Västerbottens industrihistoriska arv Inventering av industrimiljöer i Västerbottens län 2000–2003 1 Huvudman: Referensgrupp: Bo Sundin, Länsstyrelsen, Åsa Lundberg, Västerbottens museum, Maarit Kalela-Brundin, Skogsmu- seet, Annika Sander, Skellefteå museum, Torbjörn Danell, Umeå universitet Text, layout: Lage Johansson, Skellefteå museum Tryck: sdsssss Omslagsfoto, framsida: Nedre Fäbodbäckens kraftstation, Åsele kommun. Foto Lage Johansson. 2 Förord 3 4 Innehåll Sammanfattning 6 Bakgrund och syfte 7 Begrepp och defi nitioner 8 Avgränsningar 11 Genomförande 11 Resultat 12 Källor för inventeringen 13 Västerbottens basindustri 16 Refl exioner 21 Åtgärdsförslag 23 Kommunprofi ler 30 Bjurholm, industrihistorisk profi l 30 Dorotea, industrihistorisk profi l 32 Lycksele, industrihistorisk profi l 34 Malå, industrihistorisk profi l 38 Nordmaling, industrihistorisk profi l 40 Norsjö, industrihistorisk profi l 43 Robertsfors, industrihistorisk profi l 46 Skellefteå, industrihistorisk profi l 49 Sorsele, industrihistorisk profi l 55 Storuman, industrihistorisk profi l 57 Umeå, industrihistorisk profi l 59 Vilhelmina industrihistorisk profi l 63 Vindeln, industrihistorisk profi l 65 Vännäs industrihistorisk profi l 68 Åsele, industrihistorisk profi l 70 Museer och arkiv 73 Alla Inventerade objekt/kommun 77 5 Sammanfattning Utvecklingen inom industrin och ekonomin under det förslag för objekten i inventeringen. Däremot ingår senast decenniet, där framför allt globalisering varit åtgärdsförslag avseende fördjupad och breddad dokumentation ett karaktäristiskt drag, har väckt frågor kring hur det och säkerställandeåtgärder. industrihistoriska kulturarvet ska hanteras – både bland Rapporten innehåller även en kort historik och karaktä- allmänheten och bland kulturmiljövårdens institutioner. ristik över länets basindustri samt beskrivning ar de inventerade Behovet av en översyn av kunskapsläget i fråga om in- kommunernas industrihistoriska profi l. dustrins kulturmiljöer i Västerbottens län har lett fram Under åren 2000–2002 inventerades och registre- till att detta inven te ringsprojekt kom till stånd. rades 487 industrimiljöer från perioden 1850–1970 i Projektet ”Västerbottens industrihistoriska arv” in- Västerbottens län. I denna rapport fi nns registrerade leddes år 2000 med en förstudie i tre kommuner i länet: miljöer listade och karaktäriserade efter branschtillhö- Norsjö, Robertsfors och Sorsele. Förstudiens syfte var righet. Inventeringsblanketterna fi nns i digital form. att undersöka hur ett fort satt antikvariskt arbete med Arbetet har utförts av Skellefteå museum på uppdrag länets industrihistoriska arv från olika epoker ska kunna av Länsstyrelsen i Västerbottens län. genom föras på bästa sätt. Syftet med den föreliggande länstäckande invente- ringen var i första hand att: • ge kulturmiljövårdens handläggare ett relevant un- derlagsmaterial i frågor där industriarvet berörs • vara ett redskap för planarbete och infor ma tion. Projektets referengrupp har bestått av Bo Sundin, Länsstyrelsen i Västerbottens län; Åsa Lundberg, Västerbottens museum, Umeå; Maarit Kalela-Brundin, Skogsmuseet, Lycksele; Torbjörn Danell, Umeå univer- sitet; Annika Sander, Skellefteå museum. Efter utvärdering av förstudien (se ”Vård av Väster- bottens industrihistoriska arv. För studie rapport 2001.” Skellefteå museum, otryckt) äska des pengar från Riks- antikvarieämbetet för en fortsatt kunskapsuppbyggnad, vilket också beviljades. Med utgångspunkt från förstudien genomfördes inven- teringar i länets övriga kommuner under 2001–2002. I fortsättningen av projektet gjordes inga åtgärds- 6 Västerbottens industrihistoriska arv slutrapport 2003 BAKGRUND OCH SYFTE förvaltning av landets industriminnen. Ett av målen Industrisamhällets historiska arv är en del av vår i RAÄ:s program är att stödja utarbetandet av lokala kultur, och utgör en del av vår identitet. och regionala industriminnesvårdsprogram. Regioner och samhällen har formats av industriell År 1999 kom utredningen Frågor till det industriella drift. Industrin har satt sin prägel på såväl landsbygd samhället (SOU 1999:18), som skulle dra upp riktlin- som stad; såväl arbetsmiljöer som bostads byggande. jerna för och ge förslag om formerna för regeringens Den har styrt människors arbetsförhållanden och satsning på det industriella kulturarvet. I förutsätt- påverkat deras hemliv och fritid. Industrialiseringen ningarna för utredningen sägs bl.a.: har också präglat människors sätt att tänka. Det är Satsningen skall inriktas på tiden från industrialismens alltså väsentligt att ha ett helhetsperspektiv när det genombrott i Sverige. En bred samhällsdiskussion om indu- gäller industriarvet. Maskiner, fabriker och miljöer hör strialismens och morgondagens samhälle skall eftersträvas. samman med de människor som har