1 SOTHOLMS OCH SVARTLÖSA HÄRADER INNEHÅLL 2 SVARTLÖSA HÄRAD 26 ÖSMODRÄKTEN 3 PÅ BANAN 28 POLONESSEBOKEN 4 SPELMÄN 30 VEM ÄR SOM EJ... )0 DANSEN PÅ SÖDERTÖRN 32 SKIVSPALTEN 18 JAG MINNS 34 HARPOLEK 20 SÄGNER OCH MINNEN 36 SORUNDAVISAN 22 HANDLAREVISAN Omdagsbild: Byspelmannen, målad av den tyske 23 DRÄKTEN PÅ SÖDERTÖRN konstmren Hans Thoma, 1839- 1924. 24 SORUNDADRÄKTEN " '. .h %5z"f*:%:?Z? ' ""'= " " """' "É=..,, ~ "') L' . """ " ', ~j1K q' . , ,, ',. U · " "r"^ pgc. " ,\,\ b - h1· a»,' X' " am v""' ! °""'"'""" r, "=: " " - ' "::0 T' "": ±%v"4 '&" m ""' "' SY . ·:%, ·- -' ' " '" ·x"f;" '"3' " "L. .7yj|::c"^X+"m "" " ·P :k -'e ., ==9"2" ;6 ¢. ' "" , "t?:,:k ' ' "' 'l" ,'" " " W r' " QL"+:S\ja, " :" l V ,/i ,b ,, "¶%1 p -J' l" · t, · l. tk. "", ' n rtarNm. .,~ b- " 0 bm mb n g . · · K ' 0m· vf . V h~~m~' .·· 2?'' b « "brgib, 4 . .~,._+.:' " "" "".. cl Rm"m "' :__ T " " r ' . 0ybW +· M0~ f , 0m. : Q SÖRMLAN%LÅTEN dktribue ra8 till medlemmarna l Södermanland8 SpelmanMörbund och Sörmländska Ungdommngen. Utomstående kan prenumerera på Spelman8förbundet8 cirkulär (Inkl. SÖRMLANDS- LÄTEN) för ett år genom att 8åtta in kr IS: -- på postgiro 12 24 74 - O, adrem Södermanland8 Spelmam- förbund. Skriv "Cfrkulårprenumeration" på Ullongen! Upplaga: I. 750 ex Utkommer 2 gånger per år 2 GIOVANNA BASSI - PREMIÄRDANSÖS OCH SVARTLÖSA HÄRAD SÖRMLÄNDSK GODSÄGARINNA Marianne Strandberg Giovanna var dotter till den italienska hovstdhnästa- ren Stefano Bassi och hans franska hustru Angelique. Svartlösa hdrod har fött sitt namn efter tingsstCMet Hon föddes troligen 13 juni 1762 i Paris. Hon kom till SvartakSt (SvartalC$CSt) eller SvanlCSten (löt, Im troli- Sverige 1783 tilkammans med sin bror och omtalldes gen äng) där ting med Övm Tör (norra Södertöm) Nils som ballerina vid teatern samma år. Enligt Johan under medeltiden. Svanalöt var ängen vid Eriksberg i Henrik Kjdlgren var hon "den ostridigt hAIkomligaste Botkyrka dldeles i nörheten där vägen tar av från E4 dansCSs som svenska teatern haft". Malla Silfverstolpe mot Alby. Första gången platsen omnämns som tingxtal- skriver: '°Hon var skön, ehuiv storkt bmnett. De regel- le var 1442. bundna, vackm drogen, hennes adla fysionomi, hennes svartlockiga hår och hennes dldeles utmärkta växt, li- (Ur Salemsboken) ka smidig och ledig som stolt och fdlkomlig, gjorde henne till en av de väck raste kvinnor. Härtill förenade hon ovanligt behag med mycken nobless i hela sitt va- sen att vam. " * Hon blev firad men också omskvallmd, icke utan skuld. Hon inledde en förbindelse med Gustav III :s gunstling Ur ett kåseri i Aftonblodet 1902 med titeln: och hovstdhnästare och fcsddc tre barn. Enligt många "RSnninge villammhälk. Några interiörer från en ty- rykten var det dottern Jeanette som stod modell till pisk egnahemskoloni. Tintomam i Almqvists "D rottningens juvekmycke" . E n tid vistades Giovonna i Italien dit hon flytt efter bar- . .Förliden söndag var jag en ibland de lyckliga som nens far, men hon återvände till Sverige 1793 och efter en timmes fUnd i en kvav kupé, genom svarta engagerades åter vid teatern SOm dansös. Hennes sista tunnlar och bolmande $tenko|$ruk äntligen fingo stiga föreställning på scenen var 23 juni 1794, dö man upp- av i RZSnninge och lustvandra på dess idyllkka vägar förde "De två Sovoyarderna". och stigar mellan sdglittmnde vatten och doftande skogsbackar. Mitt goda öde förde mig