Ulrika Nilsson Kampen om Kvinnan Professionalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860–1925 Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria framlagd vid Uppsala universitet 2003. ABSTRACT Nilsson Ulrika, 2003: Kampen om Kvinnan: Professionaliseringsprocesser och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860-1925 (The Politics of Woman: Pro- fessionalisation Processes and Constructions of Gender in Swedish Gynaecology, 1860-1925). Written in Swedish with an English summary. Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, Skrifter 31. 458 pp. Uppsala. ISBN 91- 506-1721-4. This thesis investigates how gynaecology was established as a medical speciality in Sweden in the 1860s and onwards. Gender, power, professionalisation and the pro- duction of scientific knowledge are central themes. While previous research has shown that gynaecology as a discipline depends upon notions of Woman as radi- cally different from Man, I show how this was manifested within Swedish gynae- cology, an initially all male environment. Of special interest is institutionalisation, early career-paths and the development of therapy methods and theory. I argue that gynaecology reproduced and contributed to notions of sex-difference and a gender complementary way of thinking. While gynaecology was formed as a surgically interventionist speciality with strong manly connotations, an education reform aiming at opening higher education to women was simultaneously discussed and eventually carried out during the 1860s and 70s. The advocates of this reform portrayed women as especially fit for becoming teachers and physicians, particularly treating women and children. Thus, two opposing gendered professional ideals operated. By focusing an elite group of early women physicians, I outline how the gynaecological construction of woman- liness related to women physicians and how women physicians engaged with this notion: what strategies they used to enter a profession as manly as gynaecology had become; and how women gynaecologists engaged with their men colleagues’ thera- peutic methods and views on patients and women. Keywords: history of medicine, science and technology studies, constructions of gender, professionalisation, medicalisation, homosociality, heteronormativity, gy- naecology, abdominal surgery, uterine massage, medical images, women’s move- ment, 1860’s-1920’s, Sweden, Karolinska Institutet, Uppsala University, Lund University. Ulrika Nilsson, Department of History of Science and Ideas, Uppsala University, Slottet, ing. A0, SE-752 37 Uppsala, Sweden © Ulrika Nilsson 2003 ISSN 0280-7238 ISBN 91-506-1721-4 Printed in Sweden by Universitetstryckeriet, Uppsala, 2003. Tack! Jag vill rikta ett innerligt tack till alla dem som på olika sätt varit involverade i den- na långa avhandlingsresa. Allra först vill jag tacka mina handledare: Karin Johan- nisson, som inspirerade både till medicinhistoria och forskarutbildning i idé- och lärdomshistoria; Anders Lundgren, som läste tidiga texter med tålamod, entusiasm och vänliga ord till hands; och till Sven Widmalm, som med tillförsikt, intellektuell öppenhet, skarp blick och oförliknelig torr humor har hjälpt mig att föra skutan i hamn. Tack också till alla goda kamrater – doktorandkollegor likväl som mer seniora forskare och administrativ personal (Ulla-Britt Jansson, Per Lindqvist, Åsa Lind- kvist och Karin Bergsten) – både på institutionen och avdelningen för vetenskapshi- storia, där jag tillbringade den första doktorandtiden. Ni har alla på olika sätt förgyllt vardagen, underlättat och berikat avhandlingsarbetet med läsning, kom- mentarer och goda synpunkter. Jag vill speciellt tacka Agneta Helmius, som med sitt könsteoretiska perspektiv på idéhistorien aktivt bidrog till min förtjusning i äm- net. Ett särskilt tack också till min kloka rumskamrat Maja för sällskap, idéutbyte och inte minst för det arbete du nedlade i samband med min slutventilering. Det- samma gäller min främste läsare och kritiker vid sidan av handledarna, Tony Gus- tavsson: Tony, du känner förmodligen till allt som jag känner till om tidig svensk gynekologi. På slutventileringen var litteraturvetaren Kristina Fjelkestam från Sö- dertörns högskola en alldeles förträfflig opponent med karaktäristisk pregnans och humor – ett extra varmt tack riktar jag till dig. Bland övriga kollegor på institutio- nen som läst och kommenterat under slutfasen riktar jag särskilda tack till Jenny Beckman, Torbjörn Gustafsson-Chorell, Peter Josephson, Frans Lundgren, Louise Nilsson, Mats Persson, Staffan Wennerholm och Hanna Östholm. Än en gång tack också till övriga kollegor, vars vänlighet i korridoren och fikarummet hjälpt till att fylla på energiförråden när det behövts som bäst. Både avhandlingen och jag