INRE LANDSKAP I TEXT OCH BILD Inre landskap i text och bild Dröm, lek och fantasi i svenska och finska bilderböcker Anna-Maija Koskimies-Hellman ÅBO 2008 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Koskimies-Hellman , Anna-Maija Inre landskap i text och bild: dröm, lek och fantasi i svenska och finska bilderböcker / Anna-Maija Koskimies-Hellman. – Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-441-8 ISBN 978-951-765-441-8 ISBN 978-951-765-442-5 (digital) Oy Fram Ab Vasa 2008 Förord Idén till denna avhandling fick jag en eftermiddag i april 2004 när jag var på väg hem från universitetet i Vasa. Studierna var avklarade och framtiden var oviss. Forskarstudier hade varit ett lockande alternativ, men jag tvekade ändå. Vad skulle jag forska i? Vad var jag intresserad av? Tanken slog mig när jag cyklade uppför en backe: fantastiska inslag i bilderböcker. Då kändes det självklart. Jag måste åtminstone få prova. Ett halvår senare blev jag inskriven som forskarstuderande i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Frågeställningarna, rubrikerna och till och med materialet har under åren ändrat skepnad, men grundtanken har alltid varit densamma. Jag tror ändå inte att jag någonsin hade övervägt forskarstudierna om inte min handledare, professor Maria Nikolajeva, hade föreslagit det när jag bearbetade min kandidatavhandling vid Stockholms universitet. Till henne går mitt största tack – för all uppmuntran, stöd och inspiration under alla dessa år. Tack, Masja, utan dig skulle jag aldrig ens ha vågat börja! Jag är också mycket tacksam för att jag har fått ha mitt akademiska hem i ämnet litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. FD Maria Österlund har varit ovärderlig som biträdande handledare med alla sina kloka kommentarer och sin hjälp med i synnerhet den språkliga delen av avhandlingsskrivandet. Professor Roger Holmström och professor Clas Zilliacus har under flera års tid hjälpt mig med såväl det akademiska som det praktiska, vilket jag är mycket tacksam för. Många knepiga frågor har diskuterats under forskningsseminarierna, frågor som tvingat mig att tänka om och förbättra min argumentation. Seminarierna har varit givande och intressanta, och därför vill jag även tacka alla forskarstuderande i ämnet. Era kommentarer har varit mycket värdefulla. FM Eva Johansson vill jag dessutom tacka för trevliga pratstunder kring en forskares vardag här på Åland. Kretsen av barnlitteraturforskare vid Åbo Akademi har gjort att jag har känt mig som hemma i forskarvärlden. Ett stort tack går därför till FD Maria Lassén-Seger som dels har inspirerat mig med sin egen doktorsavhandling, dels kommit med kloka förslag till min text och dels varit en god vän som jag har kunnat tala med också om annat än forskning. Likaså har FM Mia Franck varit både en god vän och en god kritiker. Tack, Miorna och Maria, för att det har varit så roligt att forska! Även barnlitteraturforskarna utanför Åbo Akademi har möjliggjort utbyte av idéer och många roliga stunder. Framför allt vill jag tacka medlemmarna i nätverket för nordisk barnlitteraturforskning, Norchilnet, och i synnerhet FD Janina Orlov och FM Elina Druker. Janina, tack för att du introducerade mig i barnlitteraturens fascinerande värld länge innan jag ens tänkte på att forska! Elina, tack för att du har varit ett så stort stöd under hela processen, och speciellt för att du läst mitt manuskript och kommit med så konstruktiva förslag. Jag vill även tacka de andra finländska medlemmarna i detta nätverk samt i det forskarnätverk som samlas i Barnboksinstitutets lokaler i Tammerfors, i synnerhet FD Kaisu Rättyä, FD Sirke Happonen och FM Sanna Lehtonen. Med er har jag fått diskutera min forskning på mitt modersmål, och det har varit mycket värdefullt. Också deltagarna i barn- och ungdomslitteraturkollokvier vid Åbo Akademi har bidragit med konstruktiv kritik. Tack till er alla! I avhandlingsarbetets slutskede har förgranskarna FD Nina Christensen och docent Stefan Mählqvist noggrant läst och kommenterat mitt manus. Tack för alla konkreta förslag som hjälpt mig i finslipningen av manuskriptet! Jag vill även passa på att tacka mina finansiärer, Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Svenska kulturfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland, Ålands kulturstiftelse och Svensk-österbottniska samfundet. Det akademiska livet är naturligtvis centralt i en forskares vardag, men ingenting blir gjort om inte man har ett fungerande socialt nätverk. Först och främst, ett oändligt stort tack till mina kära vänner Laura Hekkala-Vatula och Matti Vatula för att jag under alla dessa år har fått bo hos er när jag besökt Åbo. Tack vare er har Åbo blivit ett andra hem för mig. Det har varit skönt att få prata ut efter seminarierna, men också att diskutera