INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER AE1068 De som formade arkeologiämnet. En introduktion till vår arkeologihistoria, 15 högskolepoäng The rise of archaeology. An introduction to our history of archaeology, 15 credits Grundnivå / First Cycle Litteraturlista för AE1068, gällande från och med höstterminen 2021 Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för historiska studier 2021-06-21 att gälla från och med 2021-11-07. Se bilaga. AE1068 Litteraturlista (indelad efter delkurser): DELKURS 1: Dyson, Stephen L., In Pursuit of Ancient Pasts: A History of Classical Archaeology in the Nineteenth and Twentieth Centuries, Yale University Press, 2006 (Chapters 1 & 2). Gramsch, Alexander (2000). 'Reflexiveness' in archaeology, nationalism, and Europeanism. Archaeological Dialogues, Vol 7:1, ss. 4-19. https://doiorg.ezproxy.ub.gu.se/10.1017/S1380203800001550 Gustafsson, Anders (1999). ”…wiser than he himself at the time knew”. The histories of Archaeology and the Whig problem, i Current Swedish Archaeology 1999, vol. 7: 27-35. (pdf på Canvas). Gustafsson, Anders (1998). The history of archaeology. Good archaeology as bad history?, i The Kleidoscopic Past. Proceedings of the 5th Nordic TAG Conference Gothenburg, 2-5 April 1997. A-K Anderson et al. (red). (pdf på Canvas). Hjörungdal, Tove (1997). Några frågor kring forskaren och hennes kontext: "Fräulein Professor Dr. med. h.c. Johanna Mestorf." I: Johnsen & Welinder (red): Gender och Arkeologi. s. 30-41. Östersund. (Pdf på Canvas). Hjörungdal, Tove (1997). Engendering Antiquities. Some inquiries into the construction of archaeological scholarship in a nineteenth century context. I: Karlisch, S. et al. eds. 1997: Vom Knochenmann zur Menschenfrau. Feministische Theorie und archäologische Praxis. Agenda Frauen 9. Munster. s. 36-48. (Pdf på Canvas). Lynn Meskell, 2020. Imperialism, Internationalism, and Archaeology in the Un/Making of the Middle East. American Anthropologist, Vol 122:4, pp. 554-567. https://doi.org/10.1111/aman.13413 DELKURS 2: Arrhenius, Birgit (2020). Forngreta: En biografi över Greta Arwidsson, den första kvinnan som blev landsantikvarie och professor i arkeologi. Lärda i Sverige. Bokförlaget Lagenskiöld. Arrhenius, Birgit (2020).Greta Arwidsson, i Svenska arkeologer, red A-S Gräslund. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala. Arwill-Nordbladh, Elisabeth (2001). Genusforskning inom arkeologi. (Pdf på Canvas). Arwill-Nordbladh, Elisabeth (2020). Hanna Rydh (1891-1964), i Svenska arkeologer, red A- S Gräslund. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala. (Pdf på Canvas). Cohen, G and Joukowsky, M. S. (2006). Breaking ground. Pioneering women archaeologists. Cohen, G and Joukowsky, M. S. (red). The University of Michigan Press. Ann Arbor. (Finns som gratis e-bok via UB). Dyson, Robert H (1977). Archival Glimpses of the Ur Expedition in the Years 1920 to 1926 Philadelphia. University Museum of the University of Pennsylvania Expedition, 1977, Vol.20 (1), 5-23. (Pdf på Canvas). Welinder, Stig (2006). Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna, s. 85- 94. Fornvännen (101):2. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3122/2006_085.pdf?sequence=1&isAllow ed=y DELKURS 3: Baudou, Evert (2012). Oscar Montelius. Om tidens återkomst och kulturens vandringar. Atlantis förlag. Bradley, Richard (2013). Montelius and the British Bronze Age after 100 years, i Counterpoint: Essays in archeology and heritage studies in honor of Professor Kristian Kristiansen, red. S. Bergerbrant och S. Sabatini. BAR International series 2508, s. 649-654. (Pdf på Canvas) Cornell, Per. (2017). How Prehistory Becomes Crucial for Border Making. Cultural Borders of Europe. Andrén, Lindkvist, Söhrman & Vajta (red.), New York & Oxford: Berghahn, ss. 184-195. Gräslund, A-S. (2020) Svenska arkeologer, red A-S Gräslund, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala. Kelly, Robert (2014). Binford versus Childe. What makes an archaeologist influential? In Journal of Anthropological Archaeology 38 (2015), 67-71. (Pdf på Canvas) Papadopoulos, John K., “Inventing the Minoans: Archaeology, Modernity and the Quest for European Identity”, Journal of Mediterranean Archaeology 18.1, 2005, 87-149. (Pdf på Canvas). Tringham, Ruth (1983). V. Gordon Childe 25 Years after: His relevance for the archaeology of the Eighties Prehistorians: A biography of V. Gordon Childe by Sally Green: The method and theory of V. Gordon Childe by Barbara McNairn; Gordon Childe: Revolutions in archaeology by Bruce Trigger, in Journal of Field Archaeology, vol 10:1, 85-100. (Pdf på Canvas). Yu, Pei-Lin et al. (2015). “I am the oldest New Archaeologist in town”: The intellectual evolution of Lewis R. Binford, in Journal of Anthropological Archaeology, 38 (2015), 2-7. (Pdf på Canvas). Referenslitteratur: Sjöberg, Jan Eric (2005). Att återerövra det förflutna. Georg F.L. Sarauw botanikern som blev arkeolog. Göteborgs Stadsmuseum. .