uppgift uppfattas med det källkritiska genombrottet inte minst som ett renhållningsarbete riktat mot dylika försanthållanden, inte sällan burna av statsidealistiskt och konserva- tivt präglade historiker.1 Kanske blev gränsdragningen som mest angelägen där historieskrivningen närmade sig gränserna för ett legitimt bruk i tyskt 1800-tal, svenskt sekelskifte eller Finland efter kriget? Men samtidigt är spridningen av idealet alltför omfattande runt globen för att knytas till en- dast nationella förhållanden. Det handlar om en av strategierna för att göra historia till vetenskap.2 Av både utom- och inomvetenskapliga skäl har frågan om gränsdragning mellan bruk och missbruk blivit svårare att dra under senare decennier.3 Dessutom har intresset breddats från att definiera gränsen mellan bruk och missbruk, ofta sammanfallande mellan vetenskapligt grundad och andra for- 1 Se t.ex. Pentti Renvall, Den moderna historieforskningens principer (Stockholm 1965); Rolf Torstendahl, Introduktion till historieforskningen: historia som vetenskap, Stockholm 1966/1971. För en historiografisk kontext se Frank Meyer & Jan Eivind Myhre, (eds), Nordic historiography in the 20th century (Oslo 2000). 2 Rolf Torstendahl (ed.), An assessment of twentieth-century historiography: profes- sionalism, methodologies, writings (Stockholm 2000). 3 Bruno Latour, Pandora’s hope: essays on the reality of science studies (Cambridge, Mass. 1999). Historisk Tidskrift för Finland 1 • 2005 årg 90 2 Peter Aronsson mer av historiebruk, till att förstå drivkrafter, former och konsekvenser av historiebruk utanför akademin och skolan.4 Det går att urskilja ett antal olikartade relationer mellan historiebruk i all- mänhet och det politiska systemet. Dessa är inte bara teoretiskt möjliga utan empiriskt påvisbara i vår egen tid. Historien brukas för: 1. att förstärka, fördjupa och omförhandla en känsla och respekt för den egna politiska gruppen (nation, region, lokalsamhälle, etnisk minoritet). 2. att genom en balans av tystnad och forskningsbaserad representation av potentiella politiska alternativ integrera dessa i det rådande politiska systemet. 3. politisk fostran, genom överföring av ej förhandlingsbara värden (demokrati, lika vär- de, tolerans). 4. aktivt deltagande i historiekulturen, genom att medborgarna själva deltar (styr eller kompletterar) de professionella kulturarvsprocesserna. 5. att omsätta och skapa ett brett spektrum av värden och aktörer vars politiska konsekvenser är svåröverskådliga och öppna: turism, teve, romaner. Dessa bruk skiljer sig i skiftande grad från vad vi kan kalla en klassisk källkri- tiskt definierad objektiv, allsidig och värdeneutral hållning som ingår i många historikers kognitiva identitet.5 Denna nivå kan fortfarande sägas utgöra en självklar kärna i de vetenskap- liga kraven på historia med bäring också för politiskt historiebruk i samtiden. Samtidigt är det lätt att här få en bred uppslutning kring uppfattningen om missbruk. Man skall inte ljuga – ett legitimt historiebruks minimikrav.6 Ännu på 1950-talet var det relativ enkelt att upprätthålla en tematisering av avvikelse från ett vetenskapligt ideal som en fråga om missbruk. Historia som propaganda avvisades, med en särskild udd mot totalitära regimers his- torieförfalskning.7 4 Detta skifte är en tydlig internationell trend med nordiska nedslag. Se översikt i P e t e r Aronsson, Historiebruk – att använda det förflutna (Lund 2004). 5 En granskning av nordisk variation i C e c i l i a Tr e n t e r, Granskningens retorik och historisk vetenskap: kognitiv identitet i recensioner i dansk historisk tidsskrift, norsk historisk tids- skrift och svensk historisk tidskrift 1965–1990 (Uppsala 1999). 6 Jfr R o l f To r s t e n d a h l, minimikrav och optimumnormer i Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom (red.), Historievetenskap som teori, praktik, ideologi (Stockholm 1988). 7 Ofta rörde missbruket politiska dimensioner. A l f r e d L e s l i e R o w s e, The use of history (London 1946); P i e t e r G e y l, Use and abuse of history (New Haven 1955); M a r c F e r r o, The use and abuse of history or how the past is taught (London 1984). Bruk och missbruk av historien 3 Nästa steg på vägen mot bruk snarare än missbruk kan då mer gene- rellt beskrivas som att fakta blir en del i ett meningssammanhang. Var går gränserna för en sådan inpassning? Vad bedöms som rimligt och vad ses som partiskt eller skruvat? Här är meningarna mer delade, men det tycks råda en samstämmighet om att allmänt omfattade värden är legitima som normgivande element i tolkningen: mänskliga rättigheter, en demokratisk utveckling och jämlikhet får normativt prägla en framställning utan att det uppfattas som missbruk. En av Sveriges ledande historiedidaktiker ser inte enbart vetenskapligt bruk som legitimt. Gränsen mot missbruk grundas inte