Förekomst och utbredning i Sverige av Ostrinia palustralis Hb. (Lep. Pyraustidae) Av HANS HELLBERG OCh LARS IMBY Vegagatan 3, S-172 34 Sundbyberg, Sweden Kvarnhagsgatan 42, S-162 30 Vällingby, Sweden Abstract 1964) eller Rumex hydrolapathum Huds. (enl. Viertl 1897), som bägge växer på fuktig HELLBERG, H. & IMBY, L. Occurrence and mark (sankängar). distribution of Ostrinia palustralis Hb. in Sweden (Lep. Pyraustidae). — Ent. Tidskr. 94: 109-111, När man väl har hittat någon av värdväx- 1973. terna skall man leta efter stänglar som gått Ostrinia palustralis Hb. was caught in 1956 in av på mitten. Om i sådana fall den kvar- the province of Blekinge as new to Sweden. It stående delen av stängeln upptill är igen- lasted ten years until the species was observed spunnen, bör det finnas en puppa strax där- again, this time on the island of Öland. During inunder. Vi beslöt att använda den beskrivna the years 1971-72 it has been found on several metoden vid Bro. Där exemplaret togs finns localities and occurs now up to the vicinity of nämligen stora sankängar innanför vass- Stockholm (see map). The species flies in bältena. marshes with Rumex aquaticus L. or Rumex hydrolapathum Huds. in the slems of which the Den 18 mars 1972 gjorde författarna och larva lives. The moth has been found in June. Håkan Elmquist ett besök på platsen i fråga (se fig. 2). Vi hittade mycket riktigt värd- växten och även avbrutna stänglar med ett När författarna den 29 juni 1971 gjorde en flertal larver i. Enklast är det naturligtvis att lampfångst vid Bro i Uppland invid en stor plocka arten något senare (april), då den är vass, infångades en stor och mycket vacker puppa. Danskarna påstår, att man aldrig microlepidopter. Då vi ej lyckades bestämma hittar larven (eller puppan) i hela stänglar, djuret, fast det enligt vår åsikt var mycket vilket vi också kunde konstatera. karakteristiskt, tog vi kontakt med jäg- Lite senare på våren besökte Ingvar Svens- mästare Ingvar Svensson och gjorde en be- son oss. Vi gjorde då ånyo en tur till lokalen skrivning av exemplaret. Det stod då genast vid Bro och hittade även denna gång pa- klart att fjärilen var en Ostrinia palustralis lustralis. Hb., tidigare endast känd i 2 svenska exemp- Ingvar Svensson började senare leta i sin lar, det första taget i Blekinge, Svängsta 1956 hemprovinå Skåne efter lämpliga palustralis- av Malte Dahlström och det andra på Öland biotoper och lyckades också finna arten där 1966 (H. Jensen). Vidare berättade Ingvar som ny för landskapet. Han återfann den Svensson, att bästa sättet att söka arten i också i Blekinge. fråga var att gå ut tidigt på våren och söka Under hösten 1972 meddelade Ingvar upp Rumex aquaticus L. (enl. Hannemann Svensson oss, att han även tagit arten i Väst- Ent. Tidskr. 94 • 1973 • 1 -2 110 HANS HELLBERG OCH LARS 1MBY olika former (se Caradja 1916: 38-39), av vilka den i Sverige förekommande represen- terar typformen, 0. palustralis palustralis (H11bner 1796). Denna är för övrigt tagen i Europa från Danmark Finland (togs som ny för bägge länderna 1959) ner till Rumä- nien på ett 25-tal lokaler, oftast endast i enstaka exemplar. 0. palustralis liknar ingen annan svensk microlepidopter: Grundfärgen är gul och ovanpå denna förekommer stora rödvioletta partier (se fig. 1). Vingbredden ligger mellan 30 och 35 mm. Larven, 25 mm, är gråbrun med rader av svartbruna prickar. Huvud och nackplåtar är svartbruna. Puppan är lång och smäcker, brun till färgen. Fig. 1. Ostrinia palustralis Hb. Ex larva, Upl, Man kan förmoda att 0. palustralis är en Bro, 1972. tämligen ny invandrare till Sverige från syd- öst, eftersom den på grund av sin storlek och sitt mycket karakteristiska utseende i övrigt manland under en insamlingsresa till Mellan- knappast kan ha blivit förbisedd. Den har sverige. Vidare har arten under 1972 tagits även i Danmark och Finland tagits i ökad vid Sandhammaren i Skåne (Samuelsson) och frekvens under de senaste åren. Hur stor vid Hjälstaviken i Uppland (G. Frisk). utredning arten har fått i Sverige är svårt Ostrinia palustralis Hb. förekommer i 3 att uttala sig om, men med hänsyn till de Fig. 2. Biotop för Ostrinia palustralis Hb. vid Upl, Bro. I förgrunden vinterståndare av Rumex (pi- larna visar på avätna stänglar). Enl. Tidskr. 94 • 1973 • 1-2 FÖREKOMST OCH UTBREDNING I SVERIGE AV OSTRINIA PALUSTRALIS HB. 1 1 1 hittills gjorda fynden (se karta) torde fjärilen kunna påträffas på lämpliga biotoper i syd- östra Sverige upp till Uppland. Flygtiden i Sverige hör vara i juni. Vi vill slutligen framföra ett varmt tack till jägmästare Ingvar Svensson, utan vars hjälp denna artikel aldrig hade tillkommit. Litteratur CARADJA, A. V. 1916. Beitrag zur Kenntnis der geographischen Verbreitung der Pyraliden und Tortriciden des europäischen Faunen- gebietes, nebst Beschreibung neuer Formen. — D. ent. Z. Iris 30: 1-88. FRIESE, G. 1965, Ein dritter Fundort von Ostrinia palustralis (Hb.) in Deutschland, nebst Be- merkungen zur Verbreitung und Lebensweise der Art (Lep.: Pyraustidae). — Ent. Nachr. Dresden 9: 71-76. JENSEN, H. 1967. Madopa salicalis Schiff. (Noc- Fig. 3. Karta över fynden av Ostrinia palustralis tuidae) og Pyrausta palustralis Hb. (Pyra- Hb. i Sverige. lidae) nye for den svenske fauna (Lep.). — Opusc. ent. 32: 139-140. HANNEMANN, H.-J. 1964. Kleinschmetterlinge oder (Hbn.) neu för die Mark Brandenburg. - Microlepidoptera. II. Die Wickler (s. 1.) (Co- Mitt. dt, ent. Ges. 22: 57. chylidae und Carposinidae). Die Ziinslerarti- VIERTL, A. 1897. A Botus palustralis Hb. elet- gen (Pyraloidea). — Tierwelt Dtl. 50. modja. (Die Biologie von Botus palustralis TÖPEL, G. 1963. Die Pyralide Ostrinia palustralis Hb.) — Rovart. Lap. 4: 120-122. Est. Tidskr. 94 • 1973 • 1-2 .