Den gröna vändningen En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden Larsson Heidenblad, David DOI: 10.21525/kriterium.28 2021 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Larsson Heidenblad, D. (2021). Den gröna vändningen: En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden. (Kriterium; Vol. 28). Nordic Academic Press. https://doi.org/10.21525/kriterium.28 Total number of authors: 1 Creative Commons License: CC BY-NC-ND General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 den gröna vändningen checkpoint Den gröna vändningen En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden David Larsson Heidenblad checkpoint Boken har tryckts med stöd av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, Kungl. Patriotiska sällskapet, Stiftelsen Karl Staaffs fond samt Sven och Dagmar Saléns stiftelse. © Nordic Academic Press och David Larsson Heidenblad 2021 Denna bok är en utgåva från Nordic Academic Press Checkpoint – en serie för böcker som genomgått peer review enligt specifika riktlinjer. Den är samtidigt utgiven inom Kriterium, ett konsortium som sakkunniggranskar svensk vetenskaplig litteratur. Samtliga böcker utgivna inom Kriterium finns tillgängliga open access via hemsidan www.kriterium.se. Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga kräver förlagets särskilda tillstånd. Nordic Academic Press Lund www.nordicacademicpress.se Sättning: Malin Hansson, Hansson Produktion Omslag: Cia Björk, PCG Malmö Illustrationer på omslag och i inlaga: Ragni Svensson Tryck: ScandBook, Falun 2021 ISBN 978-91-88909-71-8 ISBN 978-91-88909-73-2 (epdf) ISSN 2002-2131 Kriterium (Online) DOI 10.21525/kriterium.28 Innehåll 1. Den gröna vändningen 9 Den gröna vändningen 12 Tre kunskapsaktörer 15 Monografins betydelse 18 Kunskapshistoria och cirkulation 20 Kunskapshistoria – en metodologisk nyorientering 23 2. Miljöfrågornas stora genombrott i Sverige, hösten 1967 29 Väckarklockan Hans Palmstierna 31 Från kunskap till handling 34 Vetenskap, politik och expertisens gränser 37 Konsolideringen av Hans Palmstiernas expertis 41 Forskningsberedningens möte om miljövårdsfrågor 44 Ett möte på Försvarets forskningsanstalt (FOA) 48 Lekmannens röst 51 3. Vägen till genombrottet, 1948–1967 57 Efterkrigstidens nya miljöbegrepp 59 Kärnvapenhotet 62 Det tidiga 1960-talets debatter i Sverige 64 Rolf Edberg och de tre globala hoten 66 Överlevnadsdebattörerna 70 Det tredje globala hotet 75 4. Journalistens och historikerns väg till miljöfrågorna, 1964–1969 79 Allmänreporter och miljöjournalist 1964–1966 80 Barbro Soller och kvicksilvergäddorna 1967–1968 84 Nya Lort-Sverige 1968–1969 87 Två möten på Försvarets forskningsanstalt 1967 92 Slitningar mellan forskarna och FOA 95 Miljöhistoria i Lund med politik i fokus 97 Planeringsarbetet intensifieras 100 Ansökan, avslaget och forskargruppen Natur och samhälle 104 Kunskapsaktörer och nätverk 109 5. Den svenska allmänhetens miljöengagemang, 1967–1968 113 Miljöengagemangets mångfald 115 ”Front mot miljöförstöringen” 118 Nyckelgrupper och studentengagemang 121 Skola och miljö 123 Miljöengagemangets olika former 126 Utanför Sveriges gränser 130 Miljöväckelsen i Sverige 133 6. De moderna miljörörelsernas framväxt, 1959–1972 139 Naturintresserad ungdom 1959–1966 141 Begynnande miljöaktivism 1967–1969 145 Radikala samhällskritiker 1970–1972 150 Fältbiologerna och miljörörelserna i Sverige 156 7. Konflikter och mediestormar, 1971–1972 161 Hans Palmstiernas tal 165 Mediestormen kring Hans Palmstierna 167 Motangreppen på Hans Palmstierna 170 Miljöfrågornas politisering 174 Diagnosens entré 177 Diagnosens genombrott 179 Diagnosen utmanas 183 Diagnosen som kulturell referenspunkt 188 8. En ny kunskapshistoria 193 Miljöfrågornas genombrott i Sverige 1967–1972 195 En ny kunskapshistoria 198 En historikers funderingar kring samtiden och framtiden 201 Tack 207 Noter 215 Källor och litteratur 249 Sak- och personregister 267 Kapitel 1 Den gröna vändningen FN:s första konferens om den mänskliga miljön inleddes den 6 juni 1972. Mötet gick av stapeln i Stockholm och samlade politiker, forskare och miljöaktivister från hela världen. Diskussionerna pågick i två veckor. De utgick från en växande insikt om att mänskligheten var hotad. Människan var på väg att förstöra