Linköping Studies in Behavioural Science No 146 Linköping Studies in Pedagogic Practices No 11 Motstånd och konformitet Om manliga yrkeselevers liv och identitetsska- pande i relation till kärnämnena Ronny Högberg Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköping 2009 Pedagogiskt arbete (Pedagogic Practices) är ett tvärvetenskapligt fält, inom det utbildningsveten- skapliga området, som integrerar olika discipliner för att ge ett nytt perspektiv på olika aspekter av pedagogers arbete och institutioners roll i samhället, i första hand skola och undervisning. Fäl- tet är knutet till lärarutbildningens och skolans verksamhet. Forskarskolan Pedagogiskt arbete är ett led i ett långsiktigt arbete vid Linköpings universitet med att bygga upp en ny forskningsorganisation och samtidigt förändra och forskningsanknyta lärarutbildningarna. Det som vi idag ser som Pedagogiskt arbete och den forskningsverksamhet som det förknippas med, initierades 1995 inom den dåvarande filosofiska fakulteten, och syftade bland annat till att stärka verksamheten inom lärarutbildningen. Forskningen och forskarutbildningen inom det utbildningsvetenskapliga området kännetecknas av koncentration på samhällsrelevanta forskningsprogram som kräver samarbete över ämnes- och fakultetsgränser. Forskarutbildningen organiseras oftast i forskarskolor. http://www.ibl.liu.se/dipa/forskarutbildning Ronny Högberg Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitets- skapande i relation till kärnämnena Upplaga 1:1 Linköping Studies in Pedagogic Practices No 11 ISBN 978-91-7393-543-2 ISSN 1653-0101 Linköping Studies in Behavioural Science No 146 ISSN 1654-2029 Copyright © Ronny Högberg Tryck: LiU‐Tryck, Linköping, 2009 Distribueras av: Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet 581 83 Linköping Förord Denna avhandling är ett resultat av forskarutbildningen i Pedagogiskt arbete, institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Avhandlingen har delfinansierats genom skolverkets an- slag ”finansiering för doktorander i forskningsmiljöer och forskarsko- lor” (Dnr 2001: 4254), senare Myndigheten för skolutveckling (Dnr 2003: 593); forskningsmiljön Utbildningsvetenskap och Pedagogiskt arbete. Det finns många personer i den forskningsmiljö som jag ingått i som har bidragit med värdefull hjälp i skrivandet av denna avhandling. Först och främst vill jag tacka min handledare, prof. Kerstin Bergqvist, för uppmuntran i arbetet och för ett oförtröttligt läsande och kommen- terande av mina texter under dessa år. Jag vill även jag tacka prof. Glenn Hultman och prof. Bengt- Göran Martinsson för insatser under det s.k. läsgruppsförfarandet, men även för annat stöd under forskarut- bildningen. Ett tack går också till mina doktorandkollegor. Ni har på olika sätt livat upp den grå vardagen på universitet! Några av er betrak- tar jag också som personliga vänner: Pär Widén, Eva Bolander, Anna Johnsson Harrie, Lisbeth Hurtig, Patrik Lilja, Maria Olson och Kicki Hellberg; tack för alla roliga och intressanta samtalsämnen under dessa år. Under tiden för avhandlingsarbetet har även andra funnits till- hands för läsning av mitt manus, hjälp med formatmall och/eller som viktiga sociala komponenter. Tack Henrik Nordvall, Maria Sundkvist, Roger Klinth, Mats Sjöberg, Ingrid Andersson, Andreas Fejes, Martin Lundberg, Ulrika Wigg, Medhi Arabi, Jonas Hallström, Pether Ern- gren, Christer Johansson, Camilla Fridén, Marinette Fogde och Paula Jansson. Ett särskilt tack vill jag rikta till dig Paula. Du har inte endast uppmuntrat, läst och kommenterat mitt manus i dess helhet, utan är också en fantastisk vän, som, även om du inte tror det, fått mig att fun- dera över om det ändå inte finns någon som inte låter min fot slinta. Jag vill även rikta ett särskilt tack till dig Henrik, den gamle kamraten från lekis till forskarutbildningen, som läst, kommenterat och upp- muntrat mig i arbetet. Under två tillfällen har mitt manus granskats av externa forskare. Tack prof. Staffan Larsson och prof. Dennis Beach för synpunkter på min text under 60 respektive 90 % seminariet. Under forskar- utbildningen har jag också arbetat i projektet Lånta fjädrar: Hur ung- domar och unga vuxna förhåller sig till undervisningssituationer och etablerade normsystem. Detta projekt har finansierats av Vetenskaps- rådet och letts av Håkan Hult. Tack Håkan, för de möjligheter du har gett, och inte minst för dina initiativ till en hel del roliga samtalsämnen och betraktelser av vår omvärld. Avhandlingen skulle inte ha varit möjlig utan de ungdomar och lärare som gav mig tillåtelse att förlägga den empiriska undersökning- en hos dem. Jag är skyldig er ett stort tack. Ni har inte endast varit mina informanter, utan även gett mig oförglömliga och skojiga min- nen. När jag summerar mina erfarenheter från forskarutbildning är datainsamlingsperioden på många sätt den roligaste och intressantaste tiden. Det finns slutligen ett antal vänner som varit ett ovärderligt stöd så väl som viktiga delar av mitt liv under dessa år. Vissa av er har jag haft förmånen att känna sedan länge, andra av er har jag stiftat bekant- skap med här i Linköping. Ett stort och varmt tack till er, ni vet vilka ni är! Ett kärt tack, för tålamod och uppmuntran, går även till min fa- milj. Min kära farmor; denna bok tillägnar jag dig! Ronny Högberg Linköping Innehåll: 1. INLEDNING.......................................................................................................... 