1 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2017 2 SWEDISH DIALECTS AND FOLK TRADITIONS Journal of dialectology, sociolinguistics, folklore research and cultural history Founded in 1878 by J. A. Lundell Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY FOR SWEDISH FOLK CULTURE, UPPSALA in collaboration with THE INSTITUTE FOR LANGUAGE AND FOLKLORE Editors: FREDRIK SKOTT and MATHIAS STRANDBERG Editorial board: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch 2017 Volume 140 Distributed by Eddy.se 3 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria Grundad 1878 av J. A. Lundell Utgiven av KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR, UPPSALA i samarbete med INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN Redaktörer: FREDRIK SKOTT och MATHIAS STRANDBERG Redaktionsråd: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch 2017 Årgång 140 Distribueras av Eddy.se 4 Årgång 140. H. 343 från början Samtliga forskningsartiklar som publiceras i tidskriften har genomgått anonymise- rad kollegial granskning av minst två granskare. All research articles published in this journal have undergone double-blind peer review by at least two referees. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien Sättning: John Wilkinson, Textgruppen i Uppsala AB Omslag: Mathias Strandberg Distribution: eddy.se ab e-post: [email protected] Box 1310, 621 24 Visby. Telefon 0498-25 39 00 http://kgaa.bokorder.se ISSN 0347-1837 Printed in Sweden by RK tryck, 2018 5 Innehåll Förord . 7 PETER M. BROADWELL, PETER LEONARD AND TIMOTHY R. TAN- GHERLINI, “Hvad der byggedes om dagen, blev revet ned om natten…”: Word Sequence Repetition in Danish Legend Tradition . 9 KARIN GUSTAVSSON, Kulturforskningar i Tornedalen. Fältarbete och resultat från 1922 års Norrbottensexpedition . 27 JUDITH T. IRVINE, Övdalsk under Debate: A Discussion of David Karlander’s Dissertation, Authentic language: Övdalsk, meta- pragmatic exchange and the margins of Sweden’s linguistic market . 55 AGNETA LILJA, »Det är ett sår som aldrig kommer att läka helt» – en estlandssvensk kvinnas levnadsberättelse . 67 ERIK MAGNUSSON PETZELL, Verbböjning och ordföljd i Viskadalen . 89 RUNE RØSSTAD, Om dialekt som ikke finnes og dens sosiale betyd- ning. Ei gransking av Jannie Teinlers doktoravhandling . 127 CAROLINE SANDSTRÖM, Dialekttalandes självbild och syn på herrskap. Vad kan dialektintervjuer från Pernå i östra Nyland berätta om sociala skillnader? . 143 INGVAR SVANBERG AND SABIRA STÅHLBERG, Killing Wolves with Lichens: Wolf Lichen, Letharia vulpina (L.) Hue, in Scandi- navian Folk Biology . 173 LARS-ERIK EDLUND & al., Aktuell litteratur om svenska dialekter . 189 Meddelanden och aktstycken TRAUSTI DAGSSON, FREDRIK SKOTT OCH LENA WENNER, Nätpublice- ring av dialektinspelningar . 205 Barbro Klein 1938–2017. Minnesord av Georg Drakos, Jonas Eng- man och Lotten Gustafsson Reinius . 213 Torsten Ordéus 1925–2017. Minnesord av Agneta Lilja . 215 Birgitta Skarin Frykman 1941–2017. Minnesord av Ninni Trosshol- men och Eva Wolf . 219 6 Litteratur Karin M. Ekström & Håkan Jönsson, På resa i matlandet. Rec. av Katarina Ek-Nilsson . 221 Per Gustavsson & Ulf Palmenfelt, Folksagan i Sverige. Rec. av Bengt af Klintberg . 223 Ideologi, identitet, intervention. Nordisk dialektologi 10. Red. Jan-Ola Östman, Caroline Sandström, Pamela Gustavsson & Lisa Södergård. Rec. av Lena Wenner . 228 Kulturhistoria. En etnologisk metodbok. Red. Lars-Eric Jönsson & Fredrik Nilsson. Rec. av Susanne Nylund Skog . 233 Samiskt liv i äldre tid. Edvin Brännströms uppteckningar från Arvidsjaur och Arjeplog redigerade av Ivan Eriksson med språkliga kommentarer av Olavi Korhonen. Rec. av Lars- Gunnar Larsson. 236 Carl-Erik Lundbladh, Halländska dialektord och äldre uttryck. Rec. av Mathias Strandberg . 239 Många krokar i långdansen. Finlandssvenska ordspråk och tale- sätt. Red. Carola Ekrem. Rec. av Daniel Andersson . 241 Märta Ramsten, Kungl. Musikaliska akademien och folkmusiken. En musiketnologisk undersökning. Rec. av Dan Lundberg . 242 Reading and Writing from Below. Exploring the Margins of Modernity. Red. Ann-Catrine Edlund, T. G. Ashplant & Anna Kuismin. Rec. av Birgitta Meurling . 245 Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet. Red. Kerstin Gunnemark. Rec. av Katarina Ek-Nilsson . 247 Håkan Strömberg, Lucia. Den svenskaste av alla traditioner. Rec. av Tommy Kuusela . 251 Författare i denna årgång . 