Claes-Olof Olsson Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år 1907-2007 1 © Göteborgs universitet Claes-Olof Olsson REKTORSÄMBETET GÖTEBORGS UNIVERSITET 2007 ISBN 978-91-7360-354-6 Omslag: Anders Eurén Tryckning: Geson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord …………………………..…….……………………………………… 5 Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet ……………………………………. 7 Bakgrund ………………………………………………………………….. 7 Tiden före 1960 ……………………………………………………………. 8 Tiden efter 1960 …………………………………………………………… 10 Statistik ……………………………………………………………………. 12 Insignier …………………………………………………………………… 16 Förteckning med biografiska uppgifter om Göteborgs universitets hedersdoktorer under perioden 1907–2007 ………………………………... 17 Förteckning över hedersdoktorer efter fakultet och år ……………..…………. 239 Register över hedersdoktorerna i bokstavsordning …………………………… 265 Material- och källförteckning ………………………………………………… 286 Förkortningar ………………………………………………………………….. 287 3 4 FÖRORD I september 2007 var det 100 år sedan den förste hedersdoktorn promoverades vid dåvarande Göteborgs högskola. I och med doktorspromotionen i oktober 2007 har totalt 524 hedersdok- torat delats ut vid Göteborgs universitet. Dessa har förärats högt förtjänta forskare, kulturper- sonligheter, samhällsföreträdare och personer som på något sätt gjort en beundransvärd insats till gagn för universitetet och dess verksamhet. I samband med 100-årsjubileet har föreliggande förteckning upprättats över samtliga heders- doktorer sedan 1907. I förteckningen återfinns biografiska uppgifter om födelse- och dödsår, utbildning, anställningar och grunden till hedersdoktoratet, om sådana uppgifter varit möjliga att uppbringa. Redovisningen sker årsvis. Efter namn och årtal anges den position och den geografiska hemvist som var aktuell när vederbörande utsågs till hedersdoktor. Syftet med förteckningen är att kortfattat presentera varje hedersdoktor – inte att ge en hel- täckande biografi. I samband med upprättandet av förteckningen har ett ganska stort material samlats in (20 pärmar). Det är tillgängligt för den som vill inhämta ytterligare information. För en del hedersdoktorer finns mycket material, för andra lite. För några finns mer eller mindre kompletta meritförteckningar. Att bli hedersdoktor är en stor ära. Att ha hedersdoktorer är en stor tillgång. Att bevara minnet av gångna tiders hedersdoktorer och värna om dem som promoverats är en angelägen uppgift för ett universitet. I en tid som präglas av snabba förändringar och ständig förnyelse är det också viktigt att tydliggöra det historiska arvet och vårda den akademiska traditionen. För- hoppningsvis kan denna förteckning utgöra ett bidrag i det arbetet. Göteborg i oktober 2007 Claes-Olof Olsson akademidirektör 5 6 Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet HEDERSDOKTORER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET BAKGRUND Årligen anordnas doktorspromotioner vid landets universitet. Det är en högtidlig akademisk ceremoni när de som under året avlagt doktorsexamen promoveras och får ett bevis i form av ett diplom på sin doktorsvärdighet. I samband med doktorspromotionen är det numera också vanligt med promovering av hedersdoktorer. En hedersdoktor (lat. doctor honoris causa) är en person som tilldelats doktorstiteln som en utmärkelse. Vederbörande behöver inte ha avlagt någon akademisk examen. Grunden för utdelandet av hedersdoktorat i Sverige går tillbaka till 1839. Skalden Per Daniel Amadeus Atterbom (1790–1855), som också var professor vid Uppsala universitet, föreslog då att en svensk kulturpersonlighet, som inte genomgått proven för magistergraden ändå skul- le kunna promoveras. Fakulteten var positiv och grunden lades till det system som sedan bli- vit praxis vid alla svenska universitet. Uppsala universitet var alltså först i Sverige med att utdela hedersdoktorat. Det skedde till en början mycket sparsamt. Men när Uppsala universitet 1877 firade sitt 400-årsjubileum pro- moverade man inte mindre än 84 hedersdoktorer. Under det halvsekel som följde utsågs he- dersdoktorer som regel endast när man firade jubileum av något slag. Det var först efter andra världskriget som det blev vanligt att man årligen utsåg en eller flera hedersdoktorer. Numera är det sällsynt med en doktorspromotion utan promovering av hedersdoktorer. Det finns inga generella regler för utseendet av hedersdoktorer. Det är en fråga för respektive lärosäte att avgöra vem och på vilka grunder en person utses. Allmänt sett brukar gälla att en hedersdoktor antingen skall ha utfört prestationer utanför det akademiska systemet som mot- svarar kriterierna för en doktorsexamen eller också på annat sätt ha utfört en synnerligen be- tydelsefull gärning i den vetenskapliga forskningens tjänst. De flesta hedersdoktorerna är vetenskapsmän eller forskarkollegor som man vill knyta närma- re till sin