Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2007 Molnár, Valéria; Paulsson, Göte; Andersson, Greger 2007 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Molnár, V., Paulsson, G., & Andersson, G. (Eds.) (2007). Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2007. (Årsbok). Vetenskapssocieteten i Lund. Total number of authors: 3 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2007 Redaktion Valéria Molnár, Göte Paulsson, Greger Andersson Formgivning Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström ISBN 978-91-974863-5-4 ISSN 0349-053X Produktion Bokpro AB, Bjärnum Tryck Kristianstads Boktryckeri 2007 Innehåll Artiklar Krister Thelin Krigsförbrytartribunalen i Haag: Genomfört uppdrag eller kostsamt misslyckande? . 5 Erik Hedling ”Flicka i regnrock” . 23 Lars-Eric Jönsson Rumänska bönder på museum . 44 Erland Lagerroth Andlighet, modernitet och postmodernitet. 59 Antonio Lima-de-Faria Economic history of a XVII century watermill. 70 Tobias Lund Frihet och fångenskap i Franz Schuberts deklamation av Schillers ”Die Bürgschaft” . 92 Maria Småberg Att bevittna det outsägliga . 108 Martin Wiklund ”68” inför historiens domstol . 128 Minnesord Lars Berggren & Göran Blomqvist – Lennart Sjöstedt . 145 Vetenskapssocieteten i Lund Matrikel . 149 Stadgar . 165 Skriftförteckning . 169 Artikelförfattare . 175 Krister Thelin Krigsförbrytartribunalen i Haag: Genomfört uppdrag eller kostsamt misslyckande?1 för drygt en månad sedan lämnade presidenten i den Internationella krigs- förbrytartribunalen för forna Jugoslavien2 i FN:s generalförsamling den 13:e årli- ga rapporten över Tribunalens verksamhet. Presidenten, italienaren Fausto Pocar, konstaterade, att hittills under Tribunalens levnad hade mål mot 97 åtalade förts till slut av sammanlagt 161 åtal. 64 individer återstår att slutligt pröva, varav 15 befinner sig i överklagandefasen. 24 är föremål för huvudförhandling i sex mål, medan 19 åtalade är i ett förberedande rättegångsskede. Sex individer, bl.a. Mla- dic och Karadzic, är fortfarande icke gripna och ställda inför domstolen. Dessa torra fakta speglar en annan verklighet än den som födde Tribunalen. Det blodiga kriget på Balkan, med scener i tv-rutan från sommaren 1991 som associerade till brutaliteten och övergreppen i Europa under andra världskriget, tvingade det internationella samfundet att göra något. Den följande framställ- ningen syftar till att ge en bakgrund till Tribunalens tillkomst, dess uppdrag och verksamhet. Trots att Tribunalen, som till skillnad från exempelvis Internatio- nella brottmålsdomstolen, också den i Haag, är en temporär institution och ännu inte slutfört sitt arbete, kommer också ett försök till bokslut att göras. Bismarck tillskrivs yttrandet, att Balkan inte är ”värt benen av en enda preussisk grenadjär”. Han borde veta som organiserade Berlinkongressen 1878, den första i en serie av beslut och händelser som förebådade slutet på det otto- manska rikets grepp över denna bit av Europa. ”Balkan” betyder berg och ”Jugoslavien” sydslavien. Varje försök att ens i grova drag skissa Jugoslaviens uppkomst och det inbördeskrig som bröt ut på sommaren 1991 är dömt att mötas av kritik från något håll. Bottnarna är många, rottrådarna djupa och känslorna starka.3 Några hållpunkter som de flesta kan enas om: Balkan är inte bara bergigt och svårtillgängligt, det är också korsvägen mellan väst och öst. 5 krister thelin Kejsar Diocletianus valde 200 e.Kr. att bygga sitt sommarpalats i nuvaran- de Split vid Adriatiska kusten. Romarrikets delning i Västrom och Östrom, dvs. senare Konstantinopel och Byzans, liksom uppdelningen i det katolska väst och det ortodoxa öst skapade bestående spänningar. Venedig i norr och Ragusa, senare Dubrovnik, i söder tävlade om den lönsamma handeln mellan Europa och Mellersta Östern. Konstantinopels fall 1453 och turkarnas marsch från inre Anatolien över Bosporen och in i Europa hotade Wien så sent som 1689. Bosnien, med många sydslaviska stammar, en svag medeltida statsbygg- nad och under ottomanskt styre sedan 1400-talet, har formen av en triangulär pilspets med skaftet från Konstantinopel. Så långt nådde turkarna i Europa och behöll greppet i över fyra hundra år. Fortfarande grälar serber och kroater om de muslimska bosnierna egentligen är serber