annat än studier. Utan er skulle jag aldrig ha orkat ta mig igenom den här processen! Tack även till alla andra som låtit mig bo hos sig under mina många besök i Åbo! Jag vill också tacka alla mina vänner och släktingar för det stöd ni visat mig under mina forskarstudier. Speciellt vill jag tacka Isabella Sarling och min svärmor Iris Grüssner-Hellman för korrekturläsning, min svägerska Maria Hellman för ombrytningshjälp samt min kusin Hanna Hagmark-Cooper för såväl de spännande akademiska luncherna som översättningshjälpen. Sist, men inte minst, ett stort tack till familjen. Mina föräldrar har stöttat projektet såväl mentalt som ekonomiskt. Tack för att ni har gjutit i mig tron att jag klarar av vad som helst! Tack, mamma, för givande diskussioner kring barn, böcker och lekpedagogik. De har gett mig många värdefulla insikter! Denna avhandling tillägnar jag min man Jan Hellman. Tack för att du finns där för mig oavsett vilka påhitt jag får! Mariehamn, 29.9.2008 Anna-Maija Koskimies-Hellman INNEHÅLL Förord Inledning 1 Syfte 3 Material och avgränsningar 5 Kategorierna dröm, lek och fantasi 7 Centrala teoretiska begrepp och tidigare forskning 8 Bilderbokens dimensioner 9 Inre karaktärsgestaltning: narratologisk terminologi och problematik 18 De ambivalenta begreppen fantasi och realism 29 Modalitet 39 Metod 41 Avhandlingens uppläggning 42 Föregångarna: bilderböcker med fantastiska inslag 1900–1975 44 Bilderbokens utveckling i Sverige och Finland från sekelskiftet 1900 44 Inre landskap hos Elsa Beskow 50 Magiskt men didaktiskt 51 Exotisk lekmiljö 62 Drömbilderbokens uppfostrande funktion 71 Efterkrigstidens fantastiska bilderbok 77 Konventionerna tar form 80 Den konventionella drömmen: karneval och tillfällig makt 84 Natten som liminal tidpunkt 86 Läggdagsproblematik i barnlitteraturen 89 Karnevalsstruktur och det pedagogiska drömslutet 93 Vägvisarens varierande roller 102 En nattlig metamorfos 113 En dröm utan återvändo 116 Resor mellan dröm och verklighet 119 Tillfälliga hjältar 124 Ambivalens och förvirring bortom konventionens ramar 138 Det inre landskapet problematiseras 143 Drömresans symbolik 148 Drömmens funktioner: frigörelse och önskeuppfyllelse 154 Den kreativa leken: en bro mellan inre och yttre världar 171 Leken i teorin 172 Den idealiserade barndomens lekar 182 Miljön transformeras 185 Lek i bild 192 Lekens maktgivande skuggsida 195 Ett terapeutiskt dödsrike 198 Ett idealiserat himmelrike 208 En trösterik lekfärd 212 Ensamma barns kompensatoriska lekar 216 Ambivalenta låtsaskompisar tänjer konventionens gränser 234 Rollen och projektionen förenas 247 Den krävande fantasin: resor mellan makt och maktlöshet 254 Den maktgivande fantasiresans karnevalska struktur 255 Hotfulla vuxna och bortrövade barn 259 Inre styrka i en metafiktiv berättelse 268 Fantasilandskapet blir destruktivt 272 Maktlöshet i den skrämmande fantasin 286 Det trygga hemmets förvandling 289 Omvända roller 295 Konfrontation med rädslan 300 Slutdiskussion 311 Gränsen mellan litteratur och verklighet problematiseras 312 Det inre landskapet i karaktärsgestaltningen 318 Summary 325 Litteraturförteckning 331 Personregister 349 Inledning Tvättbjörnen Pikku Pesu (”Lilla Tvätt”) sover över hos sin mormor och morfar för första gången. När lampan släcks, kryper en liten genomskinlig gestalt ut ur Pikkus kappsäck och sätter sig på hans nos. Det är Längtan. Längtan påminner Pikku om hans mamma och pappa och om hur oändligt lång natten är. Samtidigt växer den och tar allt större plats i Pikkus säng. Längtans tårar orsakar en översvämning i Pikkus rum, och först när mormor öppnar dörren, försvinner han. Pikku får höra en godnattsaga till och somnar tryggt i mormors säng. Den genomskinliga gestalten personifierar en aspekt av det lilla barnets inre: konflikten mellan det modiga stora barn han vill vara och det osäkra, hemlängtande barn han är i det skrämmande gränslandet mellan dag och natt. Att gestalten växer och dränker sin omgivning i tårar illustrerar hur den känsla som börjar som en liten aning sprider sig i hela kroppen hos protagonisten och till slut får honom att brista ut i gråt. Genom att ge barnets hemlängtan en konkret form fångar författaren Katri Kirkkopelto en central aspekt av karaktären Pikku Pesus personlighet och uttrycker denna abstrakta och ambivalenta känsla i både ord och bild. Med hjälp av relativt enkla och konkreta medel dyker Pikku Pesu ja iso Ikävä (”Lilla Tvätt och stora Längtan”, 2002) in i protagonistens inre och skildrar karaktären inifrån. Att läsaren ibland ges tillträde till en fiktiv karaktärs inre värld genom visuell och verbal gestaltning av rädslor, drömmar, önskningar, fantasier och lekar, gör att personskildringen i berättelsen får en djupare dimension. I bilderboken, där budskapet konstrueras av två olika typer