Uti. nr 1 år 1968 101. BILAGA 1. BLASIEHOLMSLEDEN M.M. Bilaga 1: a. Expertutskottets promemoria den 23 februari 1966 PM angående dispositionsplan för Blasieholmsområdet och Blasieholmsleden 1. Blasieholmsområdet i 1962 års cityplan Blasieholmsdelen av city, det område som begränsas av Kungsträdgården, Hamn- gatan, Nybroplan, Nybroviken och Strömmen, är intensivt utnyttjat för bebyg- gelse och innehåller betydelsefulla delar av verksamheterna i Stockholms city. För planproblemen på Blasieholmen har det avgörande betydelse att en viktig huvudtrafikled från Skeppsbron norröver måste passera området. Utredningar om en sådan förbindelse tvärs genom Blasieholmen mot Nybroplan har pågått sedan mycket länge, och när det på 40-talet blev nödvändigt att avlasta Norrbro och Gustav Adolfs Torg genom en trafikled längre österöver byggdes den provi- soriska bron över Strömmen från Skeppsbrohörnet. En permanent förbindelse skall bland annat ersätta denna bro. 11962 års cityplan redovisade generalplaneberedningens expertutskott ett för- slag beträffande Blasieholmsleden, som innebär att leden går i tunnel från Skeppsbron under Strömmen, tunnelns norra mynning ligger på Blasieholmens yttre del mellan Nationalmuseum och kvartersbebyggelsen inne på holmen och leden fortsätter därifrån på bro över Nybroviken till Strandvägens krök mitt för Skeppargatan. Utskottet hade självfallet även prövat lösningar med bro i olika lägen över Strömmen men ansåg sig kunna konstatera att det hade mycket stora fördelar för stadslandskapet vid Strömmen om vattenytan kunde hållas helt fri. Man borde därför välja en tunnellösning trots att en sådan givetvis måste bli flerdubbelt dyrare — Blasieholmsleden i sin helhet är nu ett byggnadsprojekt i storleksordningen 100 miljoner kronor. För planproblemen är det vidare av grundläggande betydelse att trafikleden i utskottets förslag har vridits österöver och inte pekar direkt mot Nybroplan. Man slipper då göra ett genombrott genom kvartersbebyggelsen kring Arsenalsgatan och Stallgatan och man löser upp den svåra trafikknuten vid Nybroplan genom att skapa en ny fördelningspunkt längre österut på Strandvägen. Utskottets lösning förutsätter att man accepterar en bro över Nybrovikens myn- ning. Att låta trafikleden fortsätta i tunnel även under Nybroviken har nämligen stora nackdelar. Det är då mycket svårt att ge leden de erforderliga förbindel- serna med gatunätet på Blasieholmen och man måste göra ganska stora ingrepp i Strandvägsbebyggelsen för att kunna ta emot tunnelmynningen i Skeppargatan och bereda plats för trafiken till och från tunneln. 102 Utl. nr 1 år 1968 Ett annat alternativ finns emellertid också att pröva, nämligen att från tunnel- mynningen på Blasieholmen dra trafikleden runt Nybrovikens stränder i stället för på bro tvärs över viken. Utskottet ansåg för sin del att broalternativet hade så stora fördelar för Blasieholmen och Nybroplanstrakten att man borde acceptera de nackdelar som en bro över Nybroviken i och för sig kunde anses innebära. Vid cityplanens behandling i generalplaneberedhingen och i stadsfullmäktige beslöts det att ställningstagandet till frågan om Blasieholmsleden skulle upp- skjutas till dess ytterligare utredningar av alternativen med och utan bro över Nybroviken hade utförts. Sedan sådana kompletterande plan- och modellstudier nu föreligger, redovisar expertutskottet härmed på nytt frågan för ställningsta- gande i princip. Ehuru förverkligandet av själva trafikprojektet sannolikt måste anstå ännu någon tid, är det nu nödvändigt att ett avgörande träffas om dess sträckning och .utformning. Valet av trafiklösning har nämligen avgörande bety - delse för detaljplanläggningen på Blasieholmen, där flera stora nybyggnadspro- jekt föreligger och måste få komma i gång. Blasieholmen blir vidare berörd av den tredje tunnelbana, som nu skall byggas. Den har en station under Kungsträd- gården, som kan ges uppgångar på Blasieholmen. Den nu framlagda dispositions- planen kommer att kompletteras senare, när tunnelbaneprojektet har bearbetats och bebyggelseproblemen, försörjningsfrågorna m.m. studerats ytterligare. 