verksamhet och som man samarbetar med på olika sätt. Ofta belönas utländska fors- kare i strävan att främja de internationella kontakterna. Det är inte ovanligt att hedersdoktorat också ges till personer som gjort unika insatser i forskningens tjänst utan att de har någon an- knytning till lärosätet. Exempel på sådan verksamhet är omfattande kartläggningar och mate- rialinsamlingar av olika slag. Utöver vetenskapsmän har kulturpersonligheter, författare, konstnärer och musiker också genom tiderna blivit hedersdoktorer. Under senare år har det blivit vanligare att personer med samhälleliga eller administrativa meriter hedras. Till denna grupp kan räknas donatorer och företrädare för näringslivet. Det är respektive fakultet vid ett universitet som utser hedersdoktorer. Det finns skillnader mellan olika lärosäten och olika fakulteter men i stort sett råder konsensus kring de ofta oskrivna principerna för utdelandet av hedersdoktorat. I varje fall är det ovanligt att ett beslut om ett hedersdoktorat vållar diskussion eller debatt. 7 Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet Insignierna för hedersdoktorat är hatt/lagerkrans, ring och diplom och de utdelas under hög- tidliga former och enligt gammal tradition vid en ceremoni som hålls på latin. I den mån en hedersdoktor inte kan närvara vid promotionen brukar en särskild ceremoni anordnas vid ett senare tillfälle. TIDEN FÖRE 1960 Göteborgs högskola, som sedermera blev Göteborgs universitet, grundades 1891. Högskolan anordnade sin första doktorspromotion 1903. Det skedde med stor akademisk pompa och ståt och fyra personer promoverades vid den högtidliga ceremonin, bland dem historikern Carl Grimberg. I september 1907 invigdes högskolans huvudbyggnad i Vasaparken. Den hade tillkommit genom en omfattande donation av Oscar Ekman (1812–1907) som vid den tiden var en av Sveriges rikaste personer. Invigningen tog två dagar i anspråk och förrättades av dåvarande kronprins Gustaf (sedermera Gustav V). Under den andra dagens högtidligheter anordnades doktorspromotion och professorsinstallation. Vid det tillfället promoverades Gustaf Ekman till Göteborgs högskolas förste hedersdoktor. Han var brorson till den då nyligen bortgångne Os- car Ekman och på detta sätt kunde högskolan hedra familjen Ekman för deras insatser. Gustaf Ekman var en framgångsrik industriman och bl.a. direktör för Svenska sockerfabriks AB i Göteborg. Han hade ett brinnande intresse för havsforskning och 1914 donerade han hundra tusen kronor till Göteborgs högskola för inrättandet av en oceanografisk institution. Gustaf Ekman var också ledamot av Göteborgs högskolas styrelse. I likhet med andra universitet och högskolor vid denna tid utsåg Göteborgs högskola heders- doktorer endast vid särskilda tillfällen och jubileer av olika slag. Vid högskolans 25- årsjubileum 1916 utsågs fem hedersdoktorer bland dem författaren och akademiledamoten Per Hallström, tonsättaren Wilhelm Stenhammar och forskningsresanden Erland Nordenski- öld (son till Vegafararen Adolf Erik Nordenskiöld och sedermera professor i etnografi vid högskolan). Stenhammar dirigerade vid detta tillfälle själv sångkören som från aulans läktare framförde hans tonsättning av Verner von Heidenstams dikt ”Sverige”. Nästa promotion med hedersdoktorer ägde rum i maj 1923 i samband med de festligheter som anordnades med anledning av Göteborgs 300-årsjubileum. Även vid detta tillfälle hade hög- skolan celebert besök. Kung Gustaf V tillsammans med flera medlemmar av den kungliga familjen deltog i promotionen. Fem hedersdoktorer promoverades och för första gången utde- lades värdigheten till en utländsk person – den engelske poeten och författaren Edmund Gos- se . Till hedersdoktor utsåg man då också Henrik Hedlund . Han var en känd journalist och politiker som under en lång följd av år varit huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjö- fartstidning. Han hade också varit riksdagsman och han var en ledande politiker inom det li- berala samlingspartiet. När landshövdingen, riksmarskalken och förutvarande statsministern Oscar von Sydow utsågs till hedersdoktor 1934 skedde det inte vid något jubileum utan i stället i en för högskolan ut- omordentligt besvärlig ekonomisk situation. Göteborgs högskola var vid den tiden en stiftelse och beroende av fonder. Fonderna hade minskat kraftigt i värde och högskolans ekonomiska läge var prekärt. Man hade bl.a. tvingats höja lärarnas pensionsålder. Genom att utse von Sy- 8 Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet dow till hedersdoktor kunde högskolan räkna med hans stöd och hans kontakter vilket då var av stor betydelse för den fortsatta verksamheten. Hösten 1941 firade Göteborgs högskola sitt 50-årsjubileum. Det skedde i skuggan av andra världskriget. Rektor Curt Weibull höll tal med tydlig adress till det nazistiska Tyskland om hotet mot den fria