257 Förord 7 Förord I den etthundrafyrtionde årgången av Svenska landsmål och svenskt folkliv har vi glädjen att kunna publicera en rad intressanta artiklar inom tidskrif- tens ämnesområden. På senare år har dialekterna blivit föremål för ett förnyat språkstruk- turellt-grammatiskt intresse. En i den växande raden av forskare som har applicerat modern språkvetenskaplig teori på nordiska dialekter är Erik Magnusson Petzell, som i sin artikel i denna volym behandlar verbböjning och ordföljd i en grupp dialekter i Viskadalen. Ett annat huvudspår i den mo- derna dialektologin är det interaktionella. Hit är att föra Caroline Sand- ströms bidrag , som rör dialekttalandes självbild och syn på herrskap i Pernå i Östra Nyland. Digital humaniora får ett allt större utrymme inom tidskriftens ämnesom- råden. Till detta nummer av Svenska landsmål och svenska landsmål bidrar Peter M. Broadwell, Peter Leonard och Timothy R. Tangherlini med en ar- tikel om upprepning av ordsekvenser i sägner och, framför allt, digitala me- toder för att undersöka fenomenet. Karin Gustavsson diskuterar i sitt bidrag det tidiga 1900-talets etnologiska fältarbeten och särskilt villkoren för kun- skapsproduktion, exemplifierat med 1922 års Norrbottensexpedition. Agne- ta Lilja undersöker en estlandsvensk kvinnas levnadsberättelse medan varg- lav, Letharia vulpina, som varggift diskuteras i Ingvar Svanbergs och Sabira Ståhlbergs etnobiologiska bidrag. Under 2016 och 2017 har två doktorsavhandlingar som på olika sätt be- handlar svenska dialekter lagts fram: Jannie Teinlers Dialekt där den nästan inte finns. En folklivingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standardspråksnära område (2016) och David Karlanders Authentic Lan- guage. Övdalsk, metapragmatic exchange and the margins of Sweden’s linguistic market (2017). Vi är mycket glada att här i artikelformat kunna publicera fakultetsopponenternas – Rune Røsstad resp. Judith T. Irvine – granskningar av dessa avhandlingar. Årets litteraturkrönika om svenska dialekter präglas till stor del av den omfångsrika konferensvolymen Ideologi, identitet, intervention (2017) för den tionde nordiska dialektologkonferensen som avhölls i Mariehamn på Åland i augusti 2014 (vilken också recenseras i föreliggande årgång). Denna konferensvolym är faktiskt så omfattande att blott ett urval av bidragen har kunnat beröras i krönikan. Fredrik Skott Mathias Strandberg 8 Förord “Hvad der byggedes om dagen, blev revet ned om natten …” 9 “Hvad der byggedes om dagen, blev revet ned om natten…” Word Sequence Repetition in Danish Legend Tradition By Peter M. Broadwell, Peter Leonard, and Timothy R. Tangherlini Abstract The repetition of phrases or entire sequences of words is a common feature in many folklore genres, including ballads, rhymes, and fairy tales. Often, these types of repetition are either tied to formal features of the genre, such as formula or refrains, or otherwise reinforced by various metrical constraints. Conversational genres, such as the legend, do not include the repetition of word sequences to the same degree, yet the extent to which word sequences appear in legend is an open question. Such repetitions may provide important information about individual storytellers’ repertoires, language use in a specific region, and the crystallization of language in storytelling. Using the Evald Tang Kristensen legend collection as a target corpus, we de- velop a method and user interface for the discovery of word sequence repetitions across tens of thousands of legends. The matches are deliberately “fuzzy”, thereby taking into account indi- vidual storytellers’ linguistic predilections, as well as the impact of editorial interventions. The method allows us to discover overlap between stories that share similarities even though tradi- tional classifiers would not consider the stories to be topically related. Keywords: legend, computational folkloristics, motifs, sequence alignment, machine learning, digital humanities, language. The interrelationship between individual story repertoire and overall legend tradition, particularly in the context of performance, can now be more readily addressed as large collections of legends are made accessible in machine- actionable form (Gunnell 2014; Skott 2017; Tangherlini & Broadwell 2014). An important, and open, question in the study of legend is whether tradition participants exhibit expressive consistencies in language within and across their individual story repertoires. These consistencies may be in- dicative of certain tradition-based phenomena, such as the crystallization of story elements into a specific linguistic form, or the use of formula as an integral part of the story itself. The recurrence of word sequences may reflect stylistic aspects of an individual’s storytelling or, on a broader scale, storytelling