Virala nyheter: Hur nyheter sprids och bemöts i sociala medier Peter M. Dahlgren Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap (30 hp) för masterexamen, juni 2014 Författare: Peter M. Dahlgren Handledare: Bengt Johansson Kurskod: MK2502 Termin: VT 2014 i Virala nyheter 1. Inledning Abstract Bakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook är det möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet. Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna. Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna har tidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmedierna som sprids i social medier, i synnerhet i Sverige. Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter) samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare. Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader i början av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativ innehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning. Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter. På Twitter spreds i huvudsak artiklar om hur samhället bör vara som var negativt värderande, medan artiklar som spreds på Facebook i huvudsak handlade om uppseendeväckande nyheter och konkreta vardagshändelser. Artiklar från kvällstidningarna och i synnerhet Aftonbladet var mest dominerande i sociala medier. Överlag spreds artiklar som handlade om åsikter i större grad än information på både Facebook och Twitter. Första experimentet visade att Twittermeddelanden som var negativt inställda till en nyhet gjorde att deltagarna värderade nyhetens trovärdighet som högre (p = 0,040; r = 0,22). I andra experimentet var deltagarna mindre benägna att dela vidare ett Twittermeddelande som redan var populärt, men som delats av en okänd användare (p = 0,038; r = 0,16). Slutsats: Facebook och Twitter har kvalitativa skillnader (ömsesidiga respektive icke ömsesidiga relationer) som även tycks påverka innehållet som delas. Användarna kan dessutom påverka hur trovärdiga nyheterna uppfattas och vilka nyheter som sprids vidare, vilket skapar ”filterbubblor” eller ”echo chambers” med begränsade perspektiv av verkligheten. Allt detta leder fram till en ny sorts social nyhetslogik där dagordningen flyttas från nyhetssajterna till de sociala medierna. Den stora frågan är vilka långsiktiga konsekvenser det får för medborgarna i en demokrati när allt fler använder sociala medier som en källa till nyheter, eller språngbräda till nyhetssajterna. Nyckelord: Twitter, Facebook, news diffusion, two-step flow of communication, experiment ii Peter M. Dahlgren 1. Inledning Innehåll DEL I: Hur nyheter sprids DEL II: Hur nyheter bemöts 1. Inledning 1 6. Experiment ett: Hur trovärdig är en Varför studera nyhetsspridning? ...................................... 1 kritiserad nyhet? 50 Syfte .................................................................................. 2 Introduktion och hypoteser ............................................ 50 Forskningsfrågor .............................................................. 3 Design av experiment .................................................... 51 Hur uppsatsen är upplagd................................................ 5 Resultat .......................................................................... 53 Sammanfattning och diskussion.................................... 55 2. Tidigare forskning 6 Vilka studier om Twitter finns det? ................................... 6 7. Experiment två: Sprids populära Vem använder sociala medier? ....................................... 8 meddelanden vidare mer? 57 Hur sprids nyheter i sociala nätverk? .............................. 8 Introduktion och hypotes................................................ 57 Nyheter på nätet – fort men fel ...................................... 10 Design av experiment .................................................... 58 Vad gäller för Facebook? ............................................... 11 Resultat .......................................................................... 59 Sammanfattning ............................................................. 12 Sammanfattning och diskussion.................................... 60 3. Teori 13 8. Generell diskussion 62 Dagordningsteorin och vad vi tänker på ........................ 13 Vilka nyheter sprids på Twitter respektive Facebook? . 62 Nyhetsspridning och tvåstegshypotesen ....................... 14 Hur uppfattar människor nyheters trovärdighet när Opinionsledare kan påverka människors uppfattning ... 