Gotlands medeltida fiskelägen : en arkeologisk förstudie d'Agnan, Peter Fornvännen 2010(105):3, s. [236]-239 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2010_236 Ingår i: samla.raa.se Korta meddelanden s 233–239:Layout 1 11-06-09 08.34 Sida 236 236 Korta meddelanden Gotlands medeltida fiskelägen – en arkeologisk förstudie Den 22 juli 1361 landsteg Valdemar Atterdags här Tidigare forskning enligt sägnen vid Kronvalls fiskeläge i Eksta sock - Forskningsfältet äldre hamnar och fiskelägen på en. Därefter låg Gotland under Danmark i nästan Gotland har genom årtiondena alstrat en rad ar - 300 år. tiklar och böcker. Per Arvid Säve nämnde redan Ovanstående är en viktig, vitt beskriven hän- 1880 att det vid Snäckhus i Vamlingbo fanns res ter delse i Gotlands historia. Sägenuppgifterna har efter en gammal hamn och återgav sägner om stort ändrats och förvrängts under seklers lopp. Var - sillfiske i äldre tider på samma plats (1880, s. 97, ken landstigningsplats eller datum är i själva ver- not 1). Ännu intressantare är att han också räk- ket kända från samtida källor. Huruvida Valde- nade upp 45 fiskelägen som han bedömde som öns mar landsteg här eller där är dock inte viktigt i äldsta utifrån deras namntyper (1880, s. 50, not 1). just detta sammanhang, utan frågan rör fiske lä - 1932 berörde Richard Steffen ämnet i och get. Fanns det sådana, som påståtts, under medel- med att han publicerade och diskuterade den älds- tiden, och vad vet vi i så fall om dem? ta kända hamnrätten på Gotland från 1639. Han Vi vet föga. Dock är det troligt att Kronvalls drog även fram en rad andra historiska källor och fanns redan då, och därtill hundratalet andra fiske- pekade på hamnfogdar som varit stationerade på lägen runt Gotlands kust. Kunskapen om dem är lanthamnarna i olika hamndistrikt. Steffen nämn- likaså ringa. Merparten av dessa potentiella forn- de flera äldre fiskelägen. lämningar finns inte i fornminnesregistret, och Erik Floderus skrev 1934 om den vikingatida de riskerar därmed att förstöras i takt med den och tidigmedeltida hamnen vid Paviken i Väster- markant ökande kustexploateringen på ön. Med garn. Henrik Munthe behandlade i en mycket andra ord kvarstår exakt samma situation som grundlig och heltäckande artikel 1947 tilläggs- Ingemar Olsson beskrev i dessa spalter 1985 an - platser med hamnar och länningar och pekade ut gående de vikingatida och tidigmedeltida ham- flera aspekter av ämnet som borde studeras när- narna på Gotland. mare. Han var därmed den förste som tog ett stör - Mot bakgrund av detta startade jag 2008 det re grepp om ämnet. Redan 1908 hade Munthe arkeologiska Hamn- & fiskelägesprojektet med lagt märke till båtlänningar på Stora Karlsö fokus på fiskelägena. 2009 utförde jag en för - (1947, s. 45 ff). studie (d’Agnan 2009) som projektets första fas. Hans Hansson sökte i början av 1960-talet Syftet var att ta fram underlag för vidare studier efter vikingatida och tidigmedeltida hamnar på samt att visa på bristen på kunskap om fiskeläge- Gotland med hjälp av historiska källor och fos- nas förekomst och omfattning. fatkartering. Resultaten publicerade han i Forn- Mina metoder var litteraturstudier, arkivforsk- vännen 1967. ning, registergranskning och en studie av äldre 1972 tog Hans Olsson upp Snäck-namnen på historiska kartor, samt även begränsade fältin- Gotland i en grundlig artikel och kopplade sam- venteringar för att utvärdera materialet. Grun- man dem med ett tiotal vikingatida och tidig - den till kartstudien var de ofta brukade skattlägg- medeltida hamnar runt om på ön. Även andra ningskartorna från omkring år 1700 som kan vi - forskare har diskuterat snäck-namnen och ham- sa hur kulturlandskapet såg ut även under me - narna, t.ex. Åke Hyenstrand (1989, s. 48 f) och deltiden. Här sökte jag indikationer på äldre Ola Kyhlberg (1991, s. 52 f) som använde dem i kustbruk utifrån flera kriterier, där jag framför frågan om äldre distriktsindelningar på Gotland. allt granskade vägsystemen. Studiens avgränsning Sune Jönsson och Lars Löthman (1978, s. 114– i tid och rum var hög- och senmedeltiden (ca. år 116) redogjorde för 70-talets fornminnesinven- 1200–1600) samt hela Gotlands kust. tering på Gotland och räknade upp en rad dittills okända fornlämningskategorier. Bland annat nämnde de båtlänningar och hamnanläggningar Fornvännen 105 (2010) Korta meddelanden s 233–239:Layout 1 11-06-09 08.34 Sida 237 Korta meddelanden 237 Fig. 1. Gotland med kända och san- nolika platser för medeltida hamn- och fiskelägen. Karta förf. —Gotland with known and probable locations of Medieval harbours and intermittently inhabited fishing settlements. och efterlyste en fördjupad studie av övergivna Arkeologiska undersökningar vid medeltida äldre hamn- och fiskelägen. lanthamnar I boken De kommo vida... 1981 redogjorde Flera