sin egen livsmiljö. Inför konferen- sen sammanställdes rapporten Den enda jord vi har: Vårda och värna en liten planet (1972).1 På omslaget fanns en bild av jordklotet sett från rymden – en plats av liv omgiven av ett kolsvart tomrum. För de som levde i Sverige 1972 var insikten om att livet på jorden var hotat inte någonting nytt. Hade man för vana att läsa tidningar, lyssna på radio eller titta på tv-nyheterna så hade man stött på såväl information som diskussion om den globala miljökrisen. Skolelever hade deltagit i utbildningsdagar och sett dokumentärfilmer. Över hela landet hade ett myller av små miljöorganisationer startats. Inom och mellan de fem riksdagspartierna fördes det intensiva debatter. År 1970 hade Europeiska naturvårdsåret firats och året därpå hade begreppet ”gröna vågen” myntats. Ja, under tidigt 1970-tal cirkulerade kunskap om en miljökris i det svenska samhället. Fem år tidigare, sommaren 1967, var allting annorlunda. Då var det långtifrån ett faktum att människan stod i färd med att förstöra sin egen livsmiljö. Givetvis hade många uppmärksammat debatten om biocider i jordbruket och hört talas om farorna med kvicksilver. En del hade rentav läst Rachel Carsons Tyst vår (1963). Men de allra flesta, även naturvetenskapliga forskare och välunderrättade politiker, tänkte vid 1960-talets mitt inte i termer av att mänskligheten stod på randen till en global miljökatastrof. De olika miljöfarorna sågs i huvudsak som 9 den gröna vändningen enskilda problem utan inbördes kopplingar. Varje område hade sina egna experter, lagar och teknologier. Det globala systemtänkande som präglade Stockholmskonferensen 1972 var inte allmängods sommaren 1967. På fem år skedde alltså i Sverige, liksom i stora delar av världen, en genomgripande förändring.2 I den här boken utforskar jag miljöfrågornas stora samhälleliga genombrott i Sverige. Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen? När hände det? Vem eller vilka satte bollen i rullning? Vad gjordes för att få det att hända? Ja, hur går det egentligen till när kunskap, som under lång tid endast engagerat små grupper av människor, börjar märkas i det stora flertalets liv? Vad händer med samhället? Och vad händer med kunskapen? Frågorna och tematiken skär in i vår egen tid. Det som hände åren kring 1970 är inte en isolerad historisk händelsekedja. Det har efterverk- ningar. För de flesta läsare kommer många av de utsagor och bilder som jag skriver om att kännas bekanta. Kanske kommer några till och med att drabbas av en overklighetskänsla över hur stora likheterna mellan nu och då är. Många av citaten hade kunnat vara direkt hämtade från vår egen tid. Detta förhållande manar till reflektion och eftertanke, vilket jag kommer att återkomma till i bokens avslutande kapitel. Men framförallt hoppas jag att den här boken ska ge nya historiska insikter. Miljöfrågornas genombrott i det sena 1960-talets Sverige är nämligen ingenting som människor i allmänhet har några djupare kunskaper om. Detta kan tyckas förvånande, med tanke på vilken aktualitet som frågorna har i vår samtid. Men möjligen är det just för att miljömedvetandet i dag är så självklart som vi inte ser att det också har en historia. Dessutom tenderar miljöengagemang att vara samtids- och framtidsinriktat. För de människor som vill bidra till en hållbar samhällsutveckling är det förgångna ingen självklar startpunkt. I synnerhet inte det närliggande. Geologiska och evolutionära tidsrymder överskuggar i regel det nära förflutna. Men inte heller bland modernhistoriskt intresserade personer är miljöfrågornas genombrott en speciellt välkänd process. Detta beror inte på att det sena 1960-talet glömts bort av forskningen. Tvärtom. Få perioder under efterkrigstiden har studerats med sådan kraft. Intresset 10 den gröna vändningen har emellertid i första hand riktats mot vänsterradikaliseringen och det mytomspunna året 1968. Där och då stod miljöfrågorna inte i centrum. Det var först på 1970-talet, med Stockholmskonferensen, Romklubbens rapport om tillväxtens gränser och det organiserade kärnkraftsmotstån- det som miljöfrågorna blev tongivande. Eller? Ja, från studentvänsterns perspektiv var det kanske så. Men det svenska samhället var betydligt större än studentvänstern.3 Liknande resonemang kan föras