15 nyheterna kritiserats på Twitter? ................................... 62 Lager av kommunikation på Twitter............................... 16 Påverkar antalet retweets benägenheten att dela vidare Sammanfattning ............................................................. 17 en nyhet på Twitter? ...................................................... 63 Sociala medier skapar en social nyhetslogik ................ 64 Sociala medier skapar filterbubblor ............................... 65 4. Metod och material 19 Vad allt detta betyder ..................................................... 68 Tolv största nyhetssajterna i Sverige............................. 19 Begränsningar och förslag på framtida forskning ......... 69 Twitter och Facebook ..................................................... 24 Tvätt av datamängden ................................................... 28 Referenser 71 Två experiment om Twitter ............................................ 28 Sammanfattning ............................................................. 29 Appendix 78 5. Resultat: Inte så virala nyheter 31 Appendix A. RSS-flöden ................................................ 78 När publiceras nyheterna? ............................................. 32 Appendix B. Webbplatser för Twitterforskning.............. 79 Hur många nyheter sprids i sociala medier? ................. 34 Appendix C. Källkod för randomisering ......................... 80 Delas samma nyheter på Facebook och Twitter?......... 35 Appendix D. Stimuli för experiment 1 ............................ 81 Vilken typ av nyheter sprids i sociala medier? .............. 36 Appendix E. Nyhet för experiment 1 ............................. 82 Vilka nyheter delades mest i sociala medier? ............... 37 Appendix F. Kodning av nyhetssektioner...................... 83 Vilka nyhetssajter delas mest i sociala medier? ........... 41 Appendix G. Kodschema för artiklar ............................. 84 Vilka nyhetssajter är aktiva i sociala medier? ............... 42 Appendix H. Stimuli för experiment 2 ............................ 85 Vad kännetecknar de hundra mest delade artiklarna? . 44 Sammanfattning ............................................................. 48 Sakregister 86 iii Virala nyheter 1. Inledning DEL I. Hur nyheter sprids 1. Inledning Under denna rubrik beskrivs bakgrund, uppsatsens syfte, varför nyhetsspridning är värt att undersöka samt de forskningsfrågor som uppsatsen ska försöka besvara. Sist beskrivs hur uppsatsen är upplagd och varför den är uppdelad i två delar. Innan internets utveckling konsumerade och diskuterade personer nyheter på egen hand, begränsade av de fysiska nätverken hos kollegor, familj och vänner. I takt med att internet utvecklades skedde en förändring i nyhetsdistributionen som innebär en snabb spridning av information och nyheter från tidningarnas nyhetssajter. I dag behöver nyheter på nätet inte bara konsumeras, utan läsarna kan i högre utsträckning än tidigare vara med och delta genom sociala medier, i synnerhet genom att dela vidare nyheter och annan information de finner intressant. I början skedde det kanske framför allt via kommentarer på nyhetssajterna och via bloggar, men i takt med att sociala medier såsom Facebook och Twitter tar större utrymme i mångas liv är det också naturligt att även nyheterna flyttar dit. Det behöver inte betyda att nyhetssajternas hemsidor slutar att vara en del i människors nyhetskonsumtion, utan snarare att sociala medier blir startpunkten för nyhetskonsumtionen. Sociala medier kan också skapa en annan form av nyhetskonsumtion där inte bara den enskilda individen är delaktig i nyhetsprocessen, utan även individens vänner i det sociala mediet. Följaktligen kan en annan form av nyhetslogik uppstå, bland annat genom att nyhetsläsarna blir mer aktiva deltagare och distributörer av information. Med andra ord behöver det inte längre vara nyhetssajterna som har dagordningsmakten, utan den flyttas ut på sociala medier i takt med att användningen av sociala medier ökar. Av den anledningen är det viktigt att undersöka vilka nyheter som sprids i sociala medier, och vilka orsaker som kan tänkas förklara dels nyhetsspridningen och dels hur nyheterna uppfattas av mottagarna. Varför studera nyhetsspridning? Enligt de nationella SOM-undersökningarna har andelen som regelbundet läser en morgontidning på papper sjunkit från 81 procent till 47 procent mellan år 1990 och 2012. Däremot har