1 61999 8 KD-28-00-018-SV-C Europeiska kommissionen XXIX:e rapporten om konkurrenspolitiken XXIX:e rapporten om konkurrenspolitiken 1999 (Offentliggjord tillsammans med Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet — 1999) Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 21 EUR ISBN 92-828-9990-X BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS ࢟ OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg 9 789282 899908 SV Europeiska kommissionen XXIX:e rapporten om konkurrenspolitiken 1999 (Offentliggjord tillsammans med Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet — 1999) Bryssel • Luxemburg 2000 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2001 ISBN 92-828-9990-X © Europeiska gemenskaperna, 2001 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Italy TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER Innehållsförteckning MEDDELANDE TILL LÄSAREN 6 FÖRORD AV PROFESSOR MARIO MONTI 7 Del ett — XXIX: rapporten om konkurrenspolitiken 1999 13 I — Konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning – Artiklarna 81 och 82 – Statliga monopol och monopolrättigheter – Artiklarna 31 och 86 23 A — Moderniseringen av de lagstiftningsmässiga och tolkningsmässiga reglerna 23 B — Konsolidering av den inre marknaden 31 C — Sektoriell politik 38 D — Statistik 59 II — Koncentrationskontroll 61 A — Inledning 61 B — Nya utvecklingstendenser 62 C — Statistik 80 III — Statligt stöd 83 A — Allmän politik 83 B — Stödbegreppet 87 C — Granskning av stödens förenlighet med den gemensamma marknaden 92 D — Förfaranden 108 E — Statistik 111 IV — Internationell verksamhet 113 A — Utvidgningen 113 B — Bilateralt samarbete 116 C — Multilateralt samarbete 120 V — Utsikter för 2000 123 BILAGA — ÄRENDEN SOM UNDERSÖKS I RAPPORTEN 127 KONK. RAP. 1999 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del två — Rapport om tillämpningen av konkurrensreglerna i Europeiska unionen 131 I — Karteller och missbruk av dominerande ställning: Artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget – Artikel 65 i EKSG-fördraget 137 A — Sammanfattning av ärenden 137 B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden som antagits eller föreslagits av kommissionen 174 C — Formella beslut enligt artiklarna 81, 82 and 86 i EG-fördraget 175 D — Ärenden som avslutats med en administrativ skrivelse under 1999 177 E — Tillkännagivanden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget 181 F — Pressmeddelanden 182 G — Domar och beslut från gemenskapsdomstolarna 184 II — Koncentrationskontroll: Rådets förordning (EEG) nr 4064/89 och artikel 66 i EKSG-fördraget 187 A — Sammanfattning av beslut enligt artikel 6.1 b i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 187 B — Sammanfattning av beslut enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 193 C — Beslut enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen (ärenden som gäller samriskföretag) 198 D — Kommissionens beslut 205 E — Pressmeddelanden 213 F — Domar från gemenskapsdomstolarna 223 III — Statligt stöd 225 A — Sammanfattning av ärendena 225 B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden som antagits av kommissionen 281 C — Statligt stöd inom andra sektorer än jordbruk, fiske, transport och kolindustri 282 D — Förteckning över statligt stöd inom andra sektorer 297 E — Domar från gemenskapsdomstolarna 315 F — Genomförande av kommissionens beslut om återkrav av stöd 317 IV — Internationellt 325 Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Förenta staternas regering om tillämpning av deras konkurrensbestämmelser, 1 januari 1999 till 31 December 1999 325 Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om tillämpning av avtalet mellan Europeiska Gemenskaperna och Kanadas Regering om tillämpningen av deras konkurrenslagstiftning, 17 juni 1999–31 december 1999 339 KONK. RAP. 1999 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 V — Tillämpningen av konkurrensreglerna i medlemsstaterna 343 A — Utveckling på lagstiftningsområde 343 B — De nationella myndigheternas tillämpning av gemenskapens konkurrensregler 349 C — Tillämpning av gemenskapens konkurrensregler av domstolar i medlemsstaterna 361 D — Tillämpning av meddelandet från 1993 om samarbete mellan kommissionen och de nationella domstolarna 369 E — Situationen i fråga om de nationella konkurrensmyndigheternas genomförande av artiklarna 81 och 82 370 VI — Statistik 373 A — Artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget och artikel 65 i EKSG-fördraget 373 B — Rådets förordning (EG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer 374 C — Statligt stöd 375 VII — Undersökningar 379 VIII — Reaktioner på tjugoåttonde rapporten om konkurrenspolitiken 387 A — Europaparlamentet 387 B — Ekonomiska och sociala kommittén 392 KONK. RAP. 1999 Meddelande till läsaren Amsterdamfördraget trädde i kraft den 1 maj 1999. Detta fördrag medför en omnumrering av artiklarna både i Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Det nya numreringssystemet tillämpas i denna rapport. Trots detta återfinns referenser till den äldre numreringen i samband med hänvisning till namn på rättsakter som antagits innan den nya numreringen infördes, samt i referenser till innehåll i dokument som skrivits före den 1 maj 1999. För att markera ändringarna tydligt återges samtliga referenser till den äldre numreringen i kursiv stil. För att underlätta läsningen av den XXIX:e rapporten återges här nedan i tabellform de äldre artikelnumren och motsvarande nya artikelnummer som återfinns i rapporten. Äldre numrering Ny numrering Artikel 37 Artikel 31 Artikel 85 Artikel 81 Artikel 86 Artikel 82 Artikel 89 Artikel 85 Artikel 90 Artikel 86 Artikel 92 Artikel 87 Artikel 93 Artikel 88 Artikel 100a Artikel 95 Artikel 169 Artikel 226 Artikel 173 Artikel 230 Artikel 175 Artikel 232 Artikel 177 Artikel 234 Artikel 190 Artikel 253 KONK. RAP. 1999 FÖRORD AV PROFESSOR MARIO MONTI ledamot av kommissionen med särskilt ansvar för konkurrenspolitiken Konkurrenspolitiken är relevant inte endast för folk inom näringslivet och deras rådgivare, utan också för EU-medborgarna, som behöver få veta i stora drag hur konkurrenspolitiken tillämpas och vilka positiva effekter den kan ha i deras dagliga liv. En av de viktigaste av dessa effekter är att den främjar innovation och säkerställer att varor och tjänster produceras så effektivt som möjligt, och att denna effektivitet gynnar konsumenterna i form av lägre priser, eller förbättringar i fråga om kvalitet, urval eller service. Som exempel kan nämnas att de avgifter som hushållen betalar för internationella samtal minskade med 40 % i genomsnitt under perioden 1997–1999 i de flesta medlemsstaterna. Införandet av konkurrens inom denna sektor ledde inte endast till lägre priser utan också till en betydande ökning av utbudet av nya och effektiva tjänster och produkter. Konkurrenspolitiken skall även säkerställa att marknaderna är tillräckligt konkurrenskraftiga för att kunna hävda sig i en tid av globalisering, och att bidra till att skapa sysselsättning. Exempelvis kontrollen av statligt stöd främjar strukturomvandling, vilket bidrar till att konkurrenskraftiga och innovativa industristrukturer kan utvecklas, vilket i sin tur garanterar nya arbetstillfällen. Utan konkurrens skulle den drivande kraften bakom tillväxt och sysselsättning saknas. Det är därför ytterst viktigt att konkurrensreglerna är klara och överskådliga och tillämpas effektivt. Konkurrensreglerna måste emellertid också hålla jämna steg med den ekonomiska och tekniska utvecklingen under 2000-talet. I år skulle jag därför vilja rikta uppmärksamheten på behovet av att modernisera gemenskapens konkurrenslagstiftning, dels på området för konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning, där företagens åtgärder kan snedvrida konkurrensen, dels på området statligt stöd, där medlemsstaternas åtgärder kan få motsvarande konsekvenser. Reform på området för vertikala begränsningar Under 1999 har nya konkurrensregler införts när det gäller vertikala begränsningar. Det är resultatet av en grundlig översyn av konkurrenspolitiken och en omfattande konsultation, som inleddes 1997 när kommissionen offentliggjorde grönboken om vertikala begränsningar. Reformen av kommissionens politik på området vertikala begränsningar är ett viktigt led i reformprocessen som helhet. Översynen ledde till att man kunde enas om ett synsätt med särskild inriktning på ekonomisk analys, där vertikala begränsningar inte bedöms med avseende på sin form utan hur de påverkar marknaden. Detta samförstånd har viktiga konsekvenser för översynen av kommissionens politik på andra områden. Konkurrenspolitiken är ett område där behovet av en reform har erkänts i vida kretsar. Gruppundantagsför- ordningarna för vissa typer av återförsäljningsavtal har kritiserats under senare år för att ha alltför snäv räck- vidd, vara alltför formalistiska och ålägga industrin begränsningar som är oförenliga med utvecklingen av produktions- och distributionsmetoder. Kommissionens syfte i reformarbetet har varit att förenkla reglerna och minska den börda som vilar på företagen i form av bestämmelser, i synnerhet för företag som saknar KONK. RAP. 1999 8 FÖRORD AV PROFESSOR MARIO MONTI marknadsinflytande, t.ex. små och medelstora företag. Samtidigt vill man slå vakt om en effektivare kontroll av vertikala begränsningar som genomförs av företag med betydande inflytande på marknaden. Rådet samtyckte till kommissionens reformplaner i juni 1999 när