på vägen som Samma sommar ingick hon äktenskap med grosshandla- leder till Skolberga, där just vid min ankomst en festlig ren Peter Hinric SchiSn tillhörande den s k skeppsbro- tilktällning med folkdanser, auktion, sång, tal, dekla- adeln. Vid det laget var Giovanna ingalunda barskra- pad och elaka tungor ville göm gällande att SchCSn mation och kaffe med mera (icke avec - det var en gjort ett "gott parti". Andra däremot ansåg att efter- mycket nykter fest) som allra livligast gick ov stapeln. som '°hon är l:mo arg och het som ett indianskt peppar- Men då man upplyste mig om att festen pögått i tvenne korn, 2:do så fgrträffeligen snål och oeconome, dr att dagar - lördags- och söndags e .m. - samt att musiken förmoda att Herr S. på intet vis lärer kunna åtkomma av Tumba mdsUngssextett, föredmgen ov docenten hennes små murklor". Giovanna var också mycket rik- Hallenborg om Karl XII och av reservkSjtnant Lillieskdd tigt uhvstod med äktenskapsförord och gjorde själv si- om Gustaf Il Adolf, sången och deklamationen redan voro överstökade pmgmmnummer, så tyckte jag mig ha na gårdsaffärer. kommit något post festum, men fick trösta mig med de 1797 inköpte hon huvudgården Högtorp (sedermera ännu återstående numren "nationaldans i det gröna", HiSgantorp) med hemmanen Lodvik, Lideby, Ormsättra, utförd av en bukett unga gossar och flickor, och auk- Kaggcbol, Hjdmsätra och Bockhdmssattra samt torpen tion å skänkta saker", vilket jämte kaffe med dopp än- BrcdOng, Andersboda och Kålvreten för 36 000 riksda- nu gav en festlig prugel åt den av en talrik publik be- ler. Under hennes tid Som gÖrdsfm klingade både tyska, sökta tilktdlningen. Och när den sö hurtiga, energiska franska och italienska språk innanför husets väggar. fnj Bolin, festens anondnarinna, som sjalv tjamtgjort Giovanna avled 16 juni 1834 och ligger troligen be- som auktionsutmpare, även sprang i spetsen för en liv- gravd i familjegraven vid Salems kyrka. lig över Skolbergas kupérede terräng ormande långdans, vilken ofta gick isar men ändå rt$rde sig så länge solen var uppe - dö grepos alla av en smittande munterhet. .. (Ur Sörmlandsbygden 1965) Ur Salemsboken Vid itämn l VåstefhåAM0 finnes tjl!gmtia pmmierado hiNMwma Ni blir sijuk att onvöndo krympt yllo E;'; ,?"'" " ' Zuleiman K0|0qop¢McKm0 kr 4 för vmnblodin gton. pr öL scmmrmchN kr 4· SO pr ,0 dl~ kr och "P - Mr W 0. Imperator HlUbm (7br cohk8 owrlrkor {'AO) ('1Mrucko krympt ylk $uu~die. för noNvcmka och nor8kA ston. Tid: morgon kl. halv 7 och Af- W1Uät4. J. ton k]. hUv 8. ._ __ SpMWavXift 215 kr. StallavUft l kr. 3 På gårdarna i trakten förekom logdanser bl a på sjö- ängen i ämo. Sommarens hUffpunkt var utedansbanan På banan vid Nicksta i Nynäshamn. Dit cngagerodes olika or- NÅGOT Om NÖJESLIVET l NYNÄS PÅ 20-TALET kestrar även från andra orter bl a Stockholm, En Ny- näsorkester kallade sig "Black and White" med satt- Sune Höglind ni% piano, saxofon, banjo, trummor och trumpet. Pianisten, som var mycket duktig hette Emolf. Musik- De unga på 20-talet saknade de flesta av nutidens nö- stilen var modern. Dansbanan låg i anslutning till Nya jen. Radion var nästan Okänd och TV skulle dntsja fle- idrottsplatsen. Där anordnades varje år stora idrotts- ra decennier. Musiken i hemmen bestod i basta fall av tävlingar "Nynas-spelcn" med deltagare från hela en grammofon, en enastående tingest, eller av att nå- Stockholmstrakten. Det