7 UNGDOMAR OCH GYMNASIESKOLAN..................................................................... 10 YRKES- OCH STUDIEPLANER HOS OLIKA GRUPPER AV UNGDOMAR........................ 14 STATUSSKILLNADER I GYMNASIESKOLAN ............................................................. 18 MOTKULTUR, MOTSTÅND OCH NEGATIV IDENTIFIKATION MED SKOLAN ............... 21 FÖRTYDLIGANDE AV MOTIV FÖR STUDIEN............................................................. 27 2. TEORETISK FÖRANKRING........................................................................... 31 LIKHETENS OCH OLIKHETENS BETYDELSE FÖR IDENTITETSSKAPANDET ................ 32 GENUS OCH KLASS ................................................................................................ 37 MOTSTÅND MOT SKOLAN...................................................................................... 43 SYFTE OCH AVHANDLINGENS FORTSATTA DISPOSITION ........................................ 49 3. METOD................................................................................................................ 51 GENOMFÖRANDET AV FÄLTARBETET .................................................................... 53 TILLTRÄDE TILL ELEVERNA................................................................................... 54 STRATEGIN FÖR ATT ”FYSISKT” AVGRÄNSA OBSERVATIONERNA .......................... 56 PRINCIPER FÖR OBSERVATIONERNA ...................................................................... 57 INTERVJUERNA...................................................................................................... 58 ANALYS- OCH TOLKNINGSPROCESSEN...................................................... 61 ETISKA ÖVERVÄGANDEN....................................................................................... 64 4. UNGDOMARNAS PRINCIPIELLA HÅLLNINGAR TILL KÄRNÄMNENA .................................................................................................................................. 67 UNGDOMARNAS SKÄL FÖR VAL AV GYMNASIEPROGRAM: YRKET OCH MOTVILJA MOT PLUGG ........................................................................................................... 67 DE ONYTTIGA OCH TRÅKIGA KÄRNÄMNENA ......................................................... 69 ATT INTE VARA EN PLUGGHÄST ............................................................................ 72 LÄRARNAS BETYDELSE FÖR UNGDOMARNAS SYN PÅ KÄRNÄMNENA..................... 76 ATT HÄVDA SIN IDENTITET GENTEMOT KÄRNÄMNENA.......................................... 79 5. SKITSNACK: EN PÅGÅENDE AKTIVITET I KLASSRUMMET ............. 83 LEKTIONERNA: EN PLATS FÖR SOCIALT UMGÄNGE OCH PRIVATA SAMTAL ............ 83 SKITSNACKET SOM FRIZON I SKOLARBETET OCH SOM LÅGMÄLD OLYDNAD MOT LÄRAREN............................................................................................................... 87 TEMAN I SKITSNACKET: BILAR OCH TJEJER ........................................................... 91 Prat om bilar .................................................................................................... 92 Prat om tjejer ................................................................................................... 95 SKITSNACKET: ETT LED I IDENTITETSSKAPANDET ................................................. 98 6. ATT HA ROLIGT OCH FÅ SKRATTA UNDER SKOLARBETET.......... 103 SKRATT OCH SKOJ UNDER ETT GRUPPARBETE OM MOD ....................................... 103 ATT ÖPPET UTMANA ORDNINGEN I KLASSRUMMET ............................................. 109 REGLER SOM EN MÖJLIGHET ATT DRIVA MED LÄRAREN ...................................... 113 ATT GÖRA SÅ ATT NÅGOT HÄNDER: JÄVLAS SOM ETT ROLIGT TIDSFÖRDRIV ....... 115 ATT TA MAKTEN I KLASSRUMMET OCH STÄRKA SIN SAMMANHÅLLNING GENOM SKÄMTANDE........................................................................................................ 119 7. FUSK: ETT SÄTT ATT UNDERLÄTTA SKOLARBETET OCH VISA VEM MAN ÄR ...............................................................................................................