större gotländska lanthamnar har gen om - Per Lundström för omfattande arkeologiska un - gått arkeologiska undersökningar, dock främst dersökningar vid Paviken som påbörjats av Hans- sådana från vikingatiden och tidiga medeltiden. son och fullföljts av Lundström och Jan Peder Hög- och senmedeltida fiskelägen har inte un - Lamm. 1985 skrev åter Ingemar Olsson i Forn- dersökts närmare förrän från 2005 och framåt, vännen och sände ett »SOS för äldre hamnar» där och då endast i mycket begränsad omfattning. han behandlade flera vikingatida och tidigme - Vid Färsviken i Östergarn har Carlsson (2005) del tida hamnar som delvis förstörts av sentida lett fosfatkartering, metallsökning och mindre mark exploatering. utgrävningar. Vid Hörte i Burs har han lett schakt- Under de senaste två årtiondena har Dan Carls - övervakning och metallsökning (Carlsson 2007). son sedan varit den centrala forskaren på om - I Sundre socken har han lett metallsökning och rådet. 1987 beskrev han en pilotstudie för att få provgrävningar vid Rivet och Barshage fiskelä- en samlad bild av hamnarna, och han har seder- gen (Carlsson 2008). Vid en provundersökning mera lett flera projekt på området med omfat- redan 1988 vid Överstekvarn i Lummelunda sock- tande fältarkeologiska insatser (1998; 1999). en påträffade han också lämningar som han tol - Fornvännen 105 (2010) Korta meddelanden s 233–239:Layout 1 11-06-09 08.34 Sida 238 238 Korta meddelanden kade som ett fiskeläge med datering till vi kinga - bakom holmar och rev. Fiskelägena ligger där - tiden och medeltiden (ATA dnr 413-3597-1998; emot direkt mot öppet hav eller i vikar med någon rapport har jag dock inte kunnat finna). direkt anknytning till öppet hav. Det är främst dessa få och små undersökningar vi Lokaliseringen kan förklaras av det direkta har att utgå från vad gäller hög- och senmedelti- kustbruket, där fiskelägena ligger så nära fiske- da fiskelägen. vattnen som möjligt. Här har fiskats med små De begränsade undersökningarna har alstrat grundgående båtar med begränsade seg lings - ett intressant och rikligt fyndmaterial som när- egen skaper som kunde dras upp på land. Hamn- mast liknar boplatsfynd. Här finns fisk- och och lastageplatserna krävde dock lugnare och dju- djurben, keramik, halvfärdiga hantverksproduk- pare vatten. Båtarna som lade till vid bryggkon- ter samt även bruksföremål som nätsänken, nå - struktioner tillhörde medeltidens olika typer av lar, tärningar, knivar och mynt. handelsskepp. Flera längre kuststräckor saknar efter studien Den nya studiens resultat fortfarande möjliga hamn- och fiskelägen. För- Det genomgångna arkivmaterialet visar en sam- klaringen är oftast att naturliga förutsättningar lad men förstås inte heltäckande bild av det me - saknas där. Det kan mycket väl finnas lägen även deltida kustbruket. Mest intressanta är kartorna på dessa sträckor, men de har inte kunnat lo ka - som visar hur vägnätet förgrenar sig ut mot lise ras med hjälp av det historiska kartmaterialet. kusterna över hela ön. Här finns direkt anknyt- Studiens resultat är inte direkt oväntat, men ning till kustbruket då vägarna oftast leder till en ändå anmärkningsvärt om man ser till dess om - hamn eller ett fiskeläge. fattning och innebörd. Antalet troliga hamn- och Vi kan peka ut ett tiotal lanthamnar, flera fiskelägen från Gotlands medeltid är så pass stort lastageplatser, minst sex fiskelägen eller hamnar att myndigheterna borde vidta åtgärder. med kapell samt ett hundratal övriga fiskelägen. Sammanlagt finns grovt räknat över 120 sanno- Slutord lika lägen för hög- och senmedeltida hamn- och Med den snabbt ökande efterfrågan på kustnära fiskelägen på Gotland. Av dessa var år 2008 ca 20 exploateringsområden på Gotland riskerar många registrerade som fornlämningar. Resterande 100, okända fornlämningar att förstöras. Studien vi- främst fiskelägen, är inte registrerade. Utöver de sar tydligt på det problem vi står inför, där en del utpekade lägena finns i varje socken även flera av öns kulturarv kan försvinna som vi idag fort- mindre »gårdsfiskelägen» som inte medtagits i farande har tämligen ringa kunskaper om. Plat- studien. serna i fråga är till övervägande del inte fornmin- Att fiskelägena inte är registrerade beror på nesregistrerade eftersom där inte finns några fas- att de är svåra att identifiera i fält. Många skulle ta fornlämningar att se ovan mark. Studien visar utan arkeologiska prospekteringsmetoder till och dock även på materialets ännu orealiserade ve - med vara omöjliga att lokalisera. Utifrån un der - tenskapliga potential. sökningarna i Sundre kan sägas att kulturlagret Fisken var en avgörande resurs i det medelti- är tunt och ligger direkt under grästorven (Carls- da kustbruket, både som handelsvara och som son 2008). Det är med andra ord en skör forn- föda, speciellt