eller kroater. Det var tidigt eko- nomiskt fördelaktigt att under turkarna konvertera till islam, och det är dessa konvertiter som är grunden till den muslimska befolkningen i dagens Bosnien- Hercegovina. Till den komplicerade etniska bilden hör att Bosnien före andra världskriget hade en av de största judiska befolkningsgrupperna i Europa. Det religiöst toleranta ottomanska riket tog i stort antal emot de judar som Isabel- la och Ferdinand under den spanska inkvisitionen på slutet av 1400-talet för- drev från den iberiska halvön. Turkarnas gamle motståndare, kejsaren i Wien, rekryterade serber att i Kroa- tien, en del av kungariket Ungern, svara för gränsskyddet. Så uppkom ”Kraji- na”, gränsområde på serbo-kroatiska, där ortodoxa serber på kroatisk mark under kejserligt styre stod som skydd mot det muslimska hotet. Föreställning- en att ha en historisk uppgift, som västerlandets värn mot det icke-kristna öst, förenar serber och kroater, medan den religiösa skillnaden splittrar dem. Serbiens mångåriga kamp mot turkarna kröntes alltså med självständighet 1878, medan kroaternas första statsbildning var ett tysk-italienskt lydrike under ockupationen av Jugoslavien 1941–1945. Allianserna under första och andra världskriget skiljer dem också åt. Serberna, som genom mordet på ärkehertig Frans Ferdinand i Sarajevo på S:t Vitiusdagen den 28 juni 1914 utlöste det Sto- ra Kriget, stod mot Österrike och Tyskland på Englands, Rysslands och Frank- rikes sida. Belöningen vid fredskonferensen 1919 i Versailles blev Jugoslavien. Kroaterna ingick också i den nya staten men hade som en del av dubbelmo- narkien stått på andra sidan. Under andra världskriget upprepades mönstret med serber och kroater mot varandra, även om bilden kompliceras av att kungatrogna serber, Chetniks, ibland kunde göra gemensam sak med kroater- na mot Titos kommunistiska partisaner. De flesta vet att kroaternas nationel- la rörelse, Ustasja, hade italiensk fascism och tysk nazism som förebild, men 6 krigsförbrytartribunalen i haag färre känner till att tyskarna rekryterade en hel SS-division också bland Bos- niens muslimer. Utanför regionen kan det vara besvärligt att hålla reda på var de etniska front- linjerna gick för över 60 eller 90 år sedan, men i familjer som sett släktingar i flera led mördas av ”de andra”, särskilt i gränsområdena, är övergreppen reella och levande. Titos variant av kommunism segrade. Churchill och de allierade gav honom, snarare än den kungatrogne serben Draza Mihailovic, sitt stöd. För Churchill hade nämligen gjorts klart att Titos partisaner dödade flest tyskar. Och det var det som då räknades.Tito lyckades manövrera mellan öst och väst – han var ursprunget till den s.k. Non-Allied Movement som såg länder som Mexiko, Indien och Brasilien i sina led; Sverige flörtade under Palme med såväl Jugoslavien som med denna rörelse men höll sig formellt utanför. Dock var det många på vänsterkanten i Sverige som med beundran såg på Jugoslaviens lätt- variant av kommunism med arbetarägda företag, kollektiv och korporativism i en till synes robust ekonomi. Ekonomin under 60- och 70-talen var dock byggd på fördelaktiga och politiskt strategiska lån från väst och en storskalig industri, som bl.a. försåg Saddam Hussein och Irak med ingenjörskunnande. Svagheter- na i den i grunden bräckliga ekonomin blev tydliga efter Sovjetunionens fall och bidrog till Jugoslaviens snabba upplösning. Locket låg tungt på de etniska kon- flikterna genom Titos hårda hand. Slagordet ”Enighet och Brödraskap” ekade ännu långt efter hans död 1980. Men i samband med kommunismens fall och Sovjetunionens kollaps i slutet av 1980-talet fick vi ”historiens återkomst” när det gäller nationella konflikter. Tudjman i Zagreb och Milosevic i Belgrad täv- lade om att spela på de nationella strängarna. Men medan serberna hade mest att vinna på Jugoslaviens fortbestånd, då de var den dominerande kraften i Fede- rationen, ville kroaterna så snabbt som möjligt nå självständighet. Det började i Kosovo, ett ännu idag olöst konfliktområde och serbernas svar på Dalarna: där stod serbernas nationella vagga, symboliserad i slaget på Trast- fältet den 28 juni 1389, då serberna förlorade mot turkarna men vann sin natio- nella själ. Milosevics tal på Kosovo Polje (Trastfältet) på 600-årsdagen