2. Expertutskottets förslag Det förslag, som expertutskottet nu redovisar och förordar är i princip det- samma som i cityplanen men närmare bearbetat och analyserat med hänsyn till konsekvenserna för planläggningen i övrigt av Blasieholmsområdet. Förslaget har inlagts på en dispositionsplan för området, som i huvuddrag anger erforderliga förändringar i gatunät och bebyggelse. Planen bygger på beräkningar av trafik- efterfrågan och trafikkapacitet även i det lokala trafiknätet och på studier av bebyggelseproblemen särskilt i de delar där en förnyelse nu är aktuell. Särskilda studier har vidare gjorts dels beträffande bron över Nybroviken, vars utformning och konsekvenser även belyses med modell och perspektivskisser, dels beträf- fande kaj områdena kring Nybroviken och vid Nybroplan, där Berzelii Park kan ges ett av biltrafiken ostört sammanhang med Nybroviken. I det följande redovisas först trafikfrågorna, eftersom trafiklösningen i detta fall har avgörande bety- delse för planläggningen i övrigt. Trafikfrågorna Blasielaolmsområdet är som sagt intensivt utnyttjat för bebyggelse. Balansen mellan bebyggelsevolymer å ena sidan samt trafik- och parkeringsutrymmen å den andra är ogynnsam. Stora delar av byggnadsbeståndet har emellertid sådan kvalitet att det inte är möjligt att planera för en genomgripande förnyelse i ett sammanhang. Å andra sidan finns inom området ett antal företag som har bety- Uti. nr 1 år 1968 103 dande expansionsbehov och stora egna resurser. Byggnadsprojekt som kommer att beröra hela kvarter eller stora delar av kvarter är aktuella och man bör utnyttja de möjligheter som då öppnar sig att förbättra trafik- och parkeringssitua- tionen. Till området hör vidare den svåra trafikknuten vid Nybroplan, som redan nu är överbelastad och måste lösas upp om man inte skall tvingas att bygga upp en trafikapparat i flera plan som av stadsbildsskäl inte skulle kunna accepteras. Områdets kollektiva trafikförsörjning kommer att förbättras radikalt, när den tredje tunnelbanan genom city byggs och ges entréer mitt inne på Blasieholmen. Expertutskottets förslag till Blasieholmsled och den i cityplanen förutsatta regle- ringen av Hamngatsstråket betyder vidare grundläggande förbättringar i fråga om biltrafiken. Därigenom avleds nämligen den genomgående trafik som nu passerar rakt igenom Blasieholmen i Arsenalsgatan och Stallgatan. Den nu före- liggande dispositionsplanen för Blasieholmen tar till vara dessa nya förutsätt- ningar och innebär en konsekvent genomförd trafikdifferentiering mellan huvud- trafikleder, lokal biltrafikförsörjning och gångtrafik, d.v.s. en reglering efter så- dana principer som generellt bör tillämpas vid regleringarna i cityområdet så långt det överhuvudtaget är möjligt. Dispositionsplanens huvudtankegång är alltså, att Blasieholmsområdet behand- las som ett delområde i city, som icke skall störas av annan biltrafik än sådan som verksamheterna inom området själva alstrar eller attraherar. Avgörande för trafikdifferentieringen är att den lösning av Blasieholmsleden som expert- utskottet föreslår medger att Arsenalsgatan helt avstängs för biltrafik genom Blasieholmen och över Nybroplan. Huvudtrafikströmmarna förs utanför området. Den östvästliga huvudtrafiken hänvisas till Hamngatan, den nordsydliga passerar utanför kvartersbebyggelsen på Blasieholmen och från bron över Nybroviken direkt till den nya fördelningspunkten i Strandvägshörnet. Den lokala biltrafikförsörjningen till området sker utifrån från de matargator som omger det och från tunnelmynningen på holmens yttre del. Genom att strand- gatorna kring holmen används för inmatningen av den lokala trafiken, kan trafik- belastningen på det inre gatunätet bli tämligen låg. För gångtrafiken är vägarna från tunnelbanestationen de viktigaste. Här har det återigen avgörande betydelse att Arsenalsgatan befriats från biltrafik och utbil- das som enbart en gånggata i direkt kontakt med tunnelbanestationens entréer. De placeras lämpligast så pass långt norröver som vid Arsenalsgatan/Blasieholms- torg, eftersom stationen har en del av sitt uppland kring Norrmalmstorg och kvarteren vid Birger Jarlsgatan. Gångstråket Arsenalsgatan—Nybroplan—Nybro- gatan (den sistnämnda kan enligt cityplanen också reserveras för enbart gångtra- fik) korsas av biltrafik endast vid Dramaten, där en gångtunnel bör anordnas. Det är givet att en konsekvent genomförd trafikdifferentiering är särskilt ange- lägen när man såsom i Blasieholmsområdet har ett i förhållande till bebyggelse- volymerna svagt gatunät att röra sig med. En sådan systematik är det emellertid inte möjligt att genomföra i lösningar utan bro över Nybroviken. 1 sådana lös- 104 Ut!. nr 1 år 1968 ningar visar det sig vara nödvändigt att alltjämt använda Arsenalsgatan och dess fortsättning över Nybroplan för biltrafik. Vidare måste Nybrovikskajen i sådana förslag utnyttjas både för huvudtrafiken och för inmatning av trafik på Blasie- holmen. I och för sig är det tämligen självklart att när man avstår från det tillskott i trafikkapacitet som en bro över Nybroviken innebär, måste utnyttjandet av övriga trafikytor bli mera pressat. Kvantitativt sett kan detta kompenseras ge- nom att man i alternativet utan bro utnyttjar kajerna runt Nybroviken hårdare för trafik och även breddar strandgatorna något på bekostnad av vattenytorna. Vidare får man räkna med att utnyttja det inre gatunätet på Blasieholmen avsevärt hårdare än i broalternativet. Men därmed kan alltså i alternativ utan bro den