var riktiga folkfester, som gon Familjemedlem kunde traktera ett instrument van- drog mycket publik. ligen fiol eller dragspel. Nynäshamn hade två biografer, Gamla Folkets Hus och Dans ordnades oftast på en loge eller i ett hem. Har i Viktoriabiografen som visade stumfilmer, I anslutning Nynäshamn dansades det i den s k " Ladan", som lOg till dessa spelade lokala musiker och de R$Mkte an- intill Gamla Folkets Hus. Huset var på sommaren en passa musiken till filmens handling. Kända namn ar öppen paviljong och på vintern sattes luckor för och Trio Ljusberg (piano, klarinett och fiol) och Georg RSrvardlade det till en inbyggd bana. Dur spelade of- Fredriksson (Fiol-Fredrik). ta Nynäshamns Blåsorkester, som kallcdes för "Bom- berdittan". Den bestod av 12 man. Blandad musik Så- Biolokalen i Folkets Hus, som hade plant golv, använ- som foxtrot, tango, vals, hambo, schottis, polka och des ofta till föreningsfester ov olika slag t ex maskem- den nya modedansen charleston spelades. Entré beta- der, revyer och teater. lades ej, men dambiljetterna kostode 1925 IS öre dan- På sommma anordnades föreningMflykter, ofta med sen. Dans ordnades onsdagar, lördagar och sBndagor. båt till närbelägna tSar t ex Yxlcs och Sandskar. BeWkama placerade sig pO herr- och damsida. Her- Nynäshamns Förelämingsförening engagerade populdm rarna bjöd upp till dans. Enda undantaget var "Damer- föreläsare till Folkets Hus, bl a Sten Bergman, som vi- nas dans" en per kväll efter orkesterns påannons. sade skioptikonbilder och betuttade om sina resor. Det Långt till degens demokmtiska danser. På fredagar var ett uppskattat nöje som kostade 25 öre. ordnades någon gång basar med uppträdande av artis- ter, ofta någon bondkomiker. l anslutning till "Ladan" Då ungdomen hade ont om pengar var det angeläget fanns på sommaren en utescrvering. att roa sig till billigt pris. Bjudningdamer, ordnade av ungdomama själva i någon lämplig lokal, förekom Under vintersäsongem lördagar var Ösmo Paviljo"g också med lekar och upptåg. mycket valbesökt och Omtyckt. Entrén var där l kr men istdllet var det fri dans, För musiken svarade lokala Julgranspbndringar i hemmen var uppskattode, och då förmågor frön trakten. Vanligaste instrumenten var dansade både gammal och ung, kanske till musik från dragspel och fiol ibland förstärkta med banjo eller ett en trottgmmmofon. Danslekarna var de samma som i- blhinstrument. Gammeldans dominerade . Ett valkant dag och även andra lekar såsom blindbock, gömma namn var drogspelaren Helge Hammarsson även kallad nyckeln, ryska posten och olika pantlekar dr i stort SpeI-Helge. Musiken Från hans marmor var uppskattad. sett oförändrade . 4 Spelmän Arne Blomberg SVARTLÖSA HÄRAD Det bevarode folkmwikahska materialet från Slider- törn hämtas från flera olika källor. I Rickard Dybecks Materialet från SvartkSsa härad dr betydligt mindre samlingar finns ett flertal melodier med ursprunget an Sotholmsmateridet. "StSdertörn". Uppteckningarna Ur i många fall gjorda av Rosa Wretman och insända till Dybeck. Närmare Olof Andersson besökte 1936 R$ljande spelmän: uppgifter om ursprunget saknas oftast. Mekanikernjohan Arvid Petersson, född 1896 i Åma. Han började spela vid tolv års ålder SiSrmkndsdelen av Svenska Låtar innehåller ett antal och kom då i kontakt med fiolspelmannen A Lindgren melodier från Öster- och Vdsterhaninge. Uppteckna- i Österhaninge.