levt och lever Statens insatser skall syfta till att främja medborgarför- där idag, liksom de arbetsvillkor och levnadsmönster ankringen och uppslutningen kring det industrihistoriska som industrin givit upphov till. arvet samt att bevara och ta tillvara och utveckla viktiga Viktiga skeden i industrialiseringens långa tidsper- kulturhistoriska värden. spektiv håller nu på att försvinna i glömska, samtidigt som delar av industrisamhället är i ett omvandlings- Samma år bildades också delegationen för indu- skede. Ekonomin har globali serats och det talas om strisamhällets kulturarv, som arbetat fram till 2001 en övergång till det s.k. informat ionssamhället eller med att öka kunskapen och engagemanget kring kunskapssamhället (som inte nödvändigtvis är syno- industrisamhällets kulturarv i vid mening. År 2000 be- nymer). I Västerbottens län växer ”kun skaps staden” sökte delegationens representanter länet och träffade Umeå och profi lerar sig som Norrlands huvudstad kulturmiljövårdare och eldsjälar vid överläggningar i medan den traditionella industristaden Skellefteå Ersmark, Skellefteå. har stora problem med sin identitet. I denna om- Länets kulturmiljövårdare har i över 20 år arbetat vandlingstid är det av stor vikt att kulturarvssektorn med bevarande och information kring industrimiljöer, dokumenterar industrisam hället av idag, för att kunna men regeringens och Riksanti kvarie ämbetets kam- påvisa dessa förändringar som sker med ökande has- panj kring industrisamhällets kulturarv bidrog till att tighet. Detta påpekas också i Riksantikvarieämbetets aktualisera en översyn av kunskapsläget, och att un- profi lprogram, Vårt industrihistoriska arv, 1996, där dersöka hur man arbetar vidare med dokumentation, denna utveckling aktualiserar kulturmiljövårdens bevarande och information kring industrihistoriska mål att främja den lokala identiteten. Här används frågor. termen ”avindustrialisering”, som har lett till en Projektet ”Västerbottens industrihistoriska arv” ”identitetskris för många kommuner och orter” de inleddes år 2000 med en förstudie i tre kommuner i senaste 25 åren. länet: Norsjö, Robertsfors och Sorsele. Förstudiens Sedan 10 år har Riksantikvarieämbetet (RAÄ) syfte var att undersöka hur ett fort satt antikvariskt industriminnesvård som ett prioriterat verksam- arbete med länets industrihistoriska arv från olika epo- hetsområde, vilket slogs fast i budgetpropo sitionen ker ska kunna genomföras på bästa sätt. Syftet med för 1993. RAÄ lade 1996 fram ett indu strihistoriskt den länstäckande inventeringen är i första hand att: profi lprogram för bevarande, vård och långsiktig • ge kulturmiljövårdens handläggare ett relevant underlagsmaterial i frågor där industriarvet berörs 7 • att vara ett redskap för planarbete och informa- nare år och är något vidare än kulturmiljöbegreppet tion. genom att det inbegriper både sociala och materiella avtryck av ett skeende i en miljö. Efter utvärdering av förstudien (se ”Vård av Väs- Man kan också säga att rapporten behandlar en terbottens industrihistoriska arv. För studie rapport begränsad del av industrisamhällets kulturarv, nämligen 2001.” Skellefteå museum, otryckt) äskades pengar industribyggnader och anläggningar. Kulturarvet från Riksantikvarieämbetet för fortsatt kunskapsupp- är något som skapas och bärs upp av människor byggnad, vilket också be viljades. Med utgångspunkt – därför är det viktigt att i möjligaste mån väva in från förstudien planerades inventeringar i länets ett tvärvetenskapligt synsätt på industrihistorien. Ett övriga kommuner under 2001–2002. I projektets försök i den vägen är de fördjupningsförslag som fortsättning gjordes inga åtgärdsförslag för objekten i fi nns i rapporten. inventeringen. I denna rapport ingår däremot förslag Industri kommer av latinets ”industria”, som betyder på fördjupad och breddad dokumentation i länet. fl it. En defi nition på industri är ”teknisk produktion i större skala av varor och energi”1. Produktionen ska avsättas på en marknad. Vanligen menar vi de BEGREPP OCH DEFINITIONER storskaliga produktionsformer som fabrikssystemet gett upphov till. Industrihistoriska begrepp Med industrisamhället brukar man avse att samhället Industrisamhällets kulturarv är ett högt prioriterat som helhet utmärks av att industrisektorn är ledande område för landets kulturmiljövårdande instanser. för produktion, sysselsättning och inkomster samt att Detta projekt kan sägas utgöra en fokusering på en industrin präglar sociala förhållanden och livsmiljö. del av industrisamhällets omfattande kulturarv. Andra verksamheter inom industrisamhället har därför Projektets namn är ”Västerbotten industrihistoriska kommit under ett växande infl ytande från industrin2. arv”. Med arv avses i denna rapport kulturmiljöer, Idag talar man ofta om övergången till kunskaps-