NORDISK TIDSKRIFT 2021 – HÄFTE 2 NORDISK NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVEN AVUTGIVEN LETTERSTEDTSKA SEDAN 1878 FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. AVc NordiskLETTERSTEDTSKA säkerhet – Nya prövningar:FÖRENINGEN För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder l Litteraturen i Norden 2020: Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. l Henrik Wivel c Jan-Erik Enestam Redaktionen: l Lars Bukdahl Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. c Guðmundur Árni Stefánsson Redaktionssekreterare: Fil.kand. Lena Wiklund l Vesa Rantama Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm. c Teija Tiilikainen Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72. l Tomi Riitamaa E-post: [email protected] c Carolina Vendil Pallin l Úlfhildur Dagsdóttir c Michael Moore Huvudredaktör och ansvarig utgivare: l Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta. c Hans Bengt H. SundeliusSkei Tel 0158-137 89 (bostaden). E-post: [email protected] l Therese Eriksson c Grönländska val Dansk redaktör: l Svenska riksdagens enkammarreform Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum. l c IslandsIntervju konstmuseum med Víkingur Heiðar Ólafsson Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected] l c KonstnärenJämställdheten Axel iTörneman Norden Finländsk redaktör: c Bokessä: Tre böcker om Berit Ås Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla. l Intervju med Monika Fagerholm Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected] Isländsk redaktör: STOCKHOLM Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] nn Ny serie i samarbete med Föreningen Norden nn n n Ny serie i samarbete med Föreningen Norden n n Norsk redaktör: 2021 • Häfte 2 Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 85 • 2009 • Häfte 2 NORDISK TIDSKRIFT 2/2021 INNEHÅLL Artiklar Tema Litteraturen i Norden 2020: Kærlighed i Coronaens tid. Henrik Wivel. ............................. .133 Vi har købt sovende påskeliljer i Netto. Dansk skønlitteratur 2020. Lars Bukdahl. .137 Ljudbokens år – och föremålet slår tillbaka. Den finländska litteraturen 2020. Vesa Rantama . ............................................... .145 Fortsatta avsked, belysande biografier, starka romaner och spännande debuter. Den finlandssvenska litteraturen 2020. Tomi Riitamaa. 153 Tvåtusentjugo störningar och en måne. Isländsk litteratur under ett märkligt år 2020. Úlfhildur Dagsdóttir . ............................ .161 Et år med usedvanlig mange gode romaner. Litteraturen i Norge 2020. Hans H. Skei ................................................. .169 Mitt emot debutanterna står elefanterna. Svensk litteratur 2020. Therese Eriksson .179 Svenska riksdagens enkammarreform. Fredrik Sterzel. ................... .187 Islands konstmuseum – En skattkista för den isländska konsthistorien. Harpa Þórsdóttir .............................................. .197 Axel Törneman – Ett färgstarkt och expressivt konstnärskap. Marianne Nordenlöw. .205 NT-Intervjun Romanen är en värld med många berättelser. Samtal med Nordiska rådets litteraturpristagare 2020 Monika Fagerholm. Henrik Wilén. .213 * * * För egen räkning Sverige, Norden och förhållandet till kriget. Bengt Lindroth ............... .221 Krönika om nordiskt samarbete Minskad kulturbudget bidrar inte till ett mer hållbart och integrerat Norden. Anders Ljunggren ............................................. .225 * * * Letterstedtska föreningen Nordiska värderingar. Den tredje Letterstedt-föreläsningen. Guy Lindström .. .229 Marthe Urzander in memoriam (1927-2020) Lena Wiklund ............... .231 * * * Bokessä Tvesynet – ikke skjeløjet. Nyt storværk om forfatteren og Nobelpristageren Henrik Pontoppidan. Poul Houe ................................... .233 Kring böcker och människor Voksenåsen – Historien om en nasjonalgave. Jarle Skjørestad. ............ .239 En minister före sin tid. Ulla Lindströms liv och arbete. Björn von Sydow. ... .241 En politikers uppgång och fall. Mona Sahlins biografi. Lars J Eriksson ..... .243 Ilkka Suominen – Företagsledaren som blev politiker. Guy Lindström ....... .245 Løgn og latin i de islandske sagaer. Bo Tao Michaëlis ................... .248 Viktig og velskriven biografi om Ole Henrik Magga. Jan Kløvstad ......... 250 * * * Register över författare omnämnda i Nordisk Tidskrifts översikter om Litteraturen i Norden 2020. Louise Hertzberg ....................... .252 Sammanfattning ................................................. 255 Tiivistelmä ...................................................... 256 ISSN 0029-1501 Tryck: Tellogruppen AB, Söderköping Kærlighed i Coronaens tid 133 HENRIK WIVEL KÆRLIGHED I CORONAENS TID Er det nordiske samarbejde andet end noget, der med jævne mellemrum hyl- des i skåltaler, når repræsentanter for Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd mødes? Pandemien med Covid 19 i 2020 og 2021 har vist, at det er det faktisk. For her har nordiske borgere kunnet opleve, hvad det vil sige, når det nordiske samarbejde ikke fungerer, ja ligefrem ophører på grund af de nordiske landes forskellige strategier i forhold til bekæmpelse af pandemien. Det sidste snart halvandet år har været præget af mistillid, misforståelser og ligefrem drako- niske tiltag de nordiske lande imellem. Det har forårsaget den værste krise i nordisk samarbejde siden 1954, hvor landene gik sammen om den nordiske pasunion, der i mere end 60 år har betydet, at nordiske borgere kunne rejse frit imellem de nordiske lande uden pas. De mest destruktive indgreb har været de ensidige grænselukninger imellem de nordiske lande både i foråret 2020 og i efteråret-vinteren 2020-21, der satte pasunionen ud af kraft. Ja, mere end det. Grænselukningerne smadrede reelt årtiers forsøg på integration, specielt mellem Norge og Sverige og Danmark og Sverige. Da Øresundsbroen stod færdig i 2000 kom der realitet bag mere end 70 års tale om Øresundsregionen som et samlet hele af erhvervs-, uddannelses-, forsknings- og kulturliv, hvor regionen kunne vokse sammen og rumme et – også globalt set – stort vækstpotentiale. Arbejdskraftens frie bevægelighed betød de følgende år, at adskillige danskere bosatte sig i Skåne og adskillige svenskere arbejdede og tog uddannelse i Danmark. Noget tilsva- rende har i årtier bundet Norge og Sverige sammen på tværs af grænsen i Oslo og Göteborgs regionen og videre nordpå mod Värmland, hvor både handel, kultur og arbejde har fungeret på tværs af grænsen, der i lykkelige øjeblikke kunne synes imaginær og fortidig. Covid 19 restriktionerne, som de forskellige nordiske lande vedtog, doku- menterede, at grænserne var reelle, og forskellighederne mellem de nordiske lande levede op til gamle, nedgroede og trivielle fordomme. Ud over, at de nødretslige love, de forskellige nordiske landes parlamenter tvang igennem, var betænkelige i forhold til de grundlovssikrede demokratiske rettigheder, viste de sig også uhensigtsmæssige i forhold til den frie bevægelighed og den konsensus som det nordiske samarbejde fungerer bedst på. Intet virker længe- re selvfølgeligt, og det kan tage årtier at få udviklingen tilbage på sporet og tilliden genoprettet. Det, der virkede som en pandemisk undtagelsestilstand, kan meget vel gå hen og blive en reel tilstand, en ny normal med paskontrol og grænsebomme og almen mistillid. Læg dertil, at der ifølge flere forskere Nordisk Tidskrift 2/2021 134 Henrik Wivel synes at være ringe epidemiologiske grunde til grænselukningerne. Snarere blev der, alt som den negative udvikling eskalerede, i højere grad tale om en nationalistisk symbolpolitik og en ideologisk skyggedans – uden partner. De forskellige nordiske regeringers signal om ansvarlighed har det forløbne halvandet år virket som en besværgelse, der reelt i forhold til nabolandene i Norden tager sig ud som uansvarlighed. Har nordiske borgere af uopsættelige og nødvendige grunde skulle krydse grænserne, har de skullet gå i selvisolation på hoteller, i bocentre eller i bedste