February 16, 2021

February 16, 2021

www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : [email protected] TAPAK 8 TAPAK 10 Aung San Suu Kyi maneni sota Gopichand den kecha ayutsü telemtetba agi mangatettep mali: Sindhu VOL. XVIII NO. 123 (ADOK 123) DIMAPUR SANGTENNÜ (TUESDAY) TSÜKLAI (FEBRUARY) 16, 2021 ` 5.00 State sorkari Naga yimten olemtep Assembly nung Governor onük atema o atsütep Dimapur, February 15 (TYO): R. Zeliang-ia ashi. iba atema shinga renema maliasü. indang o balala jembir: NPF February 15, 2021 nü 13 buba COVID-19 wara ajanga alima Iba wara anema inyakdang, Kohima, February 15 (TYO): State meranga mapa inyaktsü nüngdaker, Nagaland Legislative Assembly ajungalen tourism industry nung tetenzüklen metokmeperi kar sorkari India sorkar aser Naga saka tang aliba state sorkari ibaji nung züngsemtemi Governor onük kanga mejungi kongshi aser iba ajuruogo saka healthcare workers, yimten teloktem tsüngda meinyaker. Centre aser Naga atema Motion of Thanks atema o ajanga 2020 Hornbill Festival online NGOs, arogotem, frontline workers atsütepba mapang agiogo. ajanga dang agi, ta Tourism, Art & aser sorkar department balalai mapa olemtepba atema o balala jembir ta teloktem tsüngda Naga yimtenren O atsütepdang Opposition Culture Advisor, Khehovi Yepthomi- tajung inyakba atema tenüngsang Naga People's Front (NPF)-i olemtep nung Naga MLA temi züngsemtemi COVID-19 wara ia ashi. agütsür" ta Rio-isa metetdaktsü. aitsüogo. tiyongtsü nung yariteptsüla, ta mapang healthcare workers-i mapa "2019 Hornbill Festival nung Dzükou Valley nung morok mi "February 12, 2021 nü paisa shisem. tajung inyakba atema tenüngsang nisung nisung 3 tashi aden aser iba noktangtsü atema sorkari kechi Nagaland Governor R N Ravi-i o Naga yimten tebilemtsü nung agütsü, ajisüaka parnokisa state ajanga state nung tourism renlokba mapasa inyak ta Leader of jembidang Naga teloktem den yariteptsü atema sorkari bangzüng sorkar dang healthcare infrastructure sayur. Külen, Travel & Tourism Fair, Opposition TR Zeliang-i olemtep tembangogo ta ashibaji aika yangluogo ta jembir saka mapa tajungba kümdaktsütsü ayongzük. Mumbai nung Nagaland nem 'Most asüngdangba langzüdang, "Dzükou "Nagaland nung doctor, nurse Promising New Destination' 2019 Valley meketa permanent Fire February 9 nü Ministry of Home medenra kecha tajangzük mali, ta aser healthcare worker tajung peria sempet agütsüba ajanga otsü tasen Control Line yangluogo, tourist tem Affairs-i Parliament nung olemtep Yitachu-isa shisem. dang lir saka public-i nüngdakba ama ka yangluogo. Anungji, asenok ajak olioraba atema foolproof surveillance tatemleni arudar ta ashiba den Iba onük atema Chief Minister health care infrastructure tajungba longjemer tourism sector ajungkettsü system amenokogo, first responders meputeper, anungji iba onük Neiphiu Rio-i langzüdang "olemtep kümdaktsütsüla" ta MLA, Y. Vikheho merangtepdi" ta paisa ayongzük. yua lir aser technology Fire Alert jangjashijang" ta MLA Imkong L. tembangogo ta asüba ya Governor Swu-i ashi. Opposition züngsemtemi System enokogo" ta CM Rio-i Imchen-i CM Neiphiu Rio dang R N Ravi-i jembiba lir" ta ashi. COVID-19 wara ajanga Nagaland nung healthcare tsütsü langzü. ashi. "Interlocutor-i Naga teloktem agriculture sector aser aluyimertem infrastructure peria maliba atema Ajaki molungra sorkari Dzükou dang kanga mejungi kongshiogo. asüngdangba ka langzüdang Health Valley ya Government Reserve "Olemtep tembanger asü den jembiba sülen iba ya Anungji