har levt liv även utanför institutionen. Läsåret 1997-98 tillbringade jag vid University of California, Berkeley, med inbjudan från Roger Hahn vid Office for the History of Science and Technology. University of California-systemet medgav att jag också vände mig till dess andra campus. Vid UC San Francisco följde jag utmärkta kurser för Adele E. Clarke och Molly Sutphen; och på Stanford hade jag tillgång till Lane Medical Library. Stora delar av iii kalifornienåret kamperade jag i samma hus som en trevlig forskarfamilj från Upp- sala: Anna Williams, Henrik Williams och deras barn Emma och Samuel. Jag upp- skattar verkligen vår tid som grannar, det trivsamma umgänget och även det stöd och hjälp ni gav i skrivandet. Åter i Sverige tillbringade jag under en relativt kort period avsevärt med tid på Kungliga Biblioteket och vill rikta ett tack till lunchkamraterna samt till de vän- liga bibliotekarierna. Tack även till den hjälpsamma personalen på Carolina Redi- viva, Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek samt vid Riksarkivet. Ett varmt tack riktas till Gunvor Svartz-Malmberg, som generöst lånat ut familjefotografier föreställande hennes föräldrar, läkarna Nanna Svartz och Nils Malmberg. Under åren har jag haft förmånen att delta i Eva Lundgrens högre feministiska seminarium vid sociologiska institutionen och vid genushistoriska seminariet, båda i Uppsala; liksom att lägga fram och diskutera texter vid Svante Lindqvists semina- rium på avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på KTH och vid Roger Qvarsells seminarium på tema H vid Linköpings universitet. Kunniga kollegor och vänner har från många håll bidragit med uppgifter, läsning, diskussioner och ibland mer handfast stöd i form av boende och mat under åren: tack till Marika Andræ, Anders Carlsson, Anders Ekström, Kicki Eriksson, Margaretha Fahlgren, Fataneh Farahani, Mats Fridlund, Charlotte Ellesøe-Hansen, Inger Hammar, Emma Isaks- son, Ann Kroon, Ulf Larsson, Pia Laskar, Mikela Lundahl, Ulla Manns, Lena Mil- ton, nätkompisen Anders Ottosson (som näst handledarna, min kollega Tony Gustavsson och Inger Hammar förmodligen läst mest text) samt Barbro Werkmäs- ter. Till denna skara hör även Eva Åhrén Snickare, som jag särskilt vill lyfta fram. Ett specialtack riktas till docent Pål Wølner-Hanssen, överläkare vid Kvinno- kliniken vid Lunds universitetssjukhus, som haft vänligheten att granska min an- vändning av gynekologisk terminologi. Alldeles särskilt sänder jag nu många tacksamma tankar till min familj, som stått mig bi under några tuffa år när hälsa, ekonomi och även tilltron till arbetet stundtals sviktade. Utan mina kära föräldrar Birgitta och Bengt Nilsson hade dokto- rerandet inte varit möjligt att fullfölja (jag vet att ni nu förmodligen känner minst lika stor lättnad som jag); och det är tack vare min syster Helena Nilsson-Öman som avhandlingen gjorts användarvänlig genom ett personregister. Tack också till min svåger Magnus Öman och mina systersöner Love och Björn, som sätter guld- kant på tillvaron. Slutligen vill jag tacka ett antal personer som frikostigt delat med sig av sin tid för att förvandla manuset till en tryckbar avhandling: Emma Thörn har lånat ut utrustning och scannat bilder; ryckte ut med sin privata dator i en teknisk nödsitua- tion gjorde nyblivne fadern Frans Lundgren; scannade och bildbehandlade gjorde även Cissi Bergström under många långa helgtimmar. Eija Lietoff Schüssler har gjort omslag och bildbehandlat; Keith Pringle och Mia Eriksson har översatt och språkgranskat avhandlingens engelska Summary. Ett extra stort tack går till min generöse vän Micke Olsson, som inte enbart räddade mig från barackboende i samband med en stamrenovering under slutskri- vandet utan också har åstadkommit ett helorginal av mitt hopplöst långa manus, inklusive alla 88 bilderna – ovärderligt! Avslutningsvis vill jag återvända till min iv kloka och roliga vän Mia Eriksson som varit med på hela färden och genom många långa samtal i diverse miljöer betytt mycket för analyser, arbetsgläje och tillvaron i stort. Tack! * Avhandlingen ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Gener, människo- bild och samhälle” som bedrevs vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm mel- lan 1995 och 1998 under ledning av Nils Uddenberg och med finansiering från IF och Forskningsrådsnämnden. Jag innehade en 75% doktorandtjänst inom projektet under ett år. För finansiellt bistånd tackas Thuns fond (resestipendium vid Uppsala universitet) samt Fredrika Bremer-förbundets stipendiefond. Arbetet har avslutats tack vare bidrag ur Ragnhild Blomqvists fond och Carlbergska fonden; avhandling- en har tryckts med bidrag från Anders Karitz Stiftelse samt Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. En omarbetad version av