chiyungtsü peria & Family Welfare Minister, S. Forest ka kümdaktsütsü bilemer aser mesüra Governor-i Assembly aser metetdaktsü. Pai iba o ya züsentettsü atema agri & allied Pangnyu Phom-i "sorkar nüngdakba iba atema Centre sorkar mesüra Naga nunger dang tiyazü jembir?" mejembidang October 31, 2019 sectors nung temolung agüja infrastructure inyakogo aser COVID- international agencies nungi teyari ta Imkong-i asüngdang. nung olemtep tembangtsü ta paisa sentongtem renemtsüla, ta MLA 19 wara anema raratsü asoshi doctor, meshinür, ta paisa ashi. Governor-i ashiba ama olemtep shiogo" ta Rio-isa metetdaktsü. Vikheho aser MLA Yitachu nati ashi. nurse, technician, scientist timba Nagaland nung Power sector-i tembanger süra, kechi koma "Iba osang ya state sorkari Wara mapang School Education kümdaktsüogo" ta ashi. khurettem ajuruba atema Rio-isa tembang? Naga yimten tebilemtsü masü saka interlocutor-i sangoktsü Department-i online class agiba District Hospitals, CHC, PHC aser ashiba agi "ali kibur dak sendakba atema tenüngsang agütsür. sub-centres nung infrastructure tebilemtsütem ajuruba ajanga sorkari tembanger süra Nagaland nung aser Naga yimten telok ajaki meteta Ajisüaka, kasa mapang nung kanga agi tajungba kümogo aser hydro power projects tembanga alirtem dang yimten koma latet'ar lir. Iba osang ya Opposition Leader kaketshir ajak ajangzüktsü atema COVID-19 tendangtsü atema meinyakteter. Külen, consumer temi shiang" ta paisa ashi. dena Naga nunger aikati meta talang pilar aliba tesemtem nung Kohima, Dimapur aser Tuensang sen magütsüba ajanga revenue tsütsü February 9, 2021 nü Lok Sabha pelashishia agizükogo" ta paisa internet & communication facilities nung BSL Lab 3 yangluogo, ta paisa takoksa ajurur, anungji sorkari metre nung Nagaland MP Tokheho shisem. tajungba nüngdaker, ta Vikheho-isa shisem. reading, revenue collection maparen Yepthomi-i asüngdangba Governor Ravi ya governor shisem. Chief Minister, Neiphiu Rio-i outsource asütsü sentong lir." langzüdang Union Minister of dang masü saka interlocutor ka lir. "COVID-19 anema raraba ya otsü atsütepba mapang tembanga O atsütepba mapang nung külem tongpang ka liasü aser iba jembidang motion of thanks nung Metsubo Jamir, Dr. Neikiesalie Kire, State for Home, G Kishan Reddy-i Sorkar aser opposition atema health care workers, civil shilem agir ajak dang pelaba Kashiho Sangtam, Imkong Imchen, langzüba asü Nagaland Governor- züngsemtemi Joint Legislators societies, arogotem aser frontline metetdaktsü. Kezhienyi Khalo, Amenba Yaden i ashiba angatsü, ta MLA Imkong- Forum (JLF) on Naga issue ama workers ajak nem tenüngsang "Alima nung COVID-19 wara aser M. Yollow Konyak nungeria isa metetdaktsü. tiyongtsü nung yaritepogo. agütsür" ta Leader of Opposition, T. kanga dang ajungbena prokshi aser shilem agia liasü. MLA Imkong-i den yarisema Ajisüaka, osang kar metongtepba MLA Yitachu-ia "kechiba ajanga NPF-i JLF nungi pila, ta Rio- Select committee kati SARFAESI Act reprangshimtsü Governor-i nübortem dang isa ashi. Kohima, February 15 (TYO): Affairs Minister Neiba Kronu-i iba Leader TR Zeliang aser MLA Yitachu longjemtsü aser yimten latettsü Ajisüaka, TR Zeliang-i külem Hombarnü Nagaland Legislative Act ya Assembly nung benoka liasü. nati iba Act ya jungjunga shisadanga ayongzük?" ta asüngdang. sangdong ka agütsütsü atema Assembly (NLA)-i Assembly nung Chief Minister Neiphiu Rio-i Act reprangtsüla ta ashi. "India sorkari Naga yimten molungba aser ano October 15 nü select committee ka nem SARFAESI atema state sorkari bangzüng ka Nüngdak dang süra iba Act ya teloktem den olemteper saka kasa state sorkari jatepa senden Act 2002 reprangshimtsü yangluba mebenokdang, Minister Assembly nung select committee ka mapang nung parnok dang amendang lemtetba onük 7 agütsüogo. Kronu-i ashiba agi "SARFAESI Act nem reprangdaktsü nung junger aser kiralongrartem aser ozüngi agizükba atema tenüngsang Securitization and ajanga bank aser senotsü rejutemi ano ozüng metetertem indang Reconstruction of Financial Assets okadak teyari magii loan agirtem tebilembatem angadangtsüla, ta memelaba teloktem ta sangoktsür. agütsür, ta paisa metetdaktsü. and Enforcement of Security Interest indang kiojentem atsünga agitsü tenatisa metetdaktsü. Linük kechaia telemtetba agitsü CM Rio-isa Opposition (SARFAESI) Act 2002 ya 2006 küm melar. Ajisüaka, Indian Constitution Sorkari SARFAESI Act atema jembirtem dang kiralongrar züngsemtem dang Mongulbarnü Parliament nung latetba Act ka lir saka nung Arrla 371A (1)(a)(iv) ajanga jangjangja metettsüla aser khuret aika mesüra ozüngi memelar ta Naga yimten tebilemtsü dak iba Act ya Nagaland nung ano Nagaland legislative Assembly-i aliba state ka nung aibelen melii Act mejembir" ta Yitachu-isa ashi. sendakba osang jangjashiteptsü mebenok lir. magizük tashi Parliament indang Act benoktsüla, kechiyong 33% women Naga yimten tebilemtsü nung atema mapang peria angutsü ta Constitution of India nung Arrla kecha Nagaland nung mapa küma reservation medeni Nagaland sorkar yimsü asürtemi kanga ashi. 371(A) nung State Assembly-i meinyaktsü lateta lir" ta ashi. Municipal Act benokdang magizük tashi Parliament indang Act "SARFAESI Act, 2002 mapa khurettem ajuruogo ta TR Zeliang-i kecha Nagaland nung mapa küma küma metenzükba ajanga Nagaland ashi. COVID-19 Nagaland: Nisung 97.56% taneptsü nguogo inyaktsü makok ta lateta lir ta asüba state rongsenkettsüng tsütsü Iba Act atema tebilemba onük nung ajemdaker SARFAESI tetsükdaktsü ajurur. Bank temi sen lemsatepba ajak angadangba sülen Kohima, February 15 (TYO): nungi taneptsü angubaji 97.56% lir, Act 2002 mebenoker. aputsüba meyipa agitsü atema Leader of the House aser Chief Hombarnü Nagaland nung nisung ta paisa shisem. NLA nung Budget 2021-22 inyakyim takang maliba ajaga sen Minister, Neiphiu Rio-i Select ka dak danga COVID-19 aliba Tang anepalurtem rongnung session tenzüker anogo tanabuba aputsütsü nungnanger" ta Minister Committee dangi abentsü atema meputet saka nisung 15 taneptsü Dimapur nungi nisung ka dak nung ruling aser opposition bench Kronu-isa ashi. molunga agizük. nguogo. shirangba yimya tera lir aser 57 züngsem ajaki Assembly select Iba Act atema

View Full Text

Details

  • File Type
    pdf
  • Upload Time
    -
  • Content Languages
    English
  • Upload User
    Anonymous/Not logged-in
  • File Pages
    10 Page
  • File Size
    -

Download

Channel Download Status
Express Download Enable

Copyright

We respect the copyrights and intellectual property rights of all users. All uploaded documents are either original works of the uploader or authorized works of the rightful owners.

  • Not to be reproduced or distributed without explicit permission.
  • Not used for commercial purposes outside of approved use cases.
  • Not used to infringe on the rights of the original creators.
  • If you believe any content infringes your copyright, please contact us immediately.

Support

For help with questions